Strålande väder idag. När vi tog en långpromenad med Spike
passerade vi områden där Gudrun, Per och Lae härjat. Faktum är att 1990 kalhögg jag, på lediga stunder, ett litet område utanför Ingriatorpet. Det blev ett antal kubikmeter till såväl massaved som Jabokubb. Året efter vid påsktid planterade Birgitta och Kent, Mumien och jag 200 plantor. Så här ser de ut idag! 24 år senare.
|
Vid Ingria
|
Vid själva torpet schaktade man bort matjorden i början av sextiotalet för att använda till gräsmatta på Sjömarkens nya fotbollsplan. Där har granarna självsått sig och det behövs nog gallras lite.
|
Gallringsbehov |
Efter Gudruns härjningar var det inte mycket annat att göra än att ta ner de få träd som stod kvar och sedan plantera nytt. Och faktiskt växer även de plantorna så att det knakar. Men även där behövs det snart röjas runt om där björksly växer minst lika fort. Än så länge är det bra som älgskydd men om några år är det, Röjsåg fram. Vem skall såga? Jag orkar nog inte.
|
Plantering |
Nu är det bara en dryg kilometer kvar till hemmets härd.
|
Snart hemma |
|
Sista resten av elljusspåret? Eller har Spike legat på sidan? |