München inte som Örebro!

På sextiotalet lärde jag mig av en lastbilschaufför hur man kunde passera genom Örebro mycket snabbare om man inte följde E3 skyltningen.


När vi några år senare skulle passera München i rusningstrafik trodde jag att denna erfarenhet kunde komma till nytta även här. På den tiden slutade alla motorvägar utanför staden och det blev fruktansvärda köer när man fick börja stanna för rött ljus flera mil från centrum.


Framför mig låg en möbelbuss som hörde hemma i Augsburg och det var ju åt det hållet vi var på väg. När bussen svängde av sa jag till hustrun, han vet säkert en bättre väg, vi följer efter. Kön upphörde nästan genast och vi hade fullt upp med att hänga på honom genom förorterna. Höger, vänster, höger etc i 20 minuter. Mycket nöjd med mitt smarta schackdrag såg jag fram mot en god middag och en god säng för natten. Men leendet på mina läppar stelnade när bussen plötsligt stannar vid ett höghus i ett nybyggt bostadsområde....

Nu var goda råd dyra, vi hade ju inte följt med på kartan hur vi åkt och hade följaktligen inte en aning om var vi befann oss.
Då dyker det upp en bensintapp och jag går in för att få hjälp. Mannen därinne talade en dialekt som min tysklärare nog aldrig hade tänkt sig att jag skulle stöta på. När han förklarat tre gånger utan att jag begrep någonting blev han arg och lämnade mig åt mitt öde. Som tur var fanns det en kund som hört oss och han hjälpte mig att positionsbestämma och pekade ut vägen till kön mot Augsburg. Vi kom fram strax före åtta och alla gasthaus var fullbelagda. Vi lyckades dock så småningom hitta ett nergånget ställe som härbärgerade oss över natten, men det är en annan historia.

Sens moral-Följ vägskyltningen.