Många socialdemokrater känner inte igen sitt parti. Det verkar snart som om man är mer rädd om mittenväljarna än kärnan i partiet som lutar sig mer åt vänster. Det har, vad jag kan förstå, aldrig varit något tryck från medlemmarna för att skapa en allians med Miljöpartiet och Vänstern. Tvärt om är det väl så att ute i många kommuner betraktas miljöpartisterna som ett borgerligt alternativ och inte har något som helst samarbete med sossarna och ännu mindre med vänstern. Att sedan Maria Wetterstrand är en lysande politiker och Peter Eriksson är ganska OK kan Mona inte ta till intäkt för att på egen hand dra i gång ett valsamarbete. Jag vet att många sossar anser att det är för sent att ta upp dessa frågor nu men nog borde det finnas en bättre kandidat till ordförandeposten i Socialdemokraterna än Mona Sahlin. Är det så att Mona har lyckats tysta all opposition inom partiet eller är det medierna som ser till att Östros och Sahlin är de enda som får synas i TV? LO bör också städa upp och plocka bort Wanja Lundby-Wedin. Genom sitt LO-uppdrag sitter hon ju i Socialdemokraternas styrelse och det skrämmer också bort väljare.
Jag vill i alla fall hoppas att det finns massor med duktiga politiker, ute vårt vackra, avlånga land, som kan plockas upp till centrala uppdrag. På så sätt kanske vi kan få ett parti som är förankrat ute i landet och inte bara bland de närmast sörjande i partihögkvarteret. När det nu är mindre än ett år kvar till valet gäller det att satsa på en Socialdemokratisk politik och strunta i att komma överens om valmanifest tillsammans med andra. Först när valet är över och styrkeläget är klarlagt är det läge att kompromissa för att skapa underlag för en regering och försöka att hitta heliga eller oheliga allianser för att driva igenom sin politik så långt som möjligt.