Lycklig igen.

Nu sitter jag bakom en dator som är så snabb att jag inte hinner tänka. Framtidens datagrejor heter ACE. Sonen d y har ägnat all ledig tid senaste veckan att inventera mina behov skaffa grejor, bygga ihop och flytta över mina filer. Det var ett hästjobb men nu är det klart. Vi hann dessutom med en trevlig lördagkväll i Haga. Tack för det. Nu skall man lära sig alla nya symboler och annat svårt i min inskränkta lilla värld. Men det har gått tidigare så det gör det säkert nu också. Med en bättre dator kanske inspirationen återkommer och förkylningen försvinner så min sida blir lite mer läsvärd igen. Den kommer att gå för fullt efter 1 maj men det är mycket annat nu. Mäklare, Bygge, Fotvård, plåt-och eternittransporter etc. etc. Men en blänkare mellan varven hinner jag säkert.

Åskan dånar.

Nu har åskperioden börjat. Det är inte roligt när man bor på landet och 236 m ö h. I går var inte datorn elektrifierad många minuter. Efter sju sönderslagna kanalväljare i olika TV-apparater och med resterna av ett par bärbara telefoner lär man sig. Datorn har klarat sig hitintills. Trots allt har det blivit bättre efter det att man byggde en stor kraftledning någon kilometer här i från. Vi har dessutom kopplat i hop telefonen med elnollan. Men att gå hemifrån utan att dra ur sladden det vågar vi inte under säsongen.
1964 på nyårsafton var det inte någon som berättat för Tor och Mjölner att det inte var säsong. Så de slog sönder ljudet till TV-sändningarna från Uddevallas TV-mast i Herrestad. På den tiden gick ljudet i kabel fram till TV-masten och jag var med och lagade under hela våren 1965.

Minnet uppfräschat

Stressnivån och blodtrycket har fått hjälp. Datorns internminne har uppgraderats med 2 GB. Varför har vi inte gjort det tidigare när det var så enkelt och tänk om det hade gått lika smidigt att få sitt eget närminne uppgraderat. Då hade man kanske inte drabbats av Åldersrelaterad Nedsättning av Korttidsminnet (ÅNK) eller varit Grinig Gammal Gubbe (GGG). Men vad skulle andra haft att prata om och glädjas åt då?

I går hade jag sett i TV-tablån att 50-talets svenska rockelit skulle hedra allsången på Skansen med sin närvaro. Då måste man bara titta(höra) och nostalgiskt tänka sig tillbaka till 1959 i parken när jag fick Rock-Olgas autograf på armen. Men nog lät det bättre förr eller hade jag inte samma referenser då? Det enda hörvärda under timman var en Ung Bra Artist (UBA) som kallades Brolle. Han kan nog också bli ihågkommen om 50 år.

Nu skall jag ta en runda till svampställena för att kolla in tillväxten och ta bort riset som någon (jag vet nog vem) lägger över de bästa ställena.

Så här såg det ut dagen före nyårsafton