Jambalaya och släktforskning.

I går var vi hos goda vänner och åt en utsökt Jambalaya. Det inspirerar till att ha Hank Williams som bakgrundsmusik när jag nu skriver vidare. Efter maten fick vi möjlighet att lyssna på en ungefär 25 år gammal bandinspelning med svärfar där han på ett möte talade om Nordtorp genom tiderna. Jag kan föräkra er att det var en upplevelse att höra de berättelser på band som vi hört i verkligheten så många gånger förr. Jag konstaterade direkt att dialekten häromkring har ändrat sig fast det inte är så länge sedan. Som mycket kunnig amatörforskare och en väldigt god berättare lyckades han trollbinda publiken med början i fimbulvintern och avslutning i de problem man brottades på åttiotalet i Sjuhäradsbygden. Han konstaterade att järnåldern var en blomstringstid här i Sandhult och att att man hade malm till att smälta i sina "Hednablästror" har vi sentida bebyggare inte svårt att förstå när vi ser det järnhaltiga vattnet som finns i stort sett i varje brunn. En hednablästra var en håla där man lade myrmalm eller rödjord tillsammans med träkol och på så sätt smälte fram järnet. En annan intressant del i hans föredrag var hur ägarbilden på de olika gårdarna här i Nordtorp sett ut från Gustav Vasas tid och fram till idag. Jag har hittat ett intressant tidningsreportage från januari 1985 som jag lovar skanna in på bloggen så fort jag får ordning på min scanner. Men då får jag väl sätta mitt hopp till högre makter eller som Kris Kristofferson säger "Lord help me Jesus"

TV-tittarkväll.

Den gångna veckan har varit himla rolig. Eva-Karin blev ju dessutom avtackad av sina arbetskamrater på fredagskvällen. Det uppskattade hon mycket. Men det kostar på de gamle att fara runt i landet som skållade råttor. Därför hade vi sett fram emot en lugn kväll framför TV:n i går. Det började bra med musikaliska återblickar från Parkinssons gamla shower med många kända artister. Men sedan var det slut på det roliga. Varken musik, spänning eller kultur. Då säger hustrun, jag tror att vi har en 18 år gammal inspelning med The Highwaymen, skall vi kolla den. Det var den bästa idén i går. Vi satt och stampade takten och trallade med till långt efter midnatt. Finns det något som kan jämföras med Willie Nelson, Kris Kristoffersson, Johnny Cash och Waylon Jennings när de är (var) i toppform? Dessutom kryddat med de bästa instrumentalisterna i genren. Nu är det förresten inte så långt kvar innan vi får uppleva Willie live i Malmö.
Redigeringen av Amerikabilderna går trögt, men jag fortsätter. Mål går ju alltid att flytta fram.