Djurvänner eller Huliganer?

Förra veckan släppte s.k. djurrättsaktivister ut ett par tusen minkar på en farm utanför Svenljunga. Det skapar merarbete och stora förluster för ägaren. Många av minkarna kunde fångas in men flertalet går en kvalfylld död till mötes. Vägen mellan Borås och Svenljunga såg ut som en odiskad köttkvarn med alla överkörda djur. Av dem som klarade sig från överkörning är det en försvinnande liten del som lär sig att skaffa föda på egen hand. Övriga svälter ihjäl eller blir mat till andra rovdjur.
Det skulle vara intressant att höra hur dessa flummare, i mina ögon, tänker och vad deras egentliga avsikt är. Minken hör ju inte hemma i vår fauna och de som överlever ställer till med stor skada i naturen. Jämför med mårdhunden i Finland eller Canadagässen här i Sverige.
Visst kan man ha synpunkter på pälsdjursuppfödning och andra företeelser i vårt samhälle men om vi agerar utanför lagar och förordningar i stället för att påverka politiken har vi snart ett samhälle som inte ens flummarna vågar leva i. Eller är det kaoset som driver fram det auktoritära samhället som de hyllar.
Dessutom måste det i vårt klimat vara svårt att leva enligt principen att inte använda något som kommer från döda djur eller djur i fångenskap. Man kan ju inte gå naken i kylan och jag har svårt att föreställa mig att de är barfota på sina missionsraider.
Slutsatsen blir således att de är huliganer eller i bästa fall okunniga, obildade personer vilka samhället bör reagera mot och samtidigt ge dem utbildning i Demokrati och att visa hänsyn såväl mot människor som mot djur.