Pussel.

Det här skulle väl kunna bli ett riktigt svårt pussel? Bilden är tagen på en bergsvandring i närheten av Ischgl Österrike.

Nästa bild visar en passage där man knappt vågade titta ner till höger.

Skurkaktigt utseende.

Redan i slutet av sextiotalet hade vi som målsättning att besöka Österrike en gång per år för att vandra i de fantastiska bergen. Med åren har vi hittat andra resmål men än i dag ligger Österrike högt på favoritlistan.
Vid ett tillfälle hade jag för ett löjligt lågt pris inhandlat ett hjortskinn. Det skulle bli en underbar fäll på vardagsrumsgolvet därhemma. På kvällen hittade vi ett mysigt hotel i Lienz im OstTirol. Där hade man hjortskinn i parti och minut både på golv och väggar. Efter det att vi lagt oss på nattkröken säger hustrun. "Var gjorde du av skinnet"? "Oroa dig inte, det ligger i bilen". "Tänk om någon knycker det". "Det är väl ingen som vill ha en sådan där turistpryl". "Är den ine fin?" Efter ytterligare en stunds konversation i samma meningsfulla ämne hade vi bestämt mig för att gå ut och hämta skinnet till en säkrare förvaringsplats. Allt gick väl till dess jag passerade ett rum med minst tio skinn i. Där möter jag en städerska som, när hon ser mitt nödtorftigt hoprullade skinn under armen, demonstrativt börjar räkna de ordinarie skinnen i rummet. Jag ville sjunka genom golvet, men fick ytterligare en erfarenhet med mig på den fortsatta resan i livet.
Ta inte åt dig när du är oskyldig.

Höllentalklamm

Vid den här årstiden är det säkert många som planerar inför sommarens begivenheter. För den som tycker om naturupplevelser har jag ett förslag. Inte långt ifrån Garmisch-Partenkirchen i Bayern ligger en by som heter Grainau och här finns Höllertalklamm (helvetesklyftan).
Ifrån stadsdelen Hammersbach kan man vandra på en bra men mycket brant stig upp till 1045 meters höjd. Väl där får man dock sin belöning för ansträngningen för här öppnar sig den den kilometerlånga klyftan med hisnande vyer. Vattenfall och stup överallt. Jag bifogar en länk där ni kan se ett antal bilder. http://www.allgaeu-ausfluege.de/klammhoelltal.htm
Under åren 1902-05 byggde man här en väg som mestadels har mejslats ut i berget. Stundtals går man i grottor ibland med berget som tak och hissnande branter på ena sidan. Man korsar även klyftan på broar där höjden från vattenytan är upp till 73 meter.
När man kommit igenom klyftan finns det lämningar efter ett kraftverk från första världskriget. För den mer erfarne bergsvandraren finns det möjligheter att fortsätta till tysklands högsta topp Zugspitze, vilken man har i blickpunkten.Genom att det fortlöpande behövs underhåll på väg, staket etc. tar man ut en överkomlig avgift. Den största nackdelen med det är att det lätt bildas kö vid ingången. Å andra sidan får man ju en möjlighet att pusta ut lite innan man kommer upp.
Glöm inte att ha ordenliga skor på fötterna och regnkläder i ryggsäcken.
Det rinner ju smältvatten från bergen så det skvätter ordentligt på vissa ställen.