I fredags hade vi 23% luftfuktighet inne. Vad är det ute då tänkte jag och lyfte ut miniväderstationen. Den gick genast ner till 20 och några minuter senare var det endast ett streck. Den tål inte solen sa mumien så jag ställde tillbaka den på bokhyllan. Efter en halvtimme var det 23% igen.
Jag kom då att tänka på lodet i båten. Det visade 0 meter när det var djupare än 116 meter. Första gången jag upptäckte det, i kosterrännan, då trodde jag att jag navigerat fel och höll på att gå på grund. Innan den befarade smällen och mitt i min gir var det 112 meter djupt igen. Samma sak hände även i inre Gullmaren året därpå.
Nu tillbaka till luftfuktigheten. Den var ju extremt låg förra veckan men normalt är det 60-90% häromkring. När det går över hundra procent borde man ju drunkna för det är väl vattnet i luften som mäts. Eftersom man inte drunknar är troligen bättre för lungorna med 100 % vatten i luften än 100 % vatten i vattnet.
I morse hade vi tranor här igen men att komma tillräckligt nära är svårt.
Sågspånsisoleringen som låg i vindsgolvet var det sista av den gamla inredningen som skottades bort. Runt 800 liter måste det varit. Återigen hittade snickarna en hel del föremål. Tänk så mycket annat som har åkt i soporna tillsammns med sågspån och bräder. Här kan vi se ett lod, minnen, en halv hästsko, köksredskap, handarbetsverktyg, en tillknycklad fingerborg, spelpjäser, puzzlebit och en 
dockblus. Fältet för fantasier om hur de hamnat under golvet och varför, är nästan hur stort som helst. Men vad är den avlånga ciselerade silverbiten avsedd till. Jag tror jag vet, men finns det någon som vet bättre kan vi ju ha den som dagens fråga.
