Nordtorpstankar: september 2014

För ett tag sedan fick Mumien ett brev att vi inte kunde behålla vår domän @nordtorp.pp.se som vi haft sedan tidigt 90-tal och betalat extra till televerket för att de hyst den. Nu har de inte råd att ha denna service längre. Mutkostnaderna i de gamla Sovjetrepublikerna kräver att de vänder på varje tuva och något så onödigt som att vi skulle få behålla våra gamla adress kunde man inte tänka sig. Ett av problemen är att domänen är registrerad på Mumien och Bredbandet på mig. Enkelt sa den förste kundtjänstsvararen. För över domänen till Lae så fungerar det på bredbandet. Vi fyllde i en begäran som avslogs. Ny kontakt med en ny expert på kundtjänsten. För över bredbandet på Mumien så fungerar det garanterat. Ny blankett fylldes i och avslogs. Mumien ger sig inte så lätt. Ny kontakt med kundtjänsten och den tredje experten slog fast, ni har ju företag så då kan ni föra över bredbandet till ett företagsabonnemang. Det blir obetydligt dyrare ansåg han. Ny blankett men inget svar. I dag ringde den envisa till Telia Företag och träffade den fjärde experten som omtalade att vår ansökan skulle avslås p g a att den tjänst vi eftersökte inte passade in i deras koncept. Efter mycket dividerande kom han fram till att vi kunde få en INT(?). Så nu har vi ett företagsabonnemang på enbart domänen. Vi får väl se om det fungerar.
Jag vill inte påstå att det var så mycket bättre förr men det är sämre nu.
"Televerket, Vi kör med sladd" var en slogan på 90-talet men nu har man helt klart kört i diket.

Då var det åter dags för en begivenhet. Mumien och jag hade än en gång förmånen att få åka med Postveteranerna på en som vanligt, välorganiserad och prisvärd resa. Denna gång styrdes kosan mot Riga och efter avgång från Borås Ban i kristlig tid (10.00) på söndagen mönstrade vi på M/S Isabel redan 17.00. På Terminalen slöt Birgitta och Kristina upp och så var ett glatt gäng redo för kulturella-, kulinariska- och liquida upplevelser.

3/5-delar har jag känt sedan 1966 07 05 Fyndplats Smögen!

Tyvärr var vädret inte det allra bästa men vi var före stormen som ställde in båttrafiken till Gotland så de femton timmarna var rätt bekväma ombord. Det enda SOS vi upplevde var till buffén som serverades i god tid före sänggåendet.
Direkt efter frukost och landstigning möttes vi av en himla trevlig och kunnig guide som lotsade oss på en stadsrundtur med bussen varefter vi fällde upp paraplyer och kepsar och gav oss ut på en vandring i Gamla staden. Då kände man sig som en god norsk och stämde upp kampropet "Den som är sur får inte gå med på tur". Fantastiskt vackra kvarter fick vi se så det var tur man var glad fast mössa och jacka blev våt. Skönt var det i alla fall att komma in på en varm gammal krog där det serverades trerätters med öl eller vin. Den som ville fick också prova den lokala specialiteten Riga Balsam. Det passade nog bättre att smörja mina knän med, men är man nyfiken så är man. Kvällen ägnades åt trevlig samvaro och en ny trerätters innan jag upptäckte att jag inte orkar vara uppe så sent flera kvällar i sträck. Man var ju dessutom tvungen att förbereda sig inför tisdagens resa till Rundales slott. Oj, oj, oj så mycket vackert på en gång.

Rundale Palace

Efter alla dessa synintryck och promenad i parken var det åter dags för en trerätters innan vi återvände de åtta milen till Riga. Nästan som en förlängd stadsrundtur när vi kom in i staden igen. Den är ju lite större än Sandared.

Nu vilade vi en stund innan vi tog sats för skylinebaren på Hotel Radisson där vi bodde. Resan upp med hiss på utsidan var fantastisk för de som inte var så höjdrädda. För andra var det en påfrestning. Men en upplevelse var det. Vacker utsikt

På väg upp i hissen

och vi skålade för Birgitta och Barbro Elffors som hade högtidsdagar, så länge att vi höll på att missa trerättersmiddagen som var utbytt mot en buffé vars alla rätter jag ej hann räkna. Öl och snaps blev det också innan Alf bjöd klanen upp på rummet för att skåla för födelsedagsbarnet i Champagne. Hurra, hurra. Onsdagen började med sovmorgon innan vi hade egen tid till förfogande. Fint väder var det och vi vandrade i den gamla delen av staden och hittade en rundtursbåt

som i en timma tuffade fram på kanalerna och floden och gav oss många fototillfälle. Men vi skulle ju på orgelkonsert och hetsade fram till kyrkan. Fem minuter för sena, vi kom inte in. Men Birgitta och Kristina hann. Då tågade Mumien och jag mot Jugendmuseumet. Det var långt och jag hade ont i knän och rygg. Det här går inte vi går och äter lite istället sa den snälla Mumien. Tack vare detta kom vi sedan lagom till kransnedläggning vid monumentet som hedrade de som dog i samband med demokratiseringen av Lettland.

En upplevelse även för en antimilitarist det lovar jag. Vi fattade dock aldrig vem den högt uppsatte utlänningen i den skrynkliga uniformen var. Men han kom med på kort såväl som den kvinnliga soldaten med Torgväska. Därefter bar det av till den obligatoriska inköpsrundan av sprit, vin och öl i en lagerlokal i hamnen innan vi embarkerade M/S Isabel för återresa till Nordtorp. Ja, ja, det blev en trevlig kväll till med buffé, intelligenta samtal och ytterligare hurrande för födelsedagsbarnet. I övrigt kan bara noteras att ovädret som var i Stockholm på både fram- och återresa var bland de värsta vi sett på länge. Men i Nordtorp sken solen när vi kom fram! Det gör den inte nu!
Här följer ytterligare några bilder.