Oregelbundet skrivande.

Här kommer att vara fullt ös med barn, barnbarn, släkt och vänner så det kanske inte finns så mycket tid över för skrivande resten av veckan. Uppsatsgrodor och dagens bild skall väl gå bra att uppdatera. Jag önskar alla en skön Valborg och fint väder på 1:a maj och hör av mig snart.

Gammal är äldst.

Nu är vi tillbaka efter mötet med våren i Skåne. Det är vid sådana här tillfällen man inser att klimatzonerna ger en fördröjd vår här uppe på prärien. Vi har Zon 4 och man ser stor skillnad på lövsprickningen redan när man kommer ner mot Kinna. Men det var inte vädret jag skulle skriva om utan Willie Nelsons show. En sådan upplevelse. Han har alltid varit en duktig gitarrist, men att han utvecklats till en rock/bluesgitarrist som får Yngvie Malmsten och grabbarna att verka som nybörjare hade jag inte trott. Att det dessutom går att få ett så mäktigt ljud ur hans misshandlade gitarr, Trigger.
Som vanligt inledde han med Whiskey River och sedan var det fullt ös i över två timmar. Tyvärr finns det fortfarande människor som ser Willie enbart som countrysångare. De skulle varit med och hört hans tolkningar av gamla låtar som han i många fall skrev för andra artister. T ex Crazy, Nightlife, Funny how time slips away. Nightlife är en blues som B.B.King har gjort med finess, men kompositören själv gjorde den ännu bättre. I övrigt blandade han jazz med rock och mer blues så publiken var hänförd. Det var stående ovationer efter var och varannan låt. Publiken var blandad men med stark övervikt av oss som håller på att avverka sitt andra femtiotal.

Om någon vill ta tillfället i akt så är det inte utsålt i Halden dit han kommer 3/5 och det är inte längre än till Malmö härifrån.

På hemvägen förenade vi nöjet med lite nytta genom att gå på IKEA och köpa bokhyllan Billy för att eliminera bokhögarna på nattygsborden och annorstädes. Tro mig eller ej men jag lyckades dessutom montera den efter hemkomsten.

Högtidsafton.

Vädret är vårlikt idag. Ett fint regn driver omkring och kommer att ge oss en grön explosion lagom till första maj. Vi hade tänkt ta en sväng till Åby för att se Travkompanihästarna före Willie Nelsonshowen. Men det blir för stressigt och hästarna gör säkert sitt utan att jag är på plats. Jag har i alla fall investerat några kronor på såväl Malt Whisky som Lie Detector och hoppas på fina insatser av dem.
Sedan är det dags för Willie som uppträder i Baltiska hallen i Malmö. Det är väl fantastiskt att en 76-åring turnerar hundratals dagar per år och fortfarande gör det bra och hittar nya stilar.

Slamkrypare.

Tur att jag kollade källorna. Jag var övertygad om att Roland Utbult hade skrivit Hurra för vårat äppelträ. Han framför den i alla fall bra på CD:n Milstolpar. Men det visade sig att författaren var Arne i Bora (1932-92) poet från Öckerö. Här kommer texten:

När vintern ä här då ä de beswärli't.
Men så kommer vår'n å då bler de härli't.
Då bler de varmt å en bler så gla,
på äppletret växer ud gröna bla.
Ätter blaa kommer vackra skära blommer.
De loktar så gôtt, å så ä de sommer,
å allting gror å växer i sola.
Äppleblommer faller ner till jorla.
Men de bler små äpple igen
som växer hele sommern å på höstkanten
har dom blett stora å granna å röa.
Då eder vi opp dom å de e härli föa.
Hurra för vårat äppletre.

Strandning!

Läste nyss på Text-TV att fartygsbefälens förhandlingar strandat. Det verkar oroväckande. Jag hoppas det är en engångsföretelse så att de inte strandar när de framför stora fartyg med farlig last.

Hurra för vårat äppelträd.

I dag har vi fått hjälp med att såga ner det avblåsta äppleträdet. Två tredjelar ser ut att överleva. Det är inte bara sågaren och jag som är flitiga i Nordtorp. När det nu börjar torka upp och solen skiner över både ond god har Grannen på mindre än en vecka plöjt en stor åker, harvat, plockat sten, sått och bultat. Tänk om man hade den kapaciteten.
En annan som inte heller legat på latsidan är Björn Goop. På sju uppsittningar på Solvalla i går tog han sju segrar, varav sex var tränade av hans pappa Olle. Snacka om 100 %.
Eftersom prognosen visade bra väder även i morgon ställer jag in mig på ytterligare en dag med altanoljning.
Är det förresten någon som vet vem som skrev visan vars namn jag använt i rubriken?

I otakt med tiden

I går blev det inte något skrivet. Det berodde inte på att jag var lat, nej jag var flitigare än på länge med utomhussysslor och matlagning. Efter det att hustrun kommit hem och ätit av min kantarellomelett hade jag tänkt skriva lite. Men då skulle hon svara på myndighetsbrev, det tog hela kvällen och vi har ju bara en dator. Kommer ni ihåg de vita julrosorna vi hade i rabatten i julas? De har blommat färdigt men nu är det en vinröd som som är som finast. De böjer sig av sin egen tyngd, så det vackraste är neråt. Då tog min kanonfotograf till hustru fram en gammal spegel som lades under blommorna och sedan tog hon helt enkelt kortet i spegeln. Här är resultatet. I ängen hittade jag minipåskliljor som hade flyttat ihop med stora vitsippor. Jag vill gärna muntra upp er med den bilden också.I dessa tider när man läser om DNA-banker och fingeravtrycksregister i var och varannan tidning så får man ju intrycket att det enbart finns register över de som är dömda för brott. Men jag är helt säker på att när jag gjorde rekrytutbildningen i Karlskrona 1965 fick alla lämna fingeravtryck. Var det enbart för flottans stora nöje eller finns dessa register bevarade? Om de finns kunde ju ÖB samarbeta med polisen istället för med NATO så kanske vi kunde lösa ett och annat gammalt brott genom samkörning och genom att ha ett visst överseende med den personliga integriteten. Men det är politikernas bord och då tar det tid.

Drottningpokalen

På söndag vänner, då får vi se om Lie Detector håller den klass som vi tror och hoppas. Då är det kval till Drottningpokalen på Åby. Att det är flera uttagningslopp till såväl Kung Gustaf V:s pokal som Drottningpokalen gör det inte mindre spännande. Att vi dessutom får se vår debutvinnare från i fredags Malt Whisky är väl som krydda på moset eller bonus hos Carnegie. Det enda osäkra är vilket väder vår favoritbana bjuder på.
I dag har det varit reparationer och däckbyten på Forden. Enda gången jag behövde vinterdäck genomliden vinter så körde jag fast ändå. Men det var mest chaufförens fel. Altanmöblerna har förflyttats från ladugården och står nu tillsammans med altan- och verandagolv redo för årets inoljning. Kitt till verandafönsterna är inköpt liksom tvättmedel till blåfärgen. Nu återstår det bara att se om skrivaren orkar utföra arbetsuppgifterna också. Man kan säga att anden är villig men köttet svagt.
Det finns även positiva nyheter att rapportera. Fjärilar av flera arter, blommor som formligen exploderar i solljuset muntrar upp humöret till den milda grad. Var och en får avgöra hur varmt det är då. Världens slarvigaste fågel, hafsörnen gjorde en mellanlandning på vår gamla vändplan. Den är av någon anledning mycket populär i rovfågelkretsar. Potatisen gror och väntar på att sättas. Nog är man lyckligt lottad fast man gnäller ibland.

Kan man tävla i musik?

Efter att ha tröttat ut oss fullständigt i trädgården i går ville vi se vad som hänt i världen och satte oss framför TV:n för att se Rapport. Där blev vi kvar. Ingen av oss orkade sedan flytta sig utan vi blev kvar och tittade eller säger man lyssnade på körsångartävlingen i TV4. Vi tyckte alla körerna och solisterna var jätteduktiga men det var egentligen bara tre låtar som jag gillade. Vid denna eftertanke är det för mig ganska uppenbart att de röstande väljer den låt eller artist som de gillar bäst. Om den teorin är riktig så har det ju ingen betydelse hur körerna låter. I rättvisans namn borde ju alla körer sjungit samma låt då kanske det hade gått att utnämna den bästa. Men så tjatigt det hade blivit. Förutom röstningsmomentet är det annars en bra programidé.
Tilläggas kan att även om trädgårdsarbete är onödigt tröttande så får man njuta av att blåsipporna står som spön i backen. Men än kan man inte gå utan strumpor och skor.

Travkompaniet på gång igen.

Det har varit en bra vecka för kompaniet. Jaded anslog tonen i måndags genom att bli tvåa bakom obesegrade derbysegraren Commander Crowe på Mantorp. Flytet fortsatte i går på Romme. Ostartade treåringen Malt Whisky avlade sitt maiden genom att vinna ett 3-4åringslopp med Johnny B Karlson i jollen. Detta trots galopp på vägen. Laughing Stock ville också visa framfötterna och blev trea i sitt lopp. Även där satt Johnny i sulkyn. Grattis Johnny. Nu väntar vi bara på att få se Lie Detector vinna Drottningpokalen på Åby. Men det är ju kval först och trav är trav men bollen är rund.
I går kväll verkade det nästan som hustrun hade läst min artikel om Kämpegatan 26 för hon ramlade i trappen fast utan skokartong. Som tur var gick det väl men hon kommer att få ett rejält blåmärke.
I dag lyser solen och trädgårdsarbetet fortsätter så länge vi orkar. Det hade varit roligare att vara på Åby och se Olympiatravet, men jag får väl se sammandraget på TV om det inte är Landet Runt samtidigt.

Stockholmsresan.

För många år sedan var det tre bröder i 60-årsådern från Göteborg som reste till Stockholm för att festa en veckohelg. Det blev både livat och glatt när spriten runnit in och vettet runnit ut. Dylika övningar ställer krav på god kondition och den äldste brodern orkade inte med. Han fick en hjärtattack och dog. De sörjande fick nu ett problem, hur skulle hemtransporten gå till? Han har ju biljett till tåget kom den ene på. Vi sätter honom vid fönstret och hänger rocken över honom så tror folk att han sover. Sagt och gjort med döda brorsan i mitten raglar bröderna mot järnvägsstationen. Allt går väl och när tåget kommit en bit på väg kommer törsten smygande varför de överlevande tar sig till restaurangvagnen för att få sig en öl. En blev två och följdes av flera innan de kom på att de måste se till döda brorsan. Under tiden hade en handelsresande stigit på tåget och kommit in i kupén där döda brorsan satt. När han lyfte upp sin reväska på bagagehyllan bar det sig inte bättre än att den ramlade ner i huvudet på döda brorsan. Han föll framlänges och blev liggande livlös över bordet. Handelsresanden blev helt utom sig när han upptäckte att döda brorsan verkligen var död och trodde att hans väska hade slagit ihjäl honom. Ingen hade sett vad som hänt så han skyndade sig att kasta ut liket genom fönstret, låtsades som inget hade hänt och tog upp en bok att läsa. Strax därefter kommer de närmast sörjande tillbaka till kupén och undrar vart döda brorsan tagit vägen. Den ene frågar handelsresanden om det inte satt en man i kupén när han kom. Jo det gjorde det blev svaret men han gick av i Hallsberg. Bröderna tittar på varandra och den andre säger: Han kände väl inte någon i Hallsberg...........

Rent vatten och bränt gräs.

Jag hade verkligen sett fram emot en berättarafton i Uddevalla idag. Men när jag nu börjar piggna till ser jag allt som har försummats under våren. Jag har ju tidigare berättat om att vi måste rengöra vattenreningsverket varannan månad. Nu är det fyra månader sedan sist och jag var tvungen att göra det på dagtid nu så att vi kan tvätta vittvätt. Den blir inte rolig annars, tvätten alltså. Under tiden kaliumperganatet verkade drog jag ihop allt ris som jag klippt av buskarna för länge sedan. Lyckades bränna av ängen framför huset och det mesta riset. Korallkornellen är inte särskilt samarbetsvillig när den skall eldas upp, den tycker väl att den är tillräckligt färggrann utan eld. Men det brinner säkert färdigt vid nästa försök. Nu är vattnet klart och jag drar mig tillbaka till fåtöljen och avnjuter en Guinness.

Pragbilder

Här är länkarna till Pragbilderna.
http://picasaweb.google.com/nordtorp.pp.se/Prag1
http://picasaweb.google.com/nordtorp.pp.se/Prag2
http://picasaweb.google.com/nordtorp.pp.se/Prag3

Vår i Prag.

Även om det var ovisst in i det sista så segrade antibiotikan över bacillerna och vi kom i väg till slut. Inte kändes våra kroppar som de tjugoåringar vi brukar vara när vi reser. Men vi drog ner tempot och fick gjort vad vi planerat och lite till. Torsdag var ju resdag men vi kunde konstatera att våren kommit betydligt längre än hemma.

Speciellt magnoliorna var imponerande men även ginsten lyste upp. I övrigt nöjde vi oss med en middag på hotellet och tog det lugnt i övrigt. Jag vaknade mitt i nattten av ett fruktansvärt åskväder. Det var helt ljust i rummet. Det var nog vad som behövdes för att våren skulle komma igång på riktigt. På morgonen var det nämligen strålande sol och dagstemperaturen låg runt 20 grader. Det hade inte jubilaren räknat med så hon hade nog lite för varma kläder. Efter en heldagsvandrig mellan sevärdheterna, hela staden är ju som ett stort museum, avslutade vi med en jazzkonsert med gôtt sväng och en repertoar som innehöll allt mellan Miles Davis och Louis Armstrong.
Så kom då själva högtidsdagen och den inleddes med besiktande av borgen och därefter vandring hela vägen ner för berget till Karlsbron och över densamma. Vid det laget var benen ganska stumma och vi var kloka nog att vila någon timma innan kvällens stora begivenhet, vilken bestod av klassisk konsert där Bach, Dvorak, Smetana, Mozart, Vivaldi och Tchaikovsky stod på programmet. Ensamblen var helt outstanding och akustiken i St. Clementkatedralen anses vara en av de bästa i världen. Som final på födelsedagen åt vi på en fantastisk grekisk restaurant. Då fick vi nästa överraskning, även här var det underhållning men nu med spansk och grekisk musik.

Söndagen inleddes med nya promenader till historiska platser och monument. Bl. a Vaclavplatsen. Jag hade läst att man åker tunnelbanan till Museum och därefter tar utgången som det står museum på. Vi hamnade på en plats som verkade ha som uppgift att föra folk vidare till olika spårvagnshållplatser och kände oss lätt förvirrade. Hustrun som är pragmatisk sade, vi sätter oss på en bänk och vilar lite sedan går vi ner för trappan. Ser vi inget då åker vi tillbaka till centrum. Vad hittade vi nedanför trappan om inte Vaclavplatsen och så var fotograferandet i full gång igen. Därefter hann vi även med en båttur på floden, under alla broar, samtidigt som solen stekte så att man trodde vi var på en badort. Dagen avslutades sedan med en riktig Folkloreafton med musik och folkdanser. Skrivaren här fick dansa vals med stjärnan i showen. Det uppskattades mer av publiken, som tyckte det såg ut som marionetteater, än av den okunnige dansören.

På måndagen före hemresan hann vi dessutom med ett besök i Mucha muséet. http://www.mucha.cz/index.phtml?S=home&Lang=EN

Det är ju ofta så med konstnärer att vad vi känner till är de sidor de är mest kända för. Därför tycker jag att det är intressant att få se helheten i en konstnärs produktion. Enligt min uppfattning finns det drag av både Carl Larsson och Toulouse Latrec i Muchas alster.

I övrigt konstaterar jag att förorternas hyreskaserner är lika tråkiga som den äldre arkitekturen är fantastisk.

Jag kommer att lägga upp ett album om resan på Picasa så fort jag hinner redigera dem. Varför blir alltid de bästa vinklarna i motljus?

http://picasaweb.google.com/nordtorp.pp.se/Prag1

http://picasaweb.google.com/nordtorp.pp.se/Prag2

http://picasaweb.google.com/nordtorp.pp.se/Prag3

Slut på vinterväglaget?

Nu har Vägverket bestämt att det inte blir mer snö den här säsongen. I dag tog de i alla fall ner käpparna som markerar vägrenen för plogen. Det måste innebära att man har stort förtroende för sina spåmän och deras prognoser eller har de en överoptimistisk agenda.
Här minns vi ännu när vi inte kunde komma till jobbet 12 april 1969. Vid det tillfället var snödrivorna över två meter höga och då syntes ju inte käpparna ändå, så dagens insats var säkert helt riktig. Bilden är tagen 1969 04 15.
Är det någon mer än jag som associerar till Sten-Åke Cederhök och Skulltorp varje gång man hör talas om Vägverket?

Bildgåtan.

Eftersom ingen lyckades identifiera Uddevalla Rigg och Segels hus utgår jag från att det inte längre finns kvar. Det vackra huset låg i Uddevalla hamn och användes som verkstad för rigg och segelarbeten. Vid ett tillfälle lämnade jag in ett begagnat folkbåtssegel, vilket jag köpt billigt, för att byta mastliket så att det skulle passa i min R-6:a. Lattor och tågvirke köpte man också där. Jag minns än i dag hur gott det luktade av beck, tjära och tågvirke.

Vilket ändamål huset ursprungligen var byggt för har jag inte en aning om, men jag hoppas fortfarande att någon har den upplysningen i någon gömma.

Bilden visar Sassam 1967 i Uddevallas nuvarande gästhamn. Mitt emot muséet. Visst var hon vacker!

Dagsläget.

Det börjar bli panik i lägret. Hustrun är nu diagnostiserad som influensafall. Hon började med antibiotika i går. Orkar hon resa till Prag på torsdag. Prognosen ser dålig ut, men det går att omboka till och med onsdag. Som lök på laxen har jag fått en hudinfektion och är även jag ställd på antibiotika. Men som de oförbätterliga optimister vi är satsar vi på att det blir en tjeckisk öl på torsdag ändå. I sämsta fall får jag köpa på systemet mitt emot Max. Har ni förresten hört att UEFA vill stänga Max i Borås Arena under U-21 EM för att McDonald är huvudsponsor. De flesta av Borås tidnings läsare trodde det var ett aprilskämt men icke. Nu har dock ägaren av McDonaldas restauranter i Borås sagt att de inte delar UEFA:s uppfattning. Tidigare kommunalråd av flera kulörer var så tända på att få arrangemanget att de sade sig bifalla alla UEFA.s krav om de fick sola sig i glansen av kommande stjärnor.

Bacillerna slog till.

Nu frös ytterligare ett födelsedagskalas inne. Hustrun har övermannats av viruset, förhoppningsvis detsamma jag hade för någon månad sedan och hon är knappt kontaktbar. Om det nu är nya baciller så blir väl jag, enligt lagen om alltings djävlighet, sjuk lagom till Pragvåren och Hustruns sextioårsfirande. Gud give att hon blir frisk.
I dag har det snöat igen och då gör ett minne från april 1992 sig påminnt. Jag hade fått en ny Ford Siesta och skulle hämta sonen d.y. hos en kompis några kilometer bort. Snöyra och skogsväg, men jag följde spåren efter föregående trafikant och allt gick utmärkt någon kilometer då det hoppade till och färden tog slut. Ingen hade ju berättat att bilen jag följde spåren av hade kört ut på en åker. Det var rena turen att jag inte körde på honom också. Jag var tvungen att ringa grannen som kom med traktorn och under tystnad drog upp bägge bilarna. När han var klar sa han "vad skulle du ut i detta vädret att göra." Vad kan man göra mer än skylla på sitt dåliga omdöme. Därefter fortsätter jag min avbrutna färd i sakta mak och kommer fram till avtagsvägen där d.y. frusen står och väntar. Vägens lutning är cirka 10% och jag kan inte stanna utan fortsätter ner mot Sandared. Kör på större vägar hem och ringer till kompisen som d.y. varit hos. De går och hämtar honom och han får sova över hos dem.

Bildgåta.

Här är ett vackert hus som jag kommer ihåg från min ungdom.
Frågorna: Var låg det? Vad användes till? Vad användes det ursprunglingen till? Finns det kvar idag?

En sjöman älskar....

Under en vistelse i Agadir bodde vi på ett lugnt, litet lägenhetshotell. Det enda som bröt mönstret var att varje kväll exakt kl. 21 stämde någon upp "En sjöman älskar havets våg" med hög och säker röst och utan att missa någon vers. Sedan blev allt tyst igen. En hel del av vår energi slösades på att försöka identifiera denne excellente sångare. Men det var ingen bland gästerna som stämde in på den bild vi målat upp av honom. Som vanligt får alla frågor ett svar även om det tar en stund så även denna. Genom att dimman låg tät över Landvetter fick vi landa i Köpenhamn och kvarterades in på ett hotell i närheten av Kastrup. Där blev vi bjudna på middag och vi delade bord med ett äldre par. Efter maten frågade mannen om det skulle smaka med en sängfösare och vi gick till parets rum för att avnjuta densamma. När vi fått i oss tre rejäla glas och jag var på väg att tacka för mig, då ställde sig gubben upp med höjt glas och utbrast i "En sjöman älskar havets våg". Så löstes denna gåta och efter en god nattsömn kunde vi landa i Göteborg frampå dagen. Veckan efter fick vi som kompensation för förseningen tillbaka 600 kronor på försäkringen. Det kändes som en bonus.

Tidvatten

På Irland är det väsentliga skillnader mellan ebb och flod. Det varierar beroende på vid vilken kustremsa du befinner dig. I Drogheda, som jag skrivit om i andra sammanhang kan det vara tre till fyra meters skillnad. Strax öster om staden finns en lång badstrand där det även ordnas galopptävlingar med totalisator (bookmakers) någon gång om året. Stranden är mycket populär bland Dublinborna och vackra dagar kan det vara hundratals bilar parkerade ute på stranden förutom de som står på anvisade parkeringsplatser. Dublinbor fungerar precis som motionärerna i Nordtorp. Bilen körs så långt det går och gärna lite längre. Men efter en stund på stranden behöver ju en äkta Irländare en eller flera Guinness. Då är det lätt att glömma av bilen och tidvattnet samt att strandlinjen drar sig inåt vid flod, så jag lovar att det inte är få bilar som står kvar på söndag kväll och måste ösas och bärgas. Men man hade ju i alla fall haft vackert väder och gott öl. Och lokalbefolkningen smålog.

Lättlurad katt.

När jag som bäst höll på att beskära buskar, i det vackra vädret, kommer vår norska skogskatt stolt som en tupp med en stor sork som han fångat. Han vill ha beröm, men hinner inte fram till mig innan en skata dyker ner och nyper honom i svansen. Han lägger ifrån sig sorken för att huta åt skatan. Då dyker nästa skata upp och tar sorken och där sitter kattstackaren och förstår inte riktigt vad som hänt. Men det borde han göra för han har varit med om samma sak tidigare. Det var mämligen andra gången jag blev vittne till hur de fräcka skatorna lurar honom.

Här har ni förresten det UFO som gjorde märket i gräsmattan.

Vi kommer igen!

Bägge treåringarna galopperade i går. Bägge kommer igen, för Travkompaniet vill ju vara bland de främsta hästägarna i landet även i år. V-64:an får man väl vara nöjd med eftersom spikarna var tvåa och trea. Men det gav inget klirr i kassan. Man kanske skulle ägna sig åt galopp i stället, galopphästar blir inte diskvalificerade när de travar!
Härligt väder i dag. Funderar på om nästa inresse skall bli fåglar. Så många olika läten som hörs i skogen och trädgården i dag har jag nog aldrig hört tidigare. Eller också är det så att man inte givit sig tid att lyssna tidigare. Vackert är det i alla fall. I bland undrar jag om man njutit av livet på rätt sätt. Kanske blev det för mycket arbete och för lite natur ändå.
Nu skall jag försöka rensa ut resten av buskarna i trädgården, men där det behövs motorsåg får jag be om hjälp. Sågen är ju farlig i normala fall så när kroppen inte har den rätta styrkan blir den livsfarlig.

Travkompaniets nya stjärnor.

I kväll gör två av kompaniets treåringar sin tävlingsdebut på Solvalla. Redan i första loppet startar Maharajah och i andra loppet är det Merriments tur. Bägge har föregåtts av positiva rapporter inför loppen. Tanken var ju att även Jaded skulle visats upp sig i kväll och bevisat att han är en Elitloppskandidat. Men tyvärr, han hade feber i morse och är struken. Inget allvarligt dock enligt stallet. Jag är sent ute, men vill någon se mitt förslag till V-64 i kväll kommer det här.
V64-1: 4
V64-2: 1,2,3,4,5,7,9,12
V64-3: 2,4,6,12
V64-4: 1,5,7
V64-5: 1,2,10
V64-6: 4
288 rader kostar 288 kronor. Lycka till!

Recension.

Efter att ha läst ett antal aprilskämt av varierande kvalitet har vi från Nordtorpsjuryn enhälligt röstat fram följande resultat.
1. Uddevallabloggen 12 poäng
2. Borås Tidning 10 poäng
3. Goops hemsida 5 poäng
Om vi missat något skämt som är av samma dignitet som de poängsatta har de ramlat genom SPAM-filtret.

UFO

I somras uppstod en cirkelrund bränd yta i trädgården. Det första som slog mig var de UFO-besök som för några år sedan lämnade liknande avtryck i flera kornåkrar i England.