Målarmästaren har slitit ut penseln.................

.......................Penseln har slitit ut målarmästaren

För mycket och för lite skämmer allt!

När jag plötsligt piggnade till före påsk fick jag mer energi än kroppen klarade att fördela. Att man aldrig lär sig att jobba lugnt och metodiskt. Vedhanteringen satte sina spår i de stackars muskler som inte varit använda på mer än ett halvår. Men å andra sidan är det lättare att acceptera träningsvärk då man i alla fall vet var den kommer ifrån. Man behöver inte vara orolig för att det kan vara något farligt. Nu har vi fått stensatt fram till ingången och dränerat bort två sjöar i gräsmattan. Jag har dessutom gjort rent balkongen med vidhängande räcken. Det var en historia för sig. Om man inköpte sex liter av en oljeliknande lasyr för trallar och dylikt medföljde fem liter rengöringsvätska i en väska. Denna antagligen omiljövänliga norska vätska skulle användas outspädd och efter ihärdigt gnuggande skjöljas bort. Det ni, det var lättare sagt än gjort. Jag skjölde i tre timmar men det löddrade lika bra för det. Till slut gav jag upp och packade ihop, då började det att regna och nu sjuttio millimeter senare är löddret slut. Torkar det sedan upp så kanske vi kan måla också. Det blev en andningspaus igår från fysiska ansträngningar då jag hade en massa ärenden i den stora hamn och sjöstaden Borås. Bland annat var det kallat till möte med Televeteranerna. Det är kul att se så mycket samlad kompetens med respekt för mänskliga rättigheter. Dem skulle Telia ha behövt idag så kanske ett antal färre hade blivit torterade i öststaterna. Eller så är det med Telia som med bankerna, de skulle ha näringsförbud utanför Norden. Möte i vägföreningen var det också. Även det en av årets höjdpunkter med tårta och trevliga samtal. Om vi nu får upp växthuset i helgen och min nya medicin blir en positiv bekantskap då kan vi gå mot vår och sommar med gott mod och höga förväntningar. Kanske lite tätare mellan blogginläggen trots att Blogger ändrat inläggningssidan så det ser ut som den värsta ansiktsboken. Nu när jag är så gammal och dum kan jag inte ta emot all information samtidigt. Lagom är bäst. Fast det har jag ju aldrig varit. Ja, det är väl aldrig försent att bättra sig!

Regnbåge från Azorerna vad nu den har med detta att göra?

Arbetslinjen gäller!

När man drabbats av askskottssjukan då finns det inget annat val än arbetslinjen. Som jag berättat tidigare försökte vi för några år sedan att med hjälp av arborister ta bort alla döda grenar och glesa ur träden. Då det inte hjälpte fick vi ta fram ett grövre artelleri och ändå löpa risken  att de dör ändå. Men nu har vi ju försökt i alla fall. Det är ju bättre att lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge. Mycket arbete blev det med att hamla kvista, kapa, dra ihop riset, kratta, köra fram ved, lägga i högar och så fort vårbruket är klart så skall det klyvas, sågas och läggas i nya högar för att orka. Sedan skall det in i vedboden för att så småningom hamna i brasan. Då får vi hoppas det är riktigt torrt så det inte ryker i skorstenen och grannarna säger "vad är det för sur ved de har nu, usch vad det ryker".

Innan hamlingen.

Under hamlingen

Under uppröjningen

Under uppröjningen

Under uppröjningen



Så mycket ved blev det

Nu skall det klyvas och sågas

Hipp Hurra för Mumien!!!!!!!!!!!

Till och med rådjuren har varit här och hurrat. Eller snarare skällt. Men hur som helst, äras den som äras bör även hon är lite krasslig för dagen.

Kraftigare teleobjektiv erfordras.

I dag har vi besök av sex Ljungpipare. De leker en bit ut på åkern och jag ser dem vädigt bra i kikaren. Däremot räcker inte teleobjektivet till för att föreviga dem. I avvaktan på ett nytt objektiv lånar jag en bild på nätet. Men när vi nu ser nya fågelarter mest varje dag så skulle det vara roligt att kunna ta ett och annat kort på dem. De bofasta tranorna har nu utökats till minst sex stycken.

Travkompaniet-Menhammar-Fayline.

Jaded vinner lätt. Foto Claes Kärrstrand.

 I morse blev Dream Fayline moder till ett stoföl efter Jaded. GRATTIS!!!  En guldklimp som naturligtvis kommer ha stora förväntningar på sig. Pappa Jaded som tjänat över sju miljoner med rekorden 1,09,7 ak, 1,11,7 am, tävlade framgångsrikt för Travkompaniet och ägs nu som avelshigst av sin uppfödare Menhammars stuteri. Kusk var nästan varje gång Örjan Kihlström. Farmors far är Mack Lobell och på farfar Express Ride´s sida är det guldkantat från Super Bowl till Stars Pride och Speedy Scott. Mamma Dream Fayline är fallen efter toppstoet Fay Topline som tjänade mer än två miljoner på tidigt nittiotal. Hon har förutom Dream Topline och åtta andra bra travare även lämnat Credit Fayline efter Credit Winner och den kanske ni skall passa på lördag(!) i V-75. Redan i morgon får ni se Incredible Fayline på Halmstad men det är nog ingen lågoddsare. Nu till nästa koppling till Menhammar och Travkompaniet. Dream Fayline skall i år betäckas med Maharajah.
Jag hoppas att ni inte missade gårdagens överlägsna vinst i V-75:s silverdivision av Famous Fayline och passar samtidigt på att göra reklam för hans ettårige helbror som säljs på Elitloppsauktionen i maj. (Kostar den nå´t och vad skall jag betala?) Skämt åsido så ryms den nog inte i Nordtorpsbugeten skulle jag tro.

Jaded tillsammans med sin tränare tillika sportchefen i Travkompaniet Stefan Hultman.
Vid tömmarna Örjan Kihlström.

Glad Påsk!

Glad Påsk önskar vi i Nordtorp.
Det slutar säkert att snöa snart.

Askskottssjukan sprider sig.

Vi har under många år förstått att våra askar inte mår riktigt bra. Redan 2007 hade vi två arborister här. De klättrade i träden och beskar skadade och döda partier. Tyvärr räckte det inte så nu har vi kallat in Tony och Magnus under fanorna för att göra en kraftigare beskärning, modell hamling. Hjälper inte det heller är det mer än hundraåriga vårdträd som får skatta åt förgängelsen. Men det går säkert bra och nästa år har vi gröna och fina askar igen. Självklart blir det grönt i år också men vi får nog vänta ett eller flera år på att se om operationen lyckades. Ett annat aber som återstår är- kommer jag att hinna med att få riset till påskelden och veden i en prydlig hög innan våra påskgäster dyker upp? Håller bara flimret sig borta och sågen startar kommer säkert även det att gå som en dans.

Bråda dagar.

Nu har det varit uppehållsväder ganska länge. Men kallt är det fortfarande. Brrrrrr!!! Men jag har hunnit med en hel del av vårsysslorna utan att svettas, så det får jag vara nöjd med. Jag hade länge pratat om att hälsa på kusinen som ligger på Uddevalla sjukhus men inte vågat ge mig ut på egen hand i bil. I onsdags överraskade Mumien mig med att hon tagit ledigt från arbetet för att jag skulle få se havet, besöka kusin och gå på föredrag i Bohusläns Muséum och dessutom få ett avbrott i allt vårbruk som fotfarande återstår. Omtänksamt måste jag säga och trevligt hade vi även om det var lika kallt på Orust och i Uddevalla som vi är vana vid i Nordtorp. Middag avnjöt vi på Christers Restaurang i Henån. Och där hade de en remouladsås som nog var den bästa jag ätit i hela mitt liv. När allt vi planerat var klart var det några timmar kvar till föredraget så då ringde vi Larssons som klagat på att vi aldrig hinner till dem när vi är i Uddevalla och det passade utmärkt att vi kom på kaffe. Egentligen störde vi mitt i maten och snart satt vi där och delade deras middag som satt perfekt vid denna tidpunkt. Tack för det!! Därefter for vi iväg i tankarna och diskuterade både gammalt och nytt så att föredraget glömdes bort. I och för sig tråkigt men så trevligt som vi hade så gjorde det inte något. Det kommer alltid nya tillfällen att gå på Berättaraftnar och liknande men att träffa goda vänner överträffar allt.

Vi klarade det igen!

Trots utpumpning, konvertering och andra småkrämpor lyckades vi ännu en gång få ut träggårdsmöblerna i tid till sommartiden. Tvättade dem gjorde jag i torsdags och igår oljade jag och målade. Torrt är det inte men ändå klart. Många år har det ju varit snö vid sommartidsinförandet och då har det ju inte blivit varken utemöbler eller grillning. Kan vi nu hoppas på lika vackert väder till påsk som det var förra året och man slipper flimmer och annat flum så kanske det kan grillas igen.

Utpumpad

På förekommen anledning har nu vårvinjetten inlagts. Sommartiden närmar sig med stor hast och enligt almanackan ska trädgårdsmöblerna ställas fram (i natt). Gårdagen tillbringades på SÄS för elkonvertering och dagen framför lagårn för att olja utemöblerna. Bäst att passa på mens´en´ lever.

Uppåt! Med Kronan på verket.



Jag är också en krona på verket.

Vissa dagar går allt snett. Idag är det tvärt om. Jag inledde med att hämta Forden hos Kjell. Reparationen blev trehundra SEK billigare än utlovat. Sedan åkte jag till ombesiktning med den och blev godkänd (Forden alltså). När jag därefter kom hem kastade jag mig full av optimism över uppsättningen av trädgårdspumpen. Tro mig eller ej men det gick som en dans och även om det kostade på den fete och lates rygg så är det klart för pumpning nu. Som bonus fick jag kaffe och semla när Mumien kom hem från arbetet. Håller det här i sig så vinner väl Travkompaniets Panne de Moteur på Valla i kväll och efter ytterligare några vinster kan jag gå och lägga mig nöjd och glad.



Ett runt hål.

Förr kunde man köpa ett  brunnslock med hål i mitten för att kunna montera en pump på. Idag kanske man bara sätter upp pumpen som prydnad och då behövs det ju inte något hål. Men har man en brunn i trädgården som ger hur mycket vatten som helst så vill man gärna kombinera skönhet med nytta. Så efter instruktion från Lennart har jag ägnat ett antal timmar åt att borra i en ring med 160 millimeters diameter. När jag fått bort allt i ringen upptäckte jag att det gick ihop fyra armeringsjärn i den klumpen som jag trodde skulle ramlat ut. Ny telefonkonsultation med Lennart och sedan sågade jag bort järnen med tigersåg. Lätt som en plätt och nu har mitten fallit ur. Montage av pump dröjer väl några dagar men jag lovar återkomma i ärendet när kroppen har rätat ut sig. Nu har jag i alla fall bôrt bôrt bôrt.

Att konvertera passar bra för dagen.

Att konvertera innebär ju att ändra. I måndags ändrade jag min hjärtrytm medelst elkonvertering vilket gjorde mig så pigg att jag förberedde trädgårdspumpens placering så länge igår att jag blev vårtrött. I dag måste det dessutom erkännas att vintern är på väg att konverteras till vår. Säkra tecken på det är att två tranor under kraftigt meningsutbyte passerade Nordtorp på sin väg mot Skara-Berts län. Strax efteråt tog Tofsviporna sitt revir, på vår åker, i besittning. Och blåsippornas antal har idag fastställts till nitton stycken i närområdet. Ett annat vårtecken fast av dystrare slag är att Forden måste fräschas upp för flera tusen för att gå igenom den obligatoriska besiktningen. Offert är även på ingång när det gäller deldemontering av de asksjuka träden.

Dumstrut på!

I lördags var jag övertygad om förträffligheten på mitt V-75-system. Men än en gång lärde man sig läxan "Trav är trav, alla lopp skall köras och bollen är rund. Nu pratar vi inte mer om det men dumstruten är på.

Hatten av för Ida.

Det vackra snöklädda berget heter Ida och Ligger på Kreta. Orsaken till att jag befann mig där var för att fira att Mumien nyss hade fyllt femtio år. Vi var på väg utför.

Detta firande ledde mig till Roslagsvår där det i populärversioner sjungs om Johansson. Och Ida Johansson såväl som hennes farfar var jubilarer i Söndags fast vi hurrade på lördag. Vem som vann den obligatiska Chicagorundan tänker jag inte tala om men jag kämpade väl.

Vad heter Berget?

Det här kortet är taget en tidig Aprilvecka 1998. Varför befann jag mig där? Vart är jag på väg? Och sist men inte minst vad heter det snöklädda berget. Jag vet inte om Roslagsvår kan vara en ledtråd.
Ett chanssystem på Dagens V-75 kan vi också lämna.

6
2-3-5-9-12
4 (Spik)    Den försiktige kan även ta med 9 Angie Boko. Men Nelly har aldrig förlorat.
1-2-4-5-7-9
6-7-9-13-14
1-3-6-7-8-12
9

Televärk nu igen. Eller vad var det jag sa.

Nisse Hallin lagar kabelfel. Bilden har jag fått av Bosse Larsson.

Knappt hade vågorna lagt sig efter modemproblemen förrän det verkade som det var kabelfel på vår telefon. Mumien ringde felanmälan och fick tala med en ung man som sa att allt var bra. Men, sa han, ni har ju bytt modem det kanske blev något fel där och det är för dyrt att skicka ut någon i fall det inte är något fel. Ta och sätt en telefon i samma jack som modemet så löser det sig säkert. Märkligt nog har datoranslutningen fungerat bra hela tiden men telefonin har bara blivit sämre och sämre. Koll med grannar gav vid handen att det inte bara var vi som hade problem. Jag är ju normalt en alldeles för snäll människa, men när jag ringde upp felanmälan igen och den dagens yngling behandlade mig som jag inte förstod något om telefoni, då rann sinnet över på mig och jag höll en längre föreläsning i ämnet. Efter detta stammade han fram att det var ett känt fel att det knastrade i den typ av modem som vi hade begåvats med. Då föreslog jag i min enfald att de skulle byta ut detta missfoster mot ett modem som fungerade tillsammans med telefonin. Du förstår väl att det kostar 1500 SEK om vi skickar ut någon och det inte finns något fel säger ynglingen samtidigt som han börjar förstå att det nog måste skickas ut någon reparatör i alla fall. Om inte för något annat så kunde han kanske hindra ett hjärtflimmeranfall på kunden. Redan idag kom det en trevlig kille från Relacom och mätte och provade. Det är ett rejält kabelfel på vägen härifrån till stationen sa han vänligt. Jag skall se till att det kommer en kabelreparatör och lagar det redan den här veckan. Det bekräftade mina misstankar och med mina gamla kunskaper kunde jag ännu en gång säga, VAD VAR DET JAG SA. Lika roligt är det att konstatera att det finns duktiga tekniker även idag.

Nu får vi gå utan strumpor och skor.

Vi var hos Hagaborna igår och som vanligt serverade Lena en högkulinarisk upplevelse. Där efter följande diskussioner och planläggning av Taorminaesan under tiden som vi avsmakade tillsammans med sällsynt Cubansk rom och Amerikansk Whiskey. Allt ackompanjerat av vår typ av musik som Tobias välvilligt sammanställt dagen till ära. I dag blev följaktligen tidningshämtningen något sen och jag spatserade ut i den halvgradiga naturen endast iklädd träskor och morgonrock. Vad tror ni jag får se? Jo, Blåsippan stod inte ute i backen, men invid en av askarna omgiven av nerfallna pinnar och fjolårsgräs. Jag var först att se den i år och då glömmer jag gärna strofen i visan"än är det vinter kvar säger mor".

Intensiv vecka.

Här har varit kallt snöigt och jag har varit allmänt dålig. Så plötsligt blir det varmare och kraven och motivationen ökar. Måndagens bilbesiktning av Forden kunde vi klarat oss bra utan men Uddevallaresan i onsdags var desto trevligare. Vad är trevligare än att sitta och prata med goda vänner om allt mellan himmel och jord och sedan avrunda med Berättarafton på Muséet. Torsdagen fortsatte med trevligheter tillsammans med gamla televerkare i PRO:s lokaler inne i Borås. Nu sitter jag här och känner att jag måste ut och plocka spik som snickarna spritt över stora arealer efter lagårdstakshaveriet. En himla massa pinnar från vårdträden pockar ocksåp på uppmärksamhet. Så inte hinner jag med så många böner. Men till skillnad från Willies text så är jag pigg som sjutton idag.