Ytterligare ett stolleprov avklarat.

Förra året var vi ett gäng gamla lekkamrater som besegrade Stora- och Lilla berget i Uddevalla. I år var det Hallaberget som stod på tur och efter en kraftansamling och god hjälp av kamraterna lyckades vi bestiga toppen. Då fick jag blodtrycksfall och var tvungen att inta sittläge med huvudet mellan benen för att skapa jämvikt innan svimningsanfallet kom. Jag lyckades och kunde för egen maskin ta mig ner igen. Det var fantastiskt att stå på en topp som jag inte varit på sedan 1956 och utsikten var på flera sätt annorlunda idag.


På toppen

Vårt hus och flera andra finns ju inte kvar idag och nya byggnader hade smugit sig in i luckorna. Huruvida det berodde på svimningsanfallet eller inte har jag svårt att bedöma men fotografierna blev inte särskilt bra. Men vadå, det är ju ingen fotoblogg.


Toppen nerifrån

Efter en rundvandring i barndomens kvarter ställdes kosan mot Anders Knapes utsikt som var lättare att bestiga.

VY

Fin utsikt över Fjordar och broar blev belöningen innan vi fortsatte till Gustafsbergs badortsrestaurant för att inmundiga en alldeles utsökt lunchbuffé till pensionärspriset 85 SEK/pers. Inte blev de sämre av att vi träffade såväl Monica och Roland samt Gunnar med vilka vi växlade några ord med innan de gamla minnena fick fritt spelrum till kaffet. Tack Georg för en minnesvärd dag! Jag hoppas på en återupprepning nästa år. Som om detta var nog för en hjärtsjuk pensionär så fortsatte min dag ute i Rotviksbro där jag skulle hämta Mumien som varit hos goda vänner under tiden. Men där blev det efterrätt och kaffe och prat till längt fram på kvällen så ni förstår att jag var trött vid hemkomsten, även om jag fått vila trekvart i Alingsås där en sportbil förolyckats vilket gav svår trafikstockning.