Madeiravin.

Trots att jag inte är så särskilt trakterad av Madeiravin var det roligt att få lära sig lite om det. Det gjordes vid ett besök hos Blandy´s i Funchal. Här följer en kort resumé av vad vi fick lära oss. John Blandy anlände till Madeira 1808 och startade det företag som idag drivs av sjätte och sjunde generationen i rakt nedstigande led från den gamle Britten. Madeiravinet finns i många kvaliteter och i olika söthetsgrader från torrt till sött. Det torra och halvtorra vinet dricks som aperitif, till ost och till mustiga soppor , det halvsöta och söta som Dessertvin. Jämte Portvinet är det Portugals mest kända vin och har haft stora framgångar i hela världen. Ön Madeira är en vulkanö där jorden har visat sig vara utmärkt för vinodling.
Basen i slutprodukten är vanligt vin. För att skapa ett tåligare vin som skulle klara långa sjöresor tillsattes vinsprit. Detta sker fortfarande med en process som kallas fortifiering. Processen går till så att jäsningen avbryts genom att nittioprocentig vinsprit tillsätts när vinet har nått önskad druvsockerhalt. Ytterligare en metod som skapar högre lagringstålighet är att vinet utsätts för värme, så kallad estufagem vilket skapar en pastöriserande effekt. Ursprunget för denna metod är att man fann att vin som hade utsatts för solvärme under fartygstransporter mellan Europa och Sydamerika gav ett lagringsdugligt och smakrikt vin. Tillsammans har dessa metoder gjort att Madeira idag är ett av världens mest lagringsbara vin.
Förutom årgångsvinerna är allt Madeiravin blandningar. De nya vinet för året blandas med äldre viner, för att skapa en så jämn kvalitet över åren som möjligt.
Historiskt har det funnits flera olika gröna druvsorter på Madeira vilka var och en skapade sina egna typer av vinet. Men efter det att man haft häftiga angrepp av Vinlusen försvann dessa gamla sorter och vinet tillverkas numera huvudsakligen av den blå druvan Tinta Negra Mole. När Portugal blev medlem av EU infördes lagar som gjorde att den druva som anges på etiketten också måste ingå till 85 procent. Därför står det numera för der mesta endast madeira på etiketten utan något druvnamn. Dessa viner klassificeras efter ålder och söthetsgrad.
Som en av de förnämsta producenterna återplanterar Blandy´s numera de klassiska druvorna och återskapar de traditionella stilarna vilket gör att kvaliteten på vinet ökar.

• Sercial ger ett lätt, torrt och friskt vin.
• Verdelho, ger ett torrt till halvtorrt ganska fylligt vin.
• Bual, är en ganska ovanlig druva som ger ett halvsött, smakrikt vin av tämligen hög kvalitet.
• Malvasia eller Malmsey , ger det allra sötaste och fylligaste vinet.
  Andra druvor som kan förekomma på framförallt äldre madeiraflaskor är Terrantez och Bastardo.

Följande klasser finns för madeiravinet:

Reserve som måste vara lagrat i mer än fem år.
Special Reserve som skall vara lagrat i mer än tio år.
Extra Reserve som måste vara lagrat i mer än 15 år.
Vintage (med årgångsbeteckning) skall lagras minst 20 år på fat och två år på flaska.

Efter rundvandring med guide stod det provsmakning på programmet. Det fanns flera bodegor där olika grupper vallades in och naturligtvis lyckades vi komma bort från vår grupp. När vi tyckte oss känna igen en av "de våra" hängde vi på och fick ett glas sött och uppmaningen att gå till baren och prova ett torrt vin. Väl där ville de se biljetten och konstaterade att vi var i fel rum. Men ni kan prova ändå sa den trevliga munskänkarinnan. Knappt hade vi hunnit svälja när vår egen guide kom letandes efter oss och så blev det till att smaka torrt och sött än en gång. Som delvis naturaliserad Boråsare var det trevligt att få valuta för avgiften men sedan gick jag in i en riktig bar och skjölde munnen med en liten Irländsk Whiskey.

Vi provade ett Sercial från 1966