Nu för tiden är det blåsigt och kallt mest varje dag. Sedan sista veckan i mars förra året är det inte svårt att räkna soldagarna. I dag är det så blåsigt och kallt så jag ids inte ens att gå ut till postlådan och hämta Travronden. Då hittar jag ett kort som är taget så gott som på dagen 36 år sedan. Kallt ser det ut men visst var det fint väder och solen sken som vanligt. Det var så mycket snö att man måste ploga ovanpå plogvallarna. Nog var det bättre väder förr. Ju förr dess bättre. I morgon blir det tyvärr inte någon berättarafton för oss. P g a väderprognosen bytte Mumien en av sina sista betalda arbetsdagar till i morgon. Men vi återkommer. Jag hoppas ingen missade Credit Faylines uppvisning på Färjestad i går kväll. Som en katapult till ledningen trots skor och broddar och sedan ledning hela vägen till mål. Odds 3,07!
Visar inlägg med etikett Barnvagn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Barnvagn. Visa alla inlägg
19 mars 2013
11 augusti 2011
Barnvagnsresan.
Kent var en berest man och hade redan på tidigt sextiotal skådat större delen av Asiens och Sydamerikas länder, landskap och kulturer från lägen i såväl kanoter, hamnar som hotelrum mm. När det var dags att stadga sig arbetade han några år på Konsums grönsakslager i Bromma. Där träffade han många trevliga människor med vilka kontakten dog ut när han vandrade vidare i livet. Efter två barn och ett överfullt vindskontor beslöt han i samråd med hustrun att bjuda ut barnvagnen till försäljning. Den presumtive köparen var ingen mindre än en gammal kamrat från grönsakslagret och så gick det till när barnvagnen bytte ägare. Sedan förflöt många år igen och Kent började på äldre dagar att arbeta på ett barnvagnslager. Där fick han en yngre arbetskamrat som så småningom visade sig vara uppfödd i samma barnvagn som Kents barn. Men inte nog med det, frampå sommaren säger ynglingen "vi skall åka till en liten ort utanför Borås i midsommar". Det skall jag med sa Kent och så visade sig att ynglingen var släkt med en granne till oss. Och dessutom kunde vi senare konstatera att hans mamma kände mig genom att hon hade arbetat på personalenheten vid Televerkets huvudkontor i Farsta på den tiden när jag var där så gott som varje vecka. Visst är världen liten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
