Anfallet mot Älvsnabben

En oktobermorgon 1965, i kasernen Balder vid Berga örlogsskolor, väcktes jag vid fyratiden av en för mig okänd befälsperson. Frukost i matsalen nu och uppställning utanför kl. 05,00 var beskedet. Vid uppställningen kunde jag konstatera att de flesta i det 15-mannagäng som trummats ihop var stamanställda befälselever. Vi var några värnpliktiga, men ingen från Balder mer än jag.
Efter utdelning av K-pistar marscherade vi till Hårsfjädens örlogsdepå, där vi lastades in i en kustartilleribåt för vidare befordran till Märsgarn. Där byttes till motortorpedbåt och vi for i minst 40 knop utemot havsbandet. Där sattes vi iland vid monumentet Älvsnabben. Nu fick vi även information om uppdraget. Det visade sig att Sovjet skulle anfalla en jagarhangar som fanns i berget och vi skulle med våra K-pistar försvara densamma. Jag skickades högst upp på berget med uppgift att försvara luftintaget till tunneln som utmynnade däruppe.
Då det var tämligen kyligt satte jag mig i lä om luftintaget och gjorde upp en liten eld. Efter en stund kom en kille och beordrade släckning då risken var uppenbar att ryssarna skulle se röken och på så sätt ha lättare att hitta målet. Han tog över vaktandet så att jag skulle kunna gå ner till de andra där det vankades mackor med varm choklad. Knappt hade jag ätit innan det ringde i fältapan och meddelades att fienden var stoppad och anfallet avblåst. Vi skulle hämtas om en timma.
När ingen båt hade kommit efter tre timmar ringde befälet om besked och det visade sig att vi var bortglömda. Tillbaka på Berga var vi inte förrän halv tio på kvällen. Då möts jag av beskedet att jag skall infinna mig hos dagbefälet. Väl där får jag en utskällning som heter duga för att jag hade hållit mig undan från lektionerna hela dagen. Missförståndet reddes så småningom ut, det var killen i överslafen som skulle övats, men de väckte mig istället. Det hela slutade dock i dur då alla som var med på övningen hade tidigare fått en dag ledigt som kompensation. Rättvist som det är i flottan fick även jag en dag ledigt, men i efterskott.