Vi avhjälpte telefel utefter järnvägen mellan Ulricehamn och Falköping. Jodå, den fanns en bit in på sjuttiotalet tror jag. Då var man tvungen att ha med en banvakt som skulle ha ordning på tidtabellen och se till att vi inte blev överkörda. Vår banvakt hette Ernst och talade en Skaraborgska som jag inte har hört maken till varken förr eller senare. Det var många ord vi inte förstod och ett uttal som var underbart.
Speciellt minns jag vid ett tillfälle när en huggorm ringlade över spåret hur han utbrast, "dä vá en redí snake". När jag tänker på det här tänker jag också på Dag Stålsjö, ni vet han som retade etablissamanget med att Svea rikes vagga stått i Skaraberts län. Dag hävdade ju att många engelska orters namn har sitt ursprung i västgötskan. Ett exempel är orterna Long och Bitterna som ligger likadant geografiskt i förhållande till varandra såväl i England som i Skaraborg. De svenska erövrarna kanske tog med sig andra ord hem. Orm, till exempel, heter ju Snake på engelska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar