Juholt, ta konsekvenserna!

I dessa tider vet man inte vilka uppgifter som är riktiga och vilka som är tillverkade på någon mediaredaktion eller liknande. Hur som helst har det varit mycket skrik om Juholts hyresersättningar. Vem som gjort fel eller ej är svårt att ha en uppfattning om då reglerna är så fruktansvärt luddiga. Vad som inte intresserat medierna på samma sätt är om Juholt debiterat ersättning för egen bil när han använt sig av hyrbil. Är det sant är det bedrägeri och då är det bara att ta konsekvenserna. Jag har själv givit folk sparken för samma sak. När partiledaren sedan lägger mer krut på bordsplaceringen i TV-debatter än att kommentera dagsaktuella händelser då behöver sossarna en ny ledare. Jag vet...  jag ville byta ut Mona och Wanja men inte behövde vi en som ställer till det i kvadrat i förhållande till vad de var kapabla till. Gör nu klart för stolpskottet Juholt att han skall avgå eller dra sig tillbaka med administrativa uppgifter på partikansliet. Leta därefter upp ett samlande namn som kan tillsättas av partistyrelsen fram till nästa kongress och sätta igång att jobba för en gemensam väl förankrad socialdemokratisk politik, då finns det en liten möjlighet att komma tillbaka. För man behöver väl inte vara akademiker för att begripa att diskussioner om vem som sagt vad vid ett visst tillfälle eller vem som satt var vid samma tillfälle inte leder till en hållbar politik.

S-kongressen skapar väljarstöd för V.

Nu Lars Ohly gäller det att förvalta pundet som S-kongressen har givit dig.
Naturligtvis har det fattats många både bra och viktiga beslut och man försöker dra en rågång mot moderaterna. Men det känns ändå som man anknyter till de frågor som varit mest framgångsrika för de blå. Det bör alltså finnas ett stort utrymme att hämta på vänsterflanken och någon måste muta in det reviret då det finns många vilsna socialdemokrater som står undrande inför både vissa beslut och personval. Att det inte var läge att peta Mona nu, ett knappt år före valet förstår jag. Men att det inte kommer fram fler kritiska röster när det finns så stort motstånd mot henne bland partigräsrötterna är helt häpnadsväckande. Alla vet ju ändå att uppslutningen bakom henne enbart är ett spel för gallerierna. Att däremot LO-ordförardamen har mage att sitta kvar med sin så oomtvistade inkompetens berör mig oerhört illa. Här hade det verkligen varit läge att besluta bort LO:s ständiga representation i VU.
Att det neutrala Sverige har hamnat i Afghanistan är ju en dundertabbe av stora mått. Att kongressen sedan har mage att stödja ett fortsatt deltagande i krigshandlingarna gör kväljningarna ännu större. Var skall vi strida härnäst? Jag har inte sett att kongressen har fördömt Israels terror mot palestinierna så det innebär kanske att man ställer sig bakom och godkänner ett utrotande av dessa.
Så käre Lars, om du lyckas markera en stark vänsterpolitik utan att bli dogmatisk. Då kanske det rödgröna samarbetet leda till en valseger trots närvaron av tidigare nämnda damer.

Förändring önskas.

Många socialdemokrater känner inte igen sitt parti. Det verkar snart som om man är mer rädd om mittenväljarna än kärnan i partiet som lutar sig mer åt vänster. Det har, vad jag kan förstå, aldrig varit något tryck från medlemmarna för att skapa en allians med Miljöpartiet och Vänstern. Tvärt om är det väl så att ute i många kommuner betraktas miljöpartisterna som ett borgerligt alternativ och inte har något som helst samarbete med sossarna och ännu mindre med vänstern. Att sedan Maria Wetterstrand är en lysande politiker och Peter Eriksson är ganska OK kan Mona inte ta till intäkt för att på egen hand dra i gång ett valsamarbete. Jag vet att många sossar anser att det är för sent att ta upp dessa frågor nu men nog borde det finnas en bättre kandidat till ordförandeposten i Socialdemokraterna än Mona Sahlin. Är det så att Mona har lyckats tysta all opposition inom partiet eller är det medierna som ser till att Östros och Sahlin är de enda som får synas i TV? LO bör också städa upp och plocka bort Wanja Lundby-Wedin. Genom sitt LO-uppdrag sitter hon ju i Socialdemokraternas styrelse och det skrämmer också bort väljare.
Jag vill i alla fall hoppas att det finns massor med duktiga politiker, ute vårt vackra, avlånga land, som kan plockas upp till centrala uppdrag. På så sätt kanske vi kan få ett parti som är förankrat ute i landet och inte bara bland de närmast sörjande i partihögkvarteret. När det nu är mindre än ett år kvar till valet gäller det att satsa på en Socialdemokratisk politik och strunta i att komma överens om valmanifest tillsammans med andra. Först när valet är över och styrkeläget är klarlagt är det läge att kompromissa för att skapa underlag för en regering och försöka att hitta heliga eller oheliga allianser för att driva igenom sin politik så långt som möjligt.

Jag har gjort min plikt.

Som motståndare till EU tyckte mitt sämre jag att jag skulle låta bli att rösta. Men det skulle vara mig helt främmande så jag bestämde mig för att rösta på Unionens sämst betalda ledamot. Hon har skött sig bra i TV-debatterna jag sett även om det blir en del prataimunnenpåvarandra. Som kuriosa kan nämnas att när jag gjorde ett nättest av mina åsikter kom sossarna först på fjärde plats. Det säger kanske mer om frågorna än mina åsikter och i sanningens namn skall nämnas att det endast skilde fyra procent mellan ettan och fyran. Nu är det fritt fram för gissningar och spekulationer.

Vem litar på miljöpartiet?

En av mina politiska favoritkommentatorer i TV-nyheterna är K-G Bergström. Men han var ute och seglade ordentligt häromdagen när han påstod att Miljöpartiet numera är ett vänsterparti. Det är bara att se sig om i kommunerna för att få bekräftelse på att förhållandet är det motsatta. Mp är dessutom överens med högerregeringen i många frågor som är viktiga för vänsterns väljare. Även om deras miljömål är eftersträvansvärda så behöver man inte vara speciellt högutbildad för att inse att de i dagsläget är helt orealistiska.
Att sossarna i det läget går ut och proklamerar samarbete med dessa opportunister är för mig helt obegripligt. Nej, försök i stället damma av några duktiga sossar ur de djupa leden som annars riskera att tyna bort i bruset runt Mona. Det är viktigt att väljarna känner igen sig när företrädare för partiet uttalar sig. Tänk om vi hade haft några hundra personer med Göran Johansson i Göteborgs ideologi och kunnande i ladorna. Då skulle vi slippa enmanshowen med Mona och partiet skulle gå genom valrörelsen med målet att bilda en Socialdemokratisk majoritetsregering. Varje strateg har en reservplan och missas målet är det nya förutsättningar att se var koallitionsparnerna kan vaskas fram.