Återigen en fantstisk kväll med Orsa Spelmän, Kalle Moraeus, Bengan Jansson, Hanna Hedlund och Johan Granströms orkester. Förra årets recension som ni hittar i länken här framför är fortfarande gångbar.
Vi anlände till Åhaga i god tid för att avnjuta en öl före showen. När vi satt där och läppjade på densamma började jag fundera på om vi hade gått fel. Det var så många äldre människor att det kunde varit julfest i pensionärsföreningen. Det var det nu inte utan vi tvingades konstatera att spelmansmusik och Rock´n Roll inte attraherar ungdomen på samma sätt som det gör med de äldre. Annars kan jag meddela att ljudnivån var fullt i klass med Deep Purple och andra hårdrockare jag haft förmånen att lyssna till i Scandinavium, Johanneshov och andra arenor specialiserade på att spräcka trumhinnor. Sedan kan man ju alltid fundera över om det är nödvändigt med en så hög ljudnivå. Men det är klart, när det kommer så många seniorer är kanske risken stor att det finns ett antal redan hörselskadade så att nivån på grund av detta blir befogad. Det vi tog till hjärtat och bär med oss framöver var tonsättaren Per-Erik Moraeus version av sin egen melodi Koppången uppbackad av de övriga musikanterna i toppform.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar