30-års jubileum. Eftermiddagen var helt ägnad åt Evert Taubes visor och melodier. Förutom Sven-Bertil deltog även kören notknäckarna. Jag måste erkänna att jag blev imponerad. Kören och Salongsorkestern inledde på ett sätt som gjorde mig hänförd.
När sedan S-B kom in blev man ännu mer imponerad. Hur kan man så långt upp i åren behålla en så fantastisk röst. På ett sätt tycker jag han är bättre idag än han var som ung. Dessutom satt jag där och blev så nostalgisk så att jag nästan blev tårögder. Här framfördes ju alla de låtar vi kunde på sextiotalet och dessutom på det sätt som jag anser vara det rätta. Dessutom lärde jag mig melodin till en text jag har men aldrig har hört. Den melodin var svår så det kanske är orsaken till att den inte hörts.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar