Varför hetsar media om blockpolitik?

Dagligen matas vi i medierna om vilka problem som uppstår med rödgrön politik. För egen del föredrar jag, utan att vara bakåtsträvande, den tid då man röstade på det parti man hade mest gemensamt med. Därefter fick valresultatet tala och för det mesta hade vi minoritetsregeringar som sökte stöd för sin politik hos olika partier i olika frågor. Enligt min mening är det bästa för demokratin att man på så sätt uppnår en bred majoritet i dessa ärenden. Sossarna har ju haft fruktbara samarbeten framförallt med Vänstern men även med Centern och Folkpartiet. När sergeanten från Skene och centerledaren har fått andra uppdrag efter valet kanske det kommer att finnas grogrund för samarbete igen. För oss med hjärtat till vänster känns det naturligtvis bäst med ett samarbete S-V men behövs det fler så är det bättre med de s k mittenpartierna än MP.
Förhoppningsvis har MP ett gott syfte med sin politik men den kommer att drabba såväl företagens möjlighet att skapa arbetstillfällen och omöjliggöra för låg- och medelinkomsttagare samt för landsbygdsbefolkningens att leva upp till dagens levnadsstandard. Vågar förresten S stöta sig med ett stort antal fackförbund för att leva upp till MP:s orimliga krav.


En synonym till alliansregeringen

Försämringskassan igen.

Moderater ser hela tiden fuskare runt om kring sig. Man kan undra vad de har för uppfostran och erfarenheter. I min värld fick man lära sig att göra rätt för sig eller att ta konsekvenserna när man inte gjorde det. Vi lyckades väl inte till hundra procent, men jag tror inte jag lurat så värst många på så värst mycket. Däremot har jag gått på en och annan blåsning själv. Av detta drar jag slutsatsen att vi hårt och skoningslöst skall sätta åt dem som lurar samhället eller dess medborgare. Men det skall inte ske genom att det sociala skyddsnätet klipps upp och att människornas ekonomi luckras upp än mer. Samtidigt som svårt sjuka tvingas ut till arbetsmarknadens förfogande. Och vad är en svårt sjuk? Enorma tolkningsmöjligheter öppnas nu för Försämringskassans medarbetare vilka ju tvingas arbeta som forna tiders brännvinsadvokater. Jag vill se mer engagemang från mina politiska företrädare. Vakna och skapa opinion!!!!!!!!!

S-kongressen skapar väljarstöd för V.

Nu Lars Ohly gäller det att förvalta pundet som S-kongressen har givit dig.
Naturligtvis har det fattats många både bra och viktiga beslut och man försöker dra en rågång mot moderaterna. Men det känns ändå som man anknyter till de frågor som varit mest framgångsrika för de blå. Det bör alltså finnas ett stort utrymme att hämta på vänsterflanken och någon måste muta in det reviret då det finns många vilsna socialdemokrater som står undrande inför både vissa beslut och personval. Att det inte var läge att peta Mona nu, ett knappt år före valet förstår jag. Men att det inte kommer fram fler kritiska röster när det finns så stort motstånd mot henne bland partigräsrötterna är helt häpnadsväckande. Alla vet ju ändå att uppslutningen bakom henne enbart är ett spel för gallerierna. Att däremot LO-ordförardamen har mage att sitta kvar med sin så oomtvistade inkompetens berör mig oerhört illa. Här hade det verkligen varit läge att besluta bort LO:s ständiga representation i VU.
Att det neutrala Sverige har hamnat i Afghanistan är ju en dundertabbe av stora mått. Att kongressen sedan har mage att stödja ett fortsatt deltagande i krigshandlingarna gör kväljningarna ännu större. Var skall vi strida härnäst? Jag har inte sett att kongressen har fördömt Israels terror mot palestinierna så det innebär kanske att man ställer sig bakom och godkänner ett utrotande av dessa.
Så käre Lars, om du lyckas markera en stark vänsterpolitik utan att bli dogmatisk. Då kanske det rödgröna samarbetet leda till en valseger trots närvaron av tidigare nämnda damer.

Förändring önskas.

Många socialdemokrater känner inte igen sitt parti. Det verkar snart som om man är mer rädd om mittenväljarna än kärnan i partiet som lutar sig mer åt vänster. Det har, vad jag kan förstå, aldrig varit något tryck från medlemmarna för att skapa en allians med Miljöpartiet och Vänstern. Tvärt om är det väl så att ute i många kommuner betraktas miljöpartisterna som ett borgerligt alternativ och inte har något som helst samarbete med sossarna och ännu mindre med vänstern. Att sedan Maria Wetterstrand är en lysande politiker och Peter Eriksson är ganska OK kan Mona inte ta till intäkt för att på egen hand dra i gång ett valsamarbete. Jag vet att många sossar anser att det är för sent att ta upp dessa frågor nu men nog borde det finnas en bättre kandidat till ordförandeposten i Socialdemokraterna än Mona Sahlin. Är det så att Mona har lyckats tysta all opposition inom partiet eller är det medierna som ser till att Östros och Sahlin är de enda som får synas i TV? LO bör också städa upp och plocka bort Wanja Lundby-Wedin. Genom sitt LO-uppdrag sitter hon ju i Socialdemokraternas styrelse och det skrämmer också bort väljare.
Jag vill i alla fall hoppas att det finns massor med duktiga politiker, ute vårt vackra, avlånga land, som kan plockas upp till centrala uppdrag. På så sätt kanske vi kan få ett parti som är förankrat ute i landet och inte bara bland de närmast sörjande i partihögkvarteret. När det nu är mindre än ett år kvar till valet gäller det att satsa på en Socialdemokratisk politik och strunta i att komma överens om valmanifest tillsammans med andra. Först när valet är över och styrkeläget är klarlagt är det läge att kompromissa för att skapa underlag för en regering och försöka att hitta heliga eller oheliga allianser för att driva igenom sin politik så långt som möjligt.