Äntligen!

Inte för att vi gillar årets mörkaste dag utanför att vi lärt oss av våra förfäder från Newgrange om t ex. Newgrange och vintersolståndet . Det framgår väl var jag lånat bild och text. Jag var där veckan före ståndet 2007.  Då var man ju fortfarande viril. 

Solstice at Newgrange. (Foto Cyril Byrne.) Astronomy Picture of the Day.

I morgon, den 21 december, inträffar vintersolståndet – jordaxeln börjar luta mot solen igen och dagarna börjar så sakteliga bli längre och ljusare igen.
Under förutsättning att vädergudarna är välvilliga (väderprognoserna säger att solen kan titta fram) så kommer de första solstrålarna att lysa i femton minuter in i en 18 meter lång gång i den förhistoriska fornlämningen Newgrange på Irland. Newgrange uppfördes för cirka 3200 f.Kr. Det är 600 år innan pyramiderna i Egypten byggdes och 1000 år före Stonehenge.
Gången leder in till en korsformad gravkammare och man tror att solen vid vintersolståndet för 5000 år sedan lyste upp även stenar inne i själva gravkammaren. Solen hade troligen en central religiös betydelse för de stenåldersmänniskor som byggde gånggriften.
Följ solstrålarna in i Newgrange via webben:

View the 2008 Webcast live from Newgrange on Sunday the 21st December from 8.30am until 9.30am.
 

Från och med i morgon kan vi få någon minuts sol extra varje dag om inte det här Mayafolket har rätt i att jorden förintas 12.12 den 21/12. Jag hoppas det händer innan vi skall betala räkningen för julbordet. Annars kan det kvitta och då ser vi fram mot en underbar vår och sommar 2013 då flera av våra bekanta inträder i åldern 50+. Som tröst kan jag säga att har man inte ont någonstans så är det en höjdare. Vissa fyller sjuttio men är mer hemlighetsfulla om firandet. Men det listar vi säkert ut hur vi kan störa på bästa sätt. Och vill någon åka till Newgrange Guidar jag gärna.

Favoritbyggnaden.

De byggnader från förr som inte längre används kallas numera överloppsbyggnader och har i vissa fall ett stort kulturhistoriskt värde. Det hade Länsstyrelsen uppmärksammat och arrangerat en temakväll om jordkällare på Rådde gård. Naturligtvis hade denna begivenhet undgått oss, men när vi läste ett reportage i Borås Tidning framkom det att ytterligare ett seminarie var inplanerat men då i Uddevalla på tisdag. Jag hade tänkt åka till Uddevalla på berättarafton i dag och stanna kvar och gå på Släktforskarföreningens möte på torsdag. Då vi bägge två ville höra om källarna och Mumien måste hem och arbeta så tyckte jag det blev för mycket med två resor och ställde in den planerade. Visst är jag flexibel.

Den vackraste byggnaden i Nordtorp som dessutom har den bästa utsikten är vår gamla potatiskällare, där det även förvarades sylt, saft, rotfrukter och annat. Att få tips och råd om hur man håller den i skick var mycket intressant och om vi sedan kan få lite återbäring på alla skattepengar som går till EU så blir det ju inte sämre. Trots att jag egentligen vill avskaffa länsstyrelsen så måste jag ge en komplimang till det här initiativet.

Men nu var det ju källaren i Nordtorp det här skulle handla om. Vi har funderat mycket på om den verkligen är byggd som källare då den ligger på berget och inte har någon naturlig övergång med jordtäckningen mot åkern. De brukar ju vara ingrävda i en sluttning men här är jorden liksom påskottad. Den är byggd av sten och taket är ett konstverk. Att foga ihop stenar i ett valv är ingen enkel match och de som en gång lyckades med det måste ha varit oerhört skickliga yrkesmän. Att det sedan står kvar i originalskick efter alla år understryker väl bara det påståendet. Det är den mest rofyllda plats jag känner till och jag kan sitta här i timmar och meditera. Vi har i anslutning till ena sidan gjort en mur med inbyggd eldstad och otaliga är de korvar och annat gott som grillats här. I samband med dessa gillen har vi skojat om att det kanske är en gammal kultplats och det drev Mumien och mig att ta en runda med våra pekare. Framförallt Mumien kan plocka fram en hel del med dessa pekare. T.ex. currylinjer, vatten, borttapade saker etc. Men inne i källaren bar sig pekarna konstigt åt. Normalt slår mina inåt och hennes utåt när man frågar dem något, men här blev det tvärtom och en hel del andra konstigheter som vi inte sett mer än på ett annat ställe. Nämligen inne i en av gravarna i Newgrange på Irland. Nu skall jag inte påstå att källaren i Nordtorp, liksom gravarna i Newgrange, är äldre än Pyramiderna i Egypten. Men vi kan ju i alla fall kittlas av tanken. Så nog är jag priviligerad som kan njuta av utsikten och få en stunds frid i sinnet vid denna byggnad.