Mackmyran har kommit hem.

Ja, här ser ni en del av det som jag har väntat på i fyra år. Kent hade med sig min andel av denna årgång och jag tackar för det. Hans väska märktes med HEAVY på flyget. Tack för att ni orkade både Pettersson och Malmö Aviation. Midsommardagskvällen som vi tillbringade hos Johanssons i Viareds sommarstad gick, som vanligt, inte heller av för hackor. Men jag öppnade inte någon av mina nya reliker. Mumien bar det hele till bilen vid hemgång. Det blir bäst så sa hon och hade säkert rätt i vanlig ordning. Hur skulle det sett ut om jag hade tagit ett snedsteg på den smala och branta gången.

Hatten av för Ida.

Det vackra snöklädda berget heter Ida och Ligger på Kreta. Orsaken till att jag befann mig där var för att fira att Mumien nyss hade fyllt femtio år. Vi var på väg utför.

Detta firande ledde mig till Roslagsvår där det i populärversioner sjungs om Johansson. Och Ida Johansson såväl som hennes farfar var jubilarer i Söndags fast vi hurrade på lördag. Vem som vann den obligatiska Chicagorundan tänker jag inte tala om men jag kämpade väl.

Så kan det gå.

Fru Johanssons diskmaskin gick sönder och hon tog kontakt med en
servicefirma, som lovade skicka en tekniker nästa förmiddag. Fru
Johansson hade avtalat ett möte samma förmiddag och instruerade
därför teknikern:
"Nyckeln ligger under dörrmattan. Laga diskmaskinen och lägg fakturan på bordet. Ni behöver inte vara rädd för hunden, han kommer inte
att röra er. Men tala absolut inte med papegojan!"
När teknikern anlände dagen efter, fann han nyckeln under dörrmattan, öppnade dörren och stod öga mot öga med den största och mest
skräckinjagande hund han någonsin hade sett. Hunden var dock
genomsnäll och tittade lugnt på, medan teknikern lagade
diskmaskinen.
Papegojan däremot kastade nötter på honom, skrek, skällde och överöste honom med obsceniteter. Till slut kunde teknikern inte bärga sig längre utan röt åt papegojan:
"Håll käften, din svarta kråka!" Då svarade papegojan: "Hugg,
Karo!".

Trött och nöjd men öm.

Här svänger det. Tisdagen var den första dagen på länge med ett anständigt väder och då hade Johansson och jag med sedvanlig elegans planerat in vår höstkalvleverätarresa till Helsingör. Visst är det trevligare med resor när vädret är gott. Att den dåliga kronkursen hade påverkat gränshandeln var ju också till vår fördel då det inte var någon trängsel varken på gator eller i vinbutiker. Däremot var det som vanligt fullspikat i vår restaurant som jag alltid glömmer namnet på. Men något italienskt namn är det trots den danska matsedeln.
Men efter nöje kommer tråkigheter och onsdagen började hos tandläkaren. Ont gjorde det, dyrt blev det och ömt är det ännu. Det fina vädret har medfört mollgrader och det medför att gjutningen blir något sen. Men våra snickare gör så bra jobb att de säkert även prickar in en bra dag för detta och sedan får tak över de rum som ersätter den utbytta våtrumsdelen. Onsdagssändningen på TV4 Sport från Solvalla är av någon anledning inställd men då slipper vi en massa reklam så det är säkert bra. Resultaten kommer ju på datorn, vinstutbetalning sker med automatik och sammandrag blir det på TV4 plus så lite reklam kommer jag att tillgodogöra mig ändå. Nu måste jag förbereda mig på morgondagens miljöinspektion och hoppas det inte ömmar i tanden så att jag blir för otrevlig.