Landet lagom?

I Sverige är allting så lagom. Det är ett påstående som man ofta hör men jag har i de flesta fall kunnat konstatera att det egentligen är tvärt om. Allt är överdrivet åt olika håll. Jag skall inte trötta er med långa teoretiska resonemang men ett exempel kan jag väl ta. I en TV-serie som handlar om brott får vi höra hur dålig polisen är på att utreda och lagföra brottslighet av såväl hög som låg dignitet. De personer som trots detta döms till olika straff behöver ofta inte avtjäna så stor del det. När jag idag satt med släktforskning, som inom parantes är min favoritgren, hittade jag en fattig stackare som dömdes till två års straffarbete och förlust av medborgerliga rättigheter under samma tidsrymd för andra resan stöld. Det var 14 år mellan de två brotten och värdet av det stulna var inte stort. Vill vi ha ett samhälle som behandlar människor på så sätt som något av de beskrivna exemplen eller skall vi försöka bli lite mer lagom?