Vem är det som trippar på min stig.

Det var en gång tre bockar. De skulle gå till ängen för att äta sig feta.Det var den minsta bocken Bruse,det var mellanbocken Bruse och det var den stora bocken Bruse.Vägen till ängen gick över en bro. Under bron bodde ett stort troll. Först gick den minsta bocken Bruse över bron.”tripp-tripp-tripp” sa det i bron”Vem är det som trippar på min bro?”, sa trollet. ”Det är den minsta bocken Bruse, och jag ska gå till ängen och äta mig fet!” sa bocken. Då ropade trollet:”Nu kommer jag och tar dej!””Nej, ta inte mej. Jag är så liten!” sa den minsta bocken, ”Vänta lite, så kommer mellanbocken Bruse. Han är mycket större och fetare än jag.””Jaha, då väntar jag väl då”, sa trollet. Och då skyndade sej den minsta bocken Bruse över bron.Så kom mellanbocken Bruse. ”tramp-tramp-tramp-tramp” sa det i bron.”Vem är det som trampar på min bro?” skrek trollet.”Det är mellanbocken Bruse” sa mellanbocken. ”Jag ska till ängen och äta mej fet.”Nu skrek trollet:”nu kommer jag och tar dej.””Nej, vänta lite! ta inte mej! Om en stund kommer stora bocken Bruse. Han är mycket, mycket större!” sa mellanbocken.”Jaså? Ja, då väntar jag väl då” sa trollet.

Men då får han vänta för den stora Bocken Bruse äter ju borta hos Ture.

Det är inte lätt att hitta mat.

En sådan tur han har vår lille bock. Vi hade en säck hö som Hagamarsvinen tyckte var för gammalt. Och har man tre honor att sköta om då äter han gärna gammalt hö för att hålla sig i form. Skall försöka få en bild på hela gänget i morgon. Det börjar ju skymma nu.

Arbetssökande.

I dag när Mumien skulle gå ner och hjälpa mig med uppsättningen av en julbock vid lagugården mötte hon en alldeles äkta bock som undrade om han kunde få jobb som adventsbock. Efter viss diskussion kom de fram till att om vi skulle sätta ljus på honom så skulle hans revir, på grund av sladdens längd bli ganska begränsat, så han avstod sitt engagemang till förmån för sina artificiella kopior. Egentligen hade vi så här i ombyggnadstider inte tänkt att sätta upp alla de vanliga dekorationerna då de riskerade att vara ivägen för byggnadsarbetarna och deras utensilier. Men inte kan vi ha en advent i Nordtorp utan någon ljusdekoration så vi gjorde det bästa möjliga. En bock i vedbodsfönstret och en bock med släde hemmavid. Samt, peppar, peppar ta i trä en julgransbelysning i en gran inne i skogen. Sist vi hade det slog Gudrun till och demolerade såväl granen som dess belysning. Men nu är det ju sista julen vi bor i det här huset så då får man väl inte bryta mot för många traditioner. Vi ser fram mot en trevlig ny ägare då det ju också blir en nära granne.