Ny tradition i Nordtorp.

Från 1973 och cirka 20 år framåt hade vi midsommarfirande med stång i Nordtorp. Vår genaration har varit dåliga på att hålla traditionen vid liv. Men 2010 sa grannen Maria "skall vi inte försöka få igång midsommarfirandet igen." Eftersom ord och handling är ett här i Nordtorp så har vi haft stång sedan dess. Det är faktiskt samma stång som använts ända sedan 1973 och varje år finns anteckning om vädret och temperaturen på stången.
Nu har vi påbörjat en ny tradition genom att vi vid stångskrotningen äter kokt makrill med nypotatis. Det är bra för grannsammanhållningen. I år hade vi ytterligare en sak att fira nämligen att slåttern är klar. För två generationer sedan började man inte med höskörden före den 7 juli.

En del av skörden

Mat på skifflebrädet

Flitig kökshandräckning

Så tar man ner en stång

Avlövningen nästan klar

Här får man springa för att få en bild på den bortflyende stången

Tillbaka mot vinteridet
 

Midsommarstångsplundring.

I dag lades grunden för en ny tradition i Nordtorp. Vår vackra midsommarstång skulle avlövas och riset brännas. Av en slump hade stången hamnat just intill vår gamla kultplats där mången korv halstats vid eldstaden som tillkom i slutet av sextiotalet invid källaren från anno dazumal. Vi lövade följaktligen av och brände riset i eldstaden. Efter att stången burits ner till konstruktörens svågers ränne bjöd Maria på makrill och kolja. Smaskens måste man säga. Mumien ville inte vara sämre utan serverade kaffe med bullar och bittermandelsockerkaka. Smaskens det också och vi ser redan fram emot nästa midsommar och dess avlövning. Innan dess måste vi dock genomlida ett antal månader som vi egentligen skulle klarat oss utan. Men då kan vi titta på dessa bilder och med glädje minnas sommaren.

Traditionerna hålls vid liv.

I Nordtorp försöker vi hålla traditionerna vid liv. Men nog var det så att den förra generationen var bättre på det. Eller är det så att tempot i våra liv i dag inte ger utrymme för att hela släkten skall kunna umgås och kalasa flera dagar i sträck. Dessutom är vi spridda över hela klotet. Petterssons t ex. har firat jul och nyår i Australien hos dotterns familj. Den här tomten från 1986 är misstänkt lik Pettersson eller är det hans bror Hans.
Men visst har vi varit priviligerade som i många år gått igenom ritualerna med sill, dopp i grytan, vila, kaffe med grön likör och Kall Anka, julklappsutdelning, skinka, lutfisk, risgrynsgröt med grötsup och sist men inte minst när svärfar läste julevangeliet i familjebibeln från 1600-talet. Därefter frukt, godis och förfriskningar så att man knappt hann gå och lägga sig för än det var dags för julottan. På Juldagen lagades ingen mat utan efter julottan rördes en slags pytt ihop av resterna från julafton. Det kallades soppamat. Som ny i gänget var jag kanske något skeptisk till att blanda lutfisk, potatis, korv och skinka men man lärde sig. Sång, musik, spel och puzzle inramade dagen och sedan började vi om på annandagen. Nyår var det fyrverkerier och kalas med löjliga hattar och serpentiner.
För Trettonhelgen ville Mumien och jag skapa en egen tradition och det är lutfisk (molva molva) och risgrynsgröt som vi äter på gröna Annatallrikar. Gröten serveras ur en gröna Birgittakarott. Som en parantes kan nämnas att jag på fiskmarknaden i Funchal hittade torkad fisk lämplig att luta till det facila priset av 82,50 euro/kilo.

Om nio år kommer förhoppningsvis den tvåhundrade julen att firas i den då pietetsfullt renoverade mangårdsbyggnaden i Nordtorpstankars vinjett. Vi hoppas traditionerna finns kvar då även om antalet rätter kan behöva minskas ner.