Juholt, ta konsekvenserna!

I dessa tider vet man inte vilka uppgifter som är riktiga och vilka som är tillverkade på någon mediaredaktion eller liknande. Hur som helst har det varit mycket skrik om Juholts hyresersättningar. Vem som gjort fel eller ej är svårt att ha en uppfattning om då reglerna är så fruktansvärt luddiga. Vad som inte intresserat medierna på samma sätt är om Juholt debiterat ersättning för egen bil när han använt sig av hyrbil. Är det sant är det bedrägeri och då är det bara att ta konsekvenserna. Jag har själv givit folk sparken för samma sak. När partiledaren sedan lägger mer krut på bordsplaceringen i TV-debatter än att kommentera dagsaktuella händelser då behöver sossarna en ny ledare. Jag vet...  jag ville byta ut Mona och Wanja men inte behövde vi en som ställer till det i kvadrat i förhållande till vad de var kapabla till. Gör nu klart för stolpskottet Juholt att han skall avgå eller dra sig tillbaka med administrativa uppgifter på partikansliet. Leta därefter upp ett samlande namn som kan tillsättas av partistyrelsen fram till nästa kongress och sätta igång att jobba för en gemensam väl förankrad socialdemokratisk politik, då finns det en liten möjlighet att komma tillbaka. För man behöver väl inte vara akademiker för att begripa att diskussioner om vem som sagt vad vid ett visst tillfälle eller vem som satt var vid samma tillfälle inte leder till en hållbar politik.

Utan ambulans ingen vård.

Nu var det klippt igen. Efter middagsmålet satte förmaksflimret in igen. Då har jag lärt mig att man ringer 1177 för att få komma till akuten. Sedan kan man få en elkonvertering av hjärtat och en ny människa vaknar upp efter narkosen. "Ring 112 och beställ en ambulans" sa 1177. "Jag är inte så dålig" sa jag och och sparade in på allmänna medel genom att bli skjutsad av Mumien. Det skulle jag inte ha gjort för när vi kom till akuten var det ingen som tog mig på allvar och kontrollerade hur det stod till med EKG och annat. Nej är man så frisk så man inte vill åka ambulans då får man vackert sitta och vänta med värkande bröst bland influensasjuka och förkylda. Eller är det så att vi pensionärer inte är så lönsamma att vårda. Jag kräver ingen förtur men om jag var kvalificerad för ambulans kunde jag väl åtminstone få ligga på en obekväm brits medan jag väntade på vård. Två gånger bad jag att få ligga men icke. Då tänkte jag, nu går jag hem och dör på ett naturligt sätt. Innerst inne vet jag ju att jag har 30 timmar på mig att göra elkonverteringen innan jag blir förvisad till Varan och det ovärdiga liv det för med sig. Det blir Vårdcentralen i morgon och då får vi se hur fortsättningen blir. Kommer man bara in och får börja behandlingen så är ju personalen både duktiga och trevliga.

Den ljusnande framtid är vår?

Att partiledningen ställer sina platser till förfogande är verkligen bra. LO-Wanja var inte lika entusiastisk, men eftersom hon är en av dem som det är viktigt att peta undan så känner hon väl marken bränna under fötterna. Men lika viktigt som att företrädarna får ett förtroende är det att väljarna känner sig bekväma med den politik som föres. Därför måste inriktningen och utformandet av framtidens politik få samma utrymme som ledarfrågorna på den extrakongress som vi kan hoppas blir verklighet. En fråga jag ställer mig är dock hur man förankrar denna inriktning på så kort tid?

Sök majoriteten där den finns.

I vårt demokratiska land har vi för närvarande sju partier med 348 mandat och en politisk vilde som lämnat sitt f d parti. Jag är fullständigt övertygad om att majoriteten av alla väljare noga övervägt sitt val och inte alls är intresserade av att partierna förhandlar bort sina ståndpunkter redan före nästa val för att kunna gå i allians med andra. Ur demokratisk synpunkt är det också viktigt att det kommande valet får visa styrkeförhållandena mellan partierna och att de sedan kan finna samarbetspartners på olika håll i olika frågor. Det finns blocköverskridande frågor och det finns frågor som man har svårt att ena sig om inom ett block. Det märks faktiskt allt mer i takt med att september närmar sig. För medborgarnas bästa, slopa valsamarbeten. Om inte, behöver vi bara två partier.

Gör så gott hon kan.

I morse vaknade jag som vanligt med TT:s eländesrapportering på nattygsbordet. Maud Olofsson berättade att regeringen gör så gott den kan och det är inte mycket mer att göra. Då slår mig en hädisk tanke. Det kanske är dags för kompetensutveckling för regeringen på upp till 80% betald arbetstid . Eller kanske ännu bättre, byt ut dem.
En arbetsgrupp i moderaterna har framfört ett krav om att det till nästa val skall vara hälften kvinnor på valbar plats. Finns det kvinnor som röstar på moderaterna? Dessutom vill man att 20% skall sakna tidigare politisk erfarenhet. Det blir en rejäl kompetenshöjning det.

Lagom är bäst!

Det påstås i olika sammanhang att vi i Sverige är lagom i det mesta. Men visst är väl det en sanning med modifikation?
Vi växlar ju hela tiden mellan extremtänkande i olika riktningar. När jag växte upp kom polisen och skingrade oss om vi var fler än fem personer som stod och pratade i ett gathörn. Det var ju löjligt. I dag kan man vandra ganska länge i stadskärnorna utan att ens se en polis. Det skapar otrygghet hos många människor i all synnerhet som utvecklingen har gått från, om inte kadaverdisciplin, så i alla fall från onödigt strikta normer till dess motsats. Här hade det väl varit härligt med lagom. Skolmiljön har växlat på samma sätt, lagom hade varit bra här också. Så kan vi beskriva område för område i vårt samhälle och i alla fall jag konstaterar att det inte var bra varken förr eller nu. Är man bakåtsträvare när man tror det hade varit bättre med lagom?

Förr ritade man in olika politiska åsikter på en rak linje med extremister på var sin flank. Fördelen med den beskrivningen är att då ramlar dessa ner i avgrunden efter en tid. I dag kan man väl snarast se de olika schatteringarna i en ring där höger- och vänsterextremister (huliganer) möts i mitten kl. 12. Dessa ljusskygga individer som hyser ett fullständigt förakt för demokratin och andras åsikter gör upp om vem som är råast med livsfarliga tillhyggen av olika slag. Det är en utveckling som inte på något sätt är önskvärd och här måste gränser sättas. Hur blir de lagom?

I politiken tävlar ju alla om att vara i mitten, men var ligger denna mitt och från vilka utgångspunkter har man kommit dit? Om vi går tillbaka i tiden några år så var ju sossarna rödare än vad Vänsterpartiet är idag. Ändå vänder sig hellre fru Sahlin högerut mot Miljöpartiet för att få stöd för framtida mittenpolitik än att hon samarbetar med vänstern.
Fru Olofsson drar undan mattan för de miljöansvarsmedvetna väljarna, som trots allt finns i Centerpartiet, genom att förstöra möjligheterna för en målmedveten satsning på alternativ energi med en ny kärnkraftsutbyggnad. Vinnarna i denna cirkus är naturligtvis Miljöpartiet och Moderaterna. Dessutom skulle det inte förvåna mig ett dugg om KD åker ur riksdagen efter nästa val. Med dessa förutsättningar och den finanskris som drabbat oss hade det varit bra om varje parti gått fram med sitt eget program inför nästa val så att talmannen ges möjlighet att utse en regeringsbildare med stark förankring i de breda folklagren. Då har man inte låst upp sig vare sig för kärnkraftsutbyggnad eller fortsatt nedrustning av skola, vård eller omsorg.

Mardrömsuppvaknande.

I dag väcktes jag av Alacoans hemska röst i radion. Tack och lov har hon inte synts till så ofta i nyhetsprogrammen på senare tid. Efter valet trängde hon sig fram och förstod sig på och visste bäst om allt som alla andra begrep bättre. Rösten var lika hemsk som budskapet. Men idag skulle hon tala i Almedalen och lägga ytterligare ett skattesänkningsförslag för att pigga upp småföretagarna. Självkritiska Mona, Anonyme Fredrik, OrdningochredaJanne, Rosen från Öster med flera har redan varit där och i sann populistisk anda pratat om olika områden för tänkbara skattesänkningar. Allt ackompanjerat av PonytailBorg som mumlar sitt mantra. Sänk inte momsen.
Då undrar jag när de skall sätta sig ner och fundera över vika behov som finns inom olika samhällsektorer. När det är klart är det väl enkelt att räkna ut vad det kostar och hur mycket vi behöver höja skatten. Dessutom vore det bra om sommararbetarna inom hemtjänsten fick utbildning innan de, med goda föresatser, skickas hem till gamla människor som inte vågar säga ifrån hur det skall vara.
När jag nu ändå är GGG i dag så kräver jag att apoteket slutar att byta ut mediciner. Det är inte lätt för gamla eller synsvaga att hålla reda på olika märken av samma sort. Även sjuka människor har problem med det.
GGG=Grinig Gammal Gubbe

Blev det bättre?

Under eftermiddagens måleriarbete funderade jag på ett kåseri från GT som jag visste fanns i min textsamling. Jag hittade den aldrig av den enkla anledningen att jag började läsa dikter, roligheter och sångtexter som jag sparat på mig men glömt av. En som fick mig att fundera över vad vi åstadkommit genom åren är min gamle vän och kollega Sven-Olof Andersson. Han skrev 1977 en svensk text till Kris Kristoffersons "Me and Bobbie McGee". Det mesta i visan är aktuellt även i dag. Politikernas namn är nya men problemen med energin och miljön, arbetsmarknaden, skatterna och privatekonomin är i stort sett identiska även nu. Men nuvarande regering har ju sänkt skatten på arbete. Ingen flirt med pensionärerna där inte.
Läs texten här om ni inte är för känsliga.
Bras- Energi- Skatte- Arbetsmarknads- Politikvisa
Text: Sven-Olof Andersson

Till en stuga ner vid kusten, åker jag ibland
stressar av och har det skönt i en annan miljö
och när kvällen faller på, då tänder jag en eld.
Känner mej rätt lagom trött och slö
Plockar fram ett par bira, tänder mej ett bloss.
Nynnar på en låt av Johny Cash
Sätter mej tillrätta i min favoritfåtölj
Släcker ner och dricker av min bärs
Då tar jag fram gitarren min och slår ett par ackord
Sjunger nånting dumt om Gerald Ford
Sitter framför brasan min och spar på energin
Bra för mej och bra för Torbjörn Fälldin
Bra för mej och bra för Torbjörn Fälldin

Lågorna de spelar, värmen sprider sig
men jag tänker på allt djävligt utanför
Jo, visst har man det rätt bra,
både villa, båt och bil
Men det är klart att det får man skatta för
Men nu blir det nog snart bättre,
när vi fått en ny regim
Snart slipper man väl skatt på kapital
Men det tar väl något år förstås och än så är det knalt
och med min egen ekonomi är det för skralt
FÖR: Staten tar av lönen min tillbaks en stor portion
och så det här med deklaration
Allt det som jag skriver ner det kollar dom minsann
Synd för mej men tur för MUNDEMAN
Synd för mej men tur för MUNDEMAN

Nog sitter vi rätt säkert, i statens televerk
Tänk på dom i Olofström
Dom har det för djävligt men har kämpat och stått i
och dom är värda allt beröm
Såg på TV, hörde i radion en dag att en viss minister hälsat på
Det blev dom säkert glada för fast dom inte fick besked
om dom fick stanna kvar eller måste gå
Ahlmark är en kul juvel, han önskar lycka till
men vet nog inte riktigt vad han vill
Men i Olofström, trots allt, får nog folket stanna där
Tur för dom och tur för PAPPERS-PER
Tur för dom och tur för PAPPERS-PER

Men jag sitter vid min brasa, och tänker tillbaks
tänker på partiet med egen profil
och jag minns och jag märker när jag sett Torbjörn Fälldin
På Palme var det en helt annan stil
Men nu vill jag helst glömma både fack och politik
och även energibehovet vårt.
Tar en klunk av ölet och försöker glömma bort
Men, medborgare, det blir nog svårt
Så jag tar fram gitarren min och slår ett par ackord
och sjunger något dumt om Gerald Ford
Sitter framför brasan min och spar på energin
Bra för mej och bra för Torbjörn FÄLLDIN
Bra för mej och bra för Torbjörn FÄLLDIN