Mullvaden vs Laeva.

Nu har vi försökt allt. Mullvadsfällor, karbid, vatten, Petra men de rackarna överraskar oss varje morgon med en ny hög. Adrenalinet ökar i samma takt som ordförrådet sinar. Nu blir det gasning. Men hur? Bilens avgaser är ju så rena att de inte duger till avlivning av varken folk eller fä.

På känt Nordtorpsmanér tillverkade vi då en anslutning till den omvittnat mer miljöfarliga åkgräsklipparen och en slang ner i det senaste hålet. Ytterligare ett problem dök upp. Motorn till gräsklipparen stannar om man inte sitter på förarplatsen. Detta löstes med en simulerad förare i form av en marschalljusstake av granit som vi fått i present av Barkabyborna. Klipparen stod sedan och brummade i över en timma till dess det kom små rökpustar som vulkaner i hål runt omkring. Nu är frågan vinner odjuret eller vi?

Mullvadshög eller rivstart?

När jag fällde upp persiennerna i morse möttes jag följande syn.

Det blir säkert knivbyte efter denna eskapad. Jambo tog en mullvad förra veckan, men det förslår ju inte långt. Vi får förhöra oss om det finns något EU-bidrag man kan söka i syfte att utrota mullvadar och sorkar. För två veckor sedan var det 1300 SEK för felsökning när en av dem ätit av Petras styrlina på två ställen. Får det här fortsätta hamnar vi på urinens brant.

Framgångsrik sorkjakt?

När vi bodde uppe i skogskanten hade vi aldrig några problem med sork även om vi såg en och annan jordhög efter dem ute i ängen. Men på vägen ner till Sandared ser vi av och till hur de rackarna har skyfflat upp stora högar i grannars välskötta trädgårdar. Vi har ojat oss för deras skull men tackat vår lyckliga stjärna att vi har varit förskonade. Men så fort vi ställde in Petra för säsongen började de gräva i våra gräsmattor också. Detta trots att gossarna brukar ta ett par i veckan som de stolt lägger på trappan för visning innan de äter upp dem. Men nu har vi alltså fått ge oss in i jakten själva också. I ett antal veckor har vi fyllt gångarna med vatten, hällt i Kalciumkarbid (CaO+3C CaC2+CO) och skottat tillbaka jorden. Dagen efter är det en ny hög och så upprepade sig historien dag för dag. För ett tag sedan införskaffade vi en elektronisk manick som sänder ut små vibrationer ungefär 10-15 cm under markytan. Dagen efter var det en hög en dryg decimeter från manicken. Jag hällde i mer karbid i hålet och vattnade så ångorna kändes över hela Nordtorp. Det var för en vecka sedan och därefter har vi varit förskonade från högar. Nu skall man inte ropa hej förrän man kommit över bäcken om det är vattensork men jag håller tummarna för att vårt idoga återfyllande, vattnande och lössläppande av Kalciumkarbidsångor i kombination med elektroniken och katterna har gett resultat och att de håller sig borta till dess tjälen kommer. PS. Några gånger har vi även tänt eld på gasen som bildas och det blir rejäla smällar!

Höst.

Petra

Nu är den här den vinter de svaga kallar höst. Jag räddade Petra från (h)östvindarna och rengjorde henne omsorgsfullt och med stor kärlek innan hon fick krypa in i ladugårdens dunkel där hon har sitt vinteride. Sommarboet fälldes ihop så inte varken katten eller råttan får för sig att ligga där och mysa. Under tiden jag sitter här och skriver har Mumien gjort ren grillen inför vinterförvaringen. Den har inte använts så många gånger i år men jag ställer in även den i ladugården i morgon. Betong och formvirke har anlänt så nu får vi se om gödselstadsväggen hinner förstärkas innan vintern. Jag hittar inga bilder varken på Petra eller grillen så ni får hålla till godo med den fantastska staden Petra i Jordanien.

Petra

Vilken vecka.

Kors vad mycket vi hunnit med. Besök i Väjern, eller som Pelle alltid sa Världens ände. Besiktning av Berths utställning CHAOS i ett skyddsrum på gamla Uddevallavarvets område. Berth är precis som Mumien, alltid nya projekt på gång, och det är det som ger oss lite tröttare karaktärer stöd i livet. Lite stöd kan man ju vara själv när man genomför källardörrsprojektet (nu är det bara själva påhängandet kvar!), vedbetäckningsprojektet och den avancerade gräsklippningen som inte Petra klarar. Men det värsta för min stackars kropp är att sitta på den gamla åkgräsklipparen, Ojojoj kan ingen stjäla den? Nog var det lugnare förr när Lasse drog hölass och kyrkskjuts?

Lasse

Nu är det arbetslinje och pensionärsskatt som gäller.

Nu har jag gått fånyttig sedan vecka 38 och ångesten inför allt ogjort ger mig kalla kårar på ryggen. Men jag stålsätter mig och börjar med oljebyte på snöslungan ifall oturen skulle vara framme och drivbildning uppstår. Sedan är det vattenkalkningsanläggningen som skall ha en stunds uppmärksamhet och vattnet i stugan och utomhus skall stängas av så det inte fryser. Petra är redan rengjord och magasinerad men Petrus skall väl ha sin beskärda del av fejning. Och nytt innertak i lagår´n har varit planerat länge. Ni förstår lätt att det inte är någon dans på rosor att vara pensionär. Men nog hjälper jag gärna till med skatten så att Borg och grabbarna kan sänka restaurangmomsen. Det blir säkert flera jobb till ungdomarna, om inte kan vi kanske finansiera någon coach på Arbetsförmedlingen istället. Eller varför inte satsa på en uppföljning av antalet skapade jobb och det ökade antal restauranggäster? Hur som helst blir det mycket slit och släp från och med nu.
Men vänta lite, jag skall bara.....



Grattis alla Karin och Kajsa.

I dag är det andre augusti och Karin och Kajsa har namnsdag. Det firade vi genom att ta bort Måbärsbusken vid evighetsrabatten. Gösta lyfte bort den med traktorn, tack för det, men det blev mycket jobb ändå. Lägga tillbaka jorden, kvista buskarna, lägga veden på tork. Dessutom har man ju Petras ledslingor att tänka på i dessa tider.

Petra tar semester.

I dag har Petra blivit rengjord,vaxad och inställd för vintern. Grillen åkte av bara farten in den också, men den var så himla dålig att den nog får följa med en av sofforna till Lusharpan. Annars sitter jag här och väntar på urmakaren. Han har förresten funderat på att sluta. Det är så trist att se kunderna gå sade han.

Petra jobbar på.

Nu har vår Petra ångat på sedan midsommar och ni kan inte ana vad fint det blir. Nu är ju gräsmattorna inte färdiguppväxta på grund av den underbara torkan. Men dammar gör det runt datainställningarna. Om jag vill titta på hennes små meddelanden måste jag ta fram en torkklut. Tanken var att namnet skulle bli Petrus vilket betyder klippa. Men i en slags feministisk diskussion där det undrades varför alla maskiner skall ha manliga namn besslöt vi enhälligt att hon skall heta Petra för det betyder väl samma sak eller? I alla fall har vi varit i klippstaden Petra i Jordanien. Var det förresten därifrån Elvis kompisar The Jordanaires kom ifrån? Om jag fortsätter det här tugget ett tag till kanske Petra byter namn till AAron.

Den bortglömda staden Petra.

Ungefär tio mil från Aqaba vid Röda Havet ligger den mytomspunna staden Petra. Från att varit ett handelscentrum redan på Nabatéernas tid föll staden i glömska på 1200-talet e. kr.
Befolkningen runt omkring bevarade hemligheten om var staden var belägen ända fram till 1812 då den schweiziske upptäcksresanden Johann Ludwig Burckhardt genom list och förslagenhet lyckades lokalisera den. I dag är den sedan 1985 uppsatt på UNESCOs världsarvslista och är nu även utpekad som ett av världens sju nya underverk.
Att staden var svår att hitta förklaras av att den är omgärdad av höga klippor och från söder endast kan nås genom en smal gång genom klipporna.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Petra,_Jordanien
När vi var där för mer än tio år sedan hade vi inte tillräckligt bra kamerautrustning för att fånga motiven på bästa sätt. Det var också oerhörda kontraster i ljusförhållandena. Vi hade tänkt råda bot på detta genom att åka dit i höst och hade intresseanmält oss för en Jordanienresa med King Tours via nätet. När vi inte hade hört något på en månad ringde jag upp dem och pratade med en trevlig herre som beklagade att vi inte blivit kontaktade. Han skulle se till att någon kontaktade oss inom någon dag. Vi har fortfarande inte hört något och jag behöver väl inte tala om att vi blev oerhört besvikna. Vi får väl skjuta på det hela ett tag och åka reguljärt till Amman och hyra bil där. Men det är ju bekvämare när någon annan står för det praktiska.
Hur som helst vill jag inte undanhålla bilderna vi tog och här är de med http://picasaweb.google.com/nordtorp.pp.se/Petra?authkey=xNhaYdBUNFw

reservation för att kvalitén kunde varit bättre.