Klämrisk.

Det gäller att hålla alla kroppsdelar innanför relingen. Annars kanske de inte kommer med hem igen.

Dalslands kanal.

Äntligen infann sig dagen när vi med båten Storholmen skulle besiktiga Dalsland mellan Håverud och Bengtsfors. Visst är det märkligt att denna resa var en av de vita fläckar som fanns i vår upplevelsevärld. Jag har ju jobbat en hel del på Dal under början av 60-talet och Akvedukten i Håverud hade vi bägge två besökt. Men att få trampa båtdäck i landskapet var för oss en fram till nu okänd begivenhet.

 Ett underbart väder var beställt och vi fick bland de bästa fotograferingsplatserna förut i solen. Efter sex slussar och sjön Åklången var det dags att bänka sig i den lilla matsalen på undre däck. Majestätsill med grönsaker och potatis till förrätt. Huvudrätten bestod av skivor av såväl nöt- som fläskkött. Smaskens! Men det var som bekant inte maten som var huvudsaken utan den fantastiska vyerna. Så vi skyndade tillbaka till vår fina plats som trots kvarlämnad kameraväska hade ockuperats av turister med främmande tungomål. Vi flyttade genast till aktern där det visade sig att man hade lika bra utsikt fast tvärt om. Efter ytterligare sju slussar anlöpte vi Långbron där nästan hälften av passagerarna gick av och sedan blev det himla gott om plats både fram och bak. Därefter tror jag den vackraste delen av resan började. Bl a passerade vi de två sista outbyggda forsarna i Upperudsälven.

Efter att ha färdats genom 18 slussar, vackra sjöar och njutit av såväl flora som fauna gick vi iland i Bengtsfors för återtransport med rälsbuss till Håverud. Det var dock inte mer bråttom än att vi hann och se den vackra Eko-parken som byggts upp mellan Hamn och järnväg. Här fanns blommor, skulpturer och historiebeskrivning av förr och miljösynpunkter för framtiden. Tänkvärt och bra initiativ. Glöm inte att klicka på bildrna så de blir större!