Stor valfrihet ger sämre utbud.

Valfrihet kom jag att tänka på när jag läste att Sveriges farligaste man, Mats Odell, framhärdar som partiledarkandidat för Sveriges mest onödiga parti, KD. För Odell är det principen som är det viktigaste. Nämligen att det finns en uppsjö av företag inom alla sektorer. Sedan bortser han från ekonomi och samhällsnytta samt att en del av dessa företagare många gånger har en hetare vilja än kompetens att driva företag. Vad man än tycker om honom så har han lyckats i sin uppgift i så motto att snart alla apotek och vårdföretag etc. är små företag som går i konkurs eller lägger ner på löpande band. På statliga apotekets glanstid fanns alla mediciner på ett ställe. Om något inte fanns kom det nästa dag. I dag får vi sjuklingar rusa runt på tre, fyra ställen utan att ens få ett leveransbesked.
I min värld var en småföretagare en duktig yrkesman som byggde upp en verksamhet han begrep sig på och kunde utveckla. Ofta växte de rejält i motsats till idag när det viktigaste är att bli egen företagare snabbt. Det startas företag på löpande band och konkursas i nästan samma omfattning. Som exempel kan anföras Knallerian i Borås. Hur många nystartade företag har överlevt där mer än ett år?
Vårdcentralerna lockar med stor valfrihet men bemannas till övervägande del av stafettläkare som är nya vid varje besök. Då gäller det att dra sin lidandes historia snabbt så du hinner berätta varför du kommit innan han måste gå. Det finns naturligtvis undantag både på vårdcentraler och äldreboende. Men har man inte tur så kanske den enda riktiga valfriheten är vilken rännsten jag skall dö i.

Inte nog med finanskrisen.

Att dagens finanskris blåser upp till det värsta världen skådat måste politikerna ta på sig skulden för. Att finansvalparna och direktörerna fortsätter att utmana opinionen med bonusar och höjda löner är också orsakat av en alltför lössläppt finanspolitik. Den i allt överslätande förklaringen är att marknaden är sådan, marknaden vill.... Men vem fan är marknaden? Är det en stat i staten eller något vi måste underordna oss.
Att vi har en regering som jag inte gillar det är inte marknadens fel. Det är folkets vilja. Det kallas demokrati och jag hoppas väljarna har rätt så att vi får Rättvisa, Solidaritet samt en bra skola, god vård och omsorg.
Men vem skall jag skylla det ebarmliga vädret på?
I dag har jag i alla fall varit med underlag för vår deklaration till Skogsbyrån. Det gav vid handen att någon restresa för att lysa upp mörkret i min själ är inte att tänka på. Men i morgon är jag säkert på bättre humör igen.