Det gick bra ännu en gång.

Igår hängde jag på låset när Sandareds Vårdcenral öppnade och fick direkt hjälp av ett kunnigt och trevligt team. Sticks gör de, men det får man stå ut med. Ambulans till SÄS och raka vägen in i ett EKG-rum med specialist som sade  "mot hjärtintensiven" dit jag anlände vid 10-snåret med slangar och nålar både här och där. Sedan blev det elkonvertering och vid uppvaknandet ur narkosen bjöds det på en himmelsk kålpudding. En stund var jag rädd jag hamnat på fel ställe men så kom det en dam och häsade från Mumien då förstod jag att det inte bara är i himlen "man får smör" för att travestera en gammal läsarsång. I dag är jag så in i bänken trött men jag mår bra och skall ta det lugnt ett tag så jag inte missar värmen fram i höst. Tack alla trevliga människor som hört av sig. Är det Någon som vet varför Norra Älvsborgs Lasarett Kallas NÄL och Södra Älvsborgs Lasarett SÄS  och inte SÄL? Är det märkvärdigare med sjukhus än lasarett?

Utan ambulans ingen vård.

Nu var det klippt igen. Efter middagsmålet satte förmaksflimret in igen. Då har jag lärt mig att man ringer 1177 för att få komma till akuten. Sedan kan man få en elkonvertering av hjärtat och en ny människa vaknar upp efter narkosen. "Ring 112 och beställ en ambulans" sa 1177. "Jag är inte så dålig" sa jag och och sparade in på allmänna medel genom att bli skjutsad av Mumien. Det skulle jag inte ha gjort för när vi kom till akuten var det ingen som tog mig på allvar och kontrollerade hur det stod till med EKG och annat. Nej är man så frisk så man inte vill åka ambulans då får man vackert sitta och vänta med värkande bröst bland influensasjuka och förkylda. Eller är det så att vi pensionärer inte är så lönsamma att vårda. Jag kräver ingen förtur men om jag var kvalificerad för ambulans kunde jag väl åtminstone få ligga på en obekväm brits medan jag väntade på vård. Två gånger bad jag att få ligga men icke. Då tänkte jag, nu går jag hem och dör på ett naturligt sätt. Innerst inne vet jag ju att jag har 30 timmar på mig att göra elkonverteringen innan jag blir förvisad till Varan och det ovärdiga liv det för med sig. Det blir Vårdcentralen i morgon och då får vi se hur fortsättningen blir. Kommer man bara in och får börja behandlingen så är ju personalen både duktiga och trevliga.

En sådan härlig dag!!!!!!!!

Igår var det en riktig kanondag. Jag var ute på Eriksberg, träffade kompisar och blev bjuden på en underbar älgfilé som Lennart lagat till på en egenhändigt nerlagd tjur. Hemma hos Bengt och Maggan kunde man tro att man förirrat sig ner till Medelhavet när man såg deras vinrankor och persikor. Men inte då, en sådan fantastisk trädgård de har. Källviken, Grundsund och Rågårdsvik hann vi också med. Men när jag anlöpte Nordtorps trygga hamn klockan elva på kvällen kunde jag konstatera att nu går det mot höst. Elva hetgrader värmer ju inte upp kroppen precis. Speciellt inte när solen stekt hela dagen så dett hettade i skinnet innan jag steg ur bilen. Men det blir säkert fler lika varma dagar innan den riktiga hösten är här i slutaet av oktober.

Nordligt Thé.

På Azorena kan du hitta denna gedigna Thékvarn från anno dazumal. Det sägs att det är den enda théplantagen i Europa och den nordligaste i världen. Det får vara hur det vill med den saken men ett himla gott thé var det. Snart skall jag förnya mina förråd. Nästgårds odlades ananas som gjordes likör av. Inte fullt så gott då den var alldeles för söt. Så i valet mellan de två rekommenderar jag Thé mit Rum und citrone.

Är det växthuseffekten?

Växthuseffekten som en gång gjorde det möjligt att leva på jorden har genom människans rovdrift på naturen blivit ett hot mot framtiden. De som har torka får det ännu torrare och vi här i norr kan räkna med mycket högre årsnederbörd. De regn som vi sett de senaste veckorna har nästan varit av tropisk karaktär. I början av veckan kom det 40 mm på en dag och idag är det ännu värre. Åkern utanför mitt fönster har förvandlats till en sjö p g a att täckdikena inte hinner svälja. Och ändå har vi bra täckdiken. Nu gäller det att alla goda krafter samverkar för att ge kommande generationer en god miljö. Vi måste tillbaka till en mera naturnära livsstil och sluta slösa och föröda jordens resurser.

En skall bort.

Skulle man kunna säga En Herr Melin bland katterna?

Trav och hembränning.

Vad månde bliva? Ja, det var frågan jag ställde mig för två år sedan när jag såg bifogad film från Handsome Faylines första tid i Norrland. Ett sådant perfekt trav ser man inte alltid på en ettåring. Men stammen förpliktar. Sällan har man dessutom hört ett bättre beskrivande namn. Handsome det är stiligt det. Efter dagens uppvisning i lunchtravet kunde han lägga sin fjärde seger till handlingarna och även om oddset inte blev högre än 2,24 så var vi nog några stycken som fick ihop till kaffebrödet i eftermiddag. På Solvalla om onsdag kommer morbrodern Credit Fayline ut med nummer 7 i lopp 7. Antagligen inte något favoritspel men väl värd att bevaka.
Efter dessa excesser framför datorn var det med lätta steg jag gick ut och eldade upp den nyss uppdragna måbärsbusken. Man får passa på när det är lite fuktigt i luften. Här har ju varit så himla fint väder en tid och man vill ju inte riskera att göra som en anonym gjorde för några år sedan. Det spred sig till källaren. Kan man bli kallad hembrännare då? Det gör inget för vi har tillstånd.

Att köpa jeans.....

........var faktiskt lättare förr. När man kommer in i affären idag är det som skyltas med söndriga och i vissa fall även smutsiga persedlar. Jag fick klargöra för expediten att jag var ute efter ett par hela och rena Lewisjeans i vuxenstorlek. Nu hade jag en himla tur för än så länge går jag i ett par med midjemåttet 38 tum. Den som är större göre sig inte besvär i alla inte i Borås. Men man kan ju undra vem som hittar på att trasiga byxor för 1200 spänn är modernt och vad det är för dumskallar som köper dylika. Mina nya hela jeans kostade bara(!) 700 kronor. Det är mer än dubbelt så dyrt som i Amerika men åker jag dit tillkommer ju resan så jag får väl vara nöjd i alla fall. Jag läste häromdagen i BT att det är inte så många år sedan det följde med laglappar när man köpte kläder. Tilläggas kan att jag blev väldigt stilig i mina nya byxor.

Barnvagnsresan.

Kent var en berest man och hade redan på tidigt sextiotal skådat större delen av Asiens och Sydamerikas länder, landskap och kulturer från lägen i såväl kanoter, hamnar som hotelrum mm. När det var dags att stadga sig arbetade han några år på Konsums grönsakslager i Bromma. Där träffade han många trevliga människor med vilka kontakten dog ut när han vandrade vidare i livet. Efter två barn och ett överfullt vindskontor beslöt han i samråd med hustrun att bjuda ut barnvagnen till försäljning. Den presumtive köparen var ingen mindre än en gammal kamrat från grönsakslagret och så gick det till när barnvagnen bytte ägare. Sedan förflöt många år igen och Kent började på äldre dagar att arbeta på ett barnvagnslager. Där fick han en yngre arbetskamrat som så småningom visade sig vara uppfödd i samma barnvagn som Kents barn. Men inte nog med det, frampå sommaren säger ynglingen "vi skall åka till en liten ort utanför Borås i midsommar". Det skall jag med sa Kent och så visade sig att ynglingen var släkt med en granne till oss. Och dessutom kunde vi senare konstatera att hans mamma kände mig genom att hon hade arbetat på personalenheten vid Televerkets huvudkontor i Farsta på den tiden när jag var där så gott som varje vecka. Visst är världen liten.

Rundat tak.

I dag har jag haft besök av gamla kompisar från Uddevalla. När vi gick runt och tittade på hur vi lyckats med restaureringen av vårt gamla hus från 1818 kom vi att diskutera taket i det rum som numera är mitt arbetsrum. Det har snedtak men ändå inte eftersom det är avrundat. Jag berättade för dem att jag var i hemygdsföreningens stuga i söndags och upptäckte att flera rum i övervåningen hade samma takavrundning. Jag har aldrig sett en sådan lösning i de gamla hus jag varit i tidigare. Det är nog byggt av antroposofer skojade en av kamraterna. De vill nämligen ha rundningar i rum för att förstärka energifälten. Tanken var god men Rudolf Steiner grundade ju inte sin filosofi innan början av 1900-talet men kanske fanns det liknande tankar långt tidigare. Hur som helst hade vi en trevlig dag och jag är nu just nu uppfylld av goda energier.

Drygt fyra månader till jul.

En bild från förr. Kanske i Mollösund. Minns ni doften? För ännu längre sedan trodde jag att lutfisken fått sitt namn av att den stod på golvet i Konsum lutad mot disken.

Ett bra kantarellår.

Häromdagen när jag gick min vanliga runda var det som om alla dikeskantarellerna var som bortsopade och orsaken till detta förstod jag 

när jag mötte ett par med en påse full av skogens gula guld. I dag var det återställt och jag fick med mig cirka två liter hem.

Tycker kossor om musik?

Ja, inte vet jag. Men jag läste för många år sedan att en stor kobesättning mjölkade bättre när de fick lyssna på musik i ladugården. Då dyker det upp ett minne från tidigt 60-tal. Vi var ett kompisgäng som hade fått låna en sjöbod på Smögenbryggan för ett antal övernattningar. Den ekonomiska situationen var prekär och när vi skulle hem samlade vi ihop våra gemensamma tillgångar och köpte enkel biljett på S/S Bohuslän till Lysekil. Sedan åkte vi med Ran över Gullmaren till Fiskebäckskil och därefter red vi på apostlahästarna till Eriksberg, dit vi anlände sent på kvällen. Under vandringen spelade vi högt på en transistorradio som en av kamraterna medförde och ungefär vid avtagsvägen till Dragsmark möttes vi av en ganska stor flock kor. Dessa följde sedan med oss så långt det gick för stängslen. Om det berodde på att de gillade musiken eller om de bara var nyfikna skall jag låta vara osagt. Kanske kände de bara att vi var en skock likasinnade.

Grattis alla Karin och Kajsa.

I dag är det andre augusti och Karin och Kajsa har namnsdag. Det firade vi genom att ta bort Måbärsbusken vid evighetsrabatten. Gösta lyfte bort den med traktorn, tack för det, men det blev mycket jobb ändå. Lägga tillbaka jorden, kvista buskarna, lägga veden på tork. Dessutom har man ju Petras ledslingor att tänka på i dessa tider.