I dag har det besannats att vi inte får en vit jul då Anders braskar utav bara den. Som tur är har vi endast fått ett tunt lager av det vita men en tre, fyra minusgrader är det. Tur man har en härlig brasa att värma sig vid. Mumien har knåpat ihop ett konstverk som skall lysa upp vintermörkret och få oss att känna oss som om vi vore på Madeira. Det får bli efterträdaren till renarna och släden. Hoppas ni njuter av bilden. Kanske det kommer en bild ifrån andra hållet på Mumiens modifikationer.
30 november 2012
28 november 2012
Ingen ren i år.
Såväl släde som renar har tjänat ut och skattat åt förgängelsen. Vad gör vi då? Ja, det får bli en överraskning. Jag säger inte något så har jag ingeting sagt men jag återkommer. Ni har väl hört om älgen som gick över ån och blev ren.
20 november 2012
Framgångsrik sorkjakt?
När vi bodde uppe i skogskanten hade vi aldrig några problem med sork även om vi såg en och annan jordhög efter dem ute i ängen. Men på vägen ner till Sandared ser vi av och till hur de rackarna har skyfflat upp stora högar i grannars välskötta trädgårdar. Vi har ojat oss för deras skull men tackat vår lyckliga stjärna att vi har varit förskonade. Men så fort vi ställde in Petra för säsongen började de gräva i våra gräsmattor också. Detta trots att gossarna brukar ta ett par i veckan som de stolt lägger på trappan för visning innan de äter upp dem. Men nu har vi alltså fått ge oss in i jakten själva också. I ett antal veckor har vi fyllt gångarna med vatten, hällt i Kalciumkarbid (CaO+3C CaC2+CO) och skottat tillbaka jorden. Dagen efter är det en ny hög och så upprepade sig historien dag för dag. För ett tag sedan införskaffade vi en elektronisk manick som sänder ut små vibrationer ungefär 10-15 cm under markytan. Dagen efter var det en hög en dryg decimeter från manicken. Jag hällde i mer karbid i hålet och vattnade så ångorna kändes över hela Nordtorp. Det var för en vecka sedan och därefter har vi varit förskonade från högar. Nu skall man inte ropa hej förrän man kommit över bäcken om det är vattensork men jag håller tummarna för att vårt idoga återfyllande, vattnande och lössläppande av Kalciumkarbidsångor i kombination med elektroniken och katterna har gett resultat och att de håller sig borta till dess tjälen kommer. PS. Några gånger har vi även tänt eld på gasen som bildas och det blir rejäla smällar!
Etiketter:
Elektronik,
Kalciumkarbid,
Petra,
sork,
Trädgård
18 november 2012
Jag säger endast KRIS!
Så var den siste av våra levande
inspirationskällor avnjuten. Redan vid oljudskonserten med Paul
Simon (Paul var bra men ljudet fruktansvärt) som var i globen i
somras upptäckte Mumien att Kris Kristoffersson skulle göra tre
konserter i Sverige under november månad. Då vi prioriterade bort
hans framträdande på Trägår´n för två år sedan till förmån
för Eriksbergsgängsträffen insåg vi att här kom tillfället
åter. Vilken ort ligger närmast Nordtorp av Uppsala, Stockholm
eller Malmö? Vi bokade Malmö och höll tummarna för att det inte
skulle bli något snöoväder för här är det bil som gäller.
Varken flyg eller tåg är ju speciellt pålitliga på sträckan.
Dessutom lyckades vi få ett billigt rum på Hotell S:T Jörgen där
jag inte bott sedan Derbyt 1991. Men det var sig likt. Gångavstånd
till Sankt Johanneskyrkan där konserten skulle avhållas var det och
vi avstod från skottsäkra västar under promenaden då det var så
många Sankt inblandade, även S:t Lars var ju med!
Inte blev det sämre av att vi på hemvägen stannade till på Varbergs Kurort vid Apelviken och avnjöt en lunchbuffè innan vi hämtade gossarna på StockabäcksKattpensionat.
För att ni skall få känna av stämningen lite så bifogar jag här sista numret fångat av Mumiens plektrumtelefonkamera.
Väl framme vid kyrkan ringlade sig en
jättekö mot ingången som inte var öppen trots att det var knappa
halvtimman kvar till konsertstart. Men ganska snart satt vi bänkade
ungefär mitt i kyrkan och jag uppskattade publiksiffran till
cirka 800 förväntansfulla människor i alla åldrar även om 50+
var i majoritet. Så plågade vi oss igenom ett förband som spelade
ungefär samma låt nio gånger och som alla andra nutida hade
mikrofonen långt nere i halsen och omöjliggjorde all form av
ordförståelse. Vad han hette framgick inte men tjejen som ylade i
bakgrunden var hans fru och hette Terese.
Så småningom dök dock det 76-åriga
och förkylda huvudnumret upp och publiken var med på noterna
direkt. Ensam med sin gitarr och sitt munspel dominerade han scenen
från början till slut. Att munspelsställningen såväl som bandet
till gitarren lossnade i första låten tog han med en klackspark och
lyckades med sin rutin nästan få publiken att tro att det ingick i
showen. Sällan har jag sett en artist som bjudit så mycket på sig
själv och han trollband publiken med sin musik och fantastiska
texter. Med ålderns rätt kom han ibland lite för högt eller litet
för lågt i tonarterna men fraseringen var fantastisk. Man missar
inte ett ord i texterna. Han kallas countryartist men jag har alltid
sett honom som en trubadur och poet. Hans texter är innehållsrika
och väjer inte för varken realism, politik eller annat. Även
mellansnacket var på en hög nivå och när han framfört låten
”Nobody wins” sa han ”But Barrak Obama won”. Så då fick
även Obama en lång applåd. Vid några låtar kom hans dotter Kelly
in och sjöng duett och spelade banjo. Och tro mig eller ej, man
hörde vartenda ord även när hon sjöng. Jag hade sagt till Mumien
att eftersom konserten var i en kyrka så kommer han att börja
eller avsluta med ”Why me Lord” och som vanligt hade jag rätt.
Första låten var ”Me and Bobby MacGee” och sista extranumret
”Why me Lord”. Det var en fantastisk kväll som jag kommer att
minnas med glädje. Jag måste även nämna att publiken var helt
knäpptyst under sångerna men att ovationerna efter varje låt
aldrig ville ta slut.
Inte blev det sämre av att vi på hemvägen stannade till på Varbergs Kurort vid Apelviken och avnjöt en lunchbuffè innan vi hämtade gossarna på StockabäcksKattpensionat.
För att ni skall få känna av stämningen lite så bifogar jag här sista numret fångat av Mumiens plektrumtelefonkamera.
Etiketter:
Kris Kristoffersson,
Malmö,
Sankt Johanneskyrkan
13 november 2012
Svar på fredagsfrågorna.
Tydligen var det svårt för inte ett enda svar har nått redaktionen. Men här i alla fall svaren.
Vad är det för en källa? Det är Moses källa.
Vem smakar på vattnet (Första bilden)? Det är Mumien i en något yngre upplaga.
I vilket land befinner sig nyssnämnda källa? Jordanien så klart och inte långt från det berg där Aron mottog förlåtelse av Gud för sitt tilltag med guldkalven.
Vad är det för en källa? Det är Moses källa.
Vem smakar på vattnet (Första bilden)? Det är Mumien i en något yngre upplaga.
I vilket land befinner sig nyssnämnda källa? Jordanien så klart och inte långt från det berg där Aron mottog förlåtelse av Gud för sitt tilltag med guldkalven.
Nog är öknen vacker? |
09 november 2012
Fredagsfrågor.
08 november 2012
Telefonarblomma.
Vid senaste besöket för en berättarafton på Bohusläns Museum i Uddevalla gjorde Mumien sin sedvanliga runda i butiken. Bl a inköpte hon en tvål med ganska god doft.
Det visade sig vara en telefonarblomma som hade givit smakämnena till den dekokt som tvålen var gjord på. Då fick jag idén till en kort ordlista som ni kanske kan öka på.
Telefonarblomma=Ringblomma
Telefonarwhisky=Bell´s Whisky
Telefonarsvett=En sällsynt vätska
Det visade sig vara en telefonarblomma som hade givit smakämnena till den dekokt som tvålen var gjord på. Då fick jag idén till en kort ordlista som ni kanske kan öka på.
Telefonarblomma=Ringblomma
Telefonarwhisky=Bell´s Whisky
Telefonarsvett=En sällsynt vätska
04 november 2012
Återanvändning.
I öster stiger solen upp. |
Etiketter:
Dukar,
Gardiner,
Handarbete,
Lakan,
Sparsamhet,
Återanvändning
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)