Heldag med knorr.

I går var jag uppe med tuppen för att hinna duscha före Mumien och ta PK-prov på sjukhuslaboratoriet innan dagens huvudnummer gick av stapeln. Televeteranerna hade nämligen kallat till möte i Rotundan Folkets park Borås. Televeteranerna är en förening vars medlemmar under någon period har arbetat på Televerket eller Telia. Borås Teleområde, där jag för övrigt inte har arbetat sedan 1991, består av Skaraberts- och södra älvsborgs län. Av de cirka 450 medlemmarna hade 132 personer slutit upp till dagens späckade program. Inte illa! Efter det vår eminente ordförande Kjell Engström välkomsttalat var det dags för Gesebols Stompers som spelade i en och en halv timma. Kors vilket ös. Och väl avvägt mellan olika stilar från Kai Gullmar till Povel Ramel, från storbandsjazz till blues, country och svensk folkmusik. Jag viskade till min granne "att det finns så många duktiga amatörer". Men det var de inte. De var bara gamla men hade spelat proffesionellt allesammans. En hade t o m varit på turné med Vera Lynn som enligt uppgift lever ännu, Vera alltså. Efter lunch hade man lyckats boka in Margareta Söderström som kåserade kring sin far Västgöta Bengtsson. Hon drog dessutom en del gamla historier vilket bevisade att hon lyssnat på sin far. Men trots alla bra programpunkter så är det ju att prata med de gamla arbetskamraterna som är höjdpunkten. Kommer du ihåg? var antagligen den fras som inledde de flesta meningar. Under Margaretas kåseri blev jag sittande bakom en f d revisor i Statsanställdas Förbund avd. 4008 och då kom jag ihåg vad som tilldrog sig 1979 i Kungsbacka.Vi hade en planeringskonferens varje höst och det hade strulat med än det ena, än det andra så jag hade bestämt mig för att ordna allt själv. Det började bra med ett pangpris på hotellet som drevs av SFS och jag beställde ett rum för lite eftersom det alltid var någon som inte kom. Konferensen startade och se alla fick var sitt rum. Men fram på eftermiddagen dyker nyss nämnde revisor upp och placeras av personalen i samma rum som en person med samma bostadsort. Man informerade inte så upprördheten kom lagom till middagsbordet. Jag gick ut i receptionen för att reda upp situationen och blev erbjuden en extrasäng i bastun. Jag var inte lika timid på den tiden som jag är i dag utan hotade med guds änglar och deras basuner och gav den något otrevliga receptionisten en och en halv timma att lösa problemet. Vid desserten kommer hon ilande och säger sig ha löst problemet då en förbeställd Italienare inte hade kommit så revisorn fick hans rum. Jag skall bjuda dig på två flaskor champagne säger hon i samma andetag och jag bjuder upp hela gänget på mitt rum och beställer sexton glas. Då knackar det på dörren och in kom det en servitris med två flaskor Henkell Trocken Piccolo. Det blev drygt två centiliter per person och nytt bråk uppstod. Jag har lovat två flaskor skumpa sade receptionisten, storleken har jag inte sagt något om och skumpa kan betyda vilket mousserande vin som helst. Ta reda på alla fakta innan du går med på något. Besegrad för tillfället fick jag med en erfarenhet som kanske hjälpte mig att bli en hyfsad förhandlare med tiden. Men problemen slutade inte här efter ytterligare en halvtimme kom hon tillbaka och meddelade att nu har Italienaren kommit varvid jag replikerade att då kan han väl få bastun och lite skumpa. Hon erkände sig besegrad och försvann och kvällen fördrevs på trevligare sätt. Under nästa dags arbete kom revisorerna på att de ville jobba enskilt. Då det var brist på sammanträdesrum föreslog vår tidigare nämnde revisor att de kunde vara i hans stora, fina rum som han så småningom hade fått. Sagt och gjort de går dit han låser upp och öppnar dörren och damen i sällskapet går först. Hon skriker till och rusar ut varvid de andra rusar in för att utreda vad som hänt. Där står dörren öppen till toaletten och där sitter en man och gör sina behov. Vad h-e gör du på mitt skithus skriker revisorn. Jag skiter ser du väl men det är mitt skithus. Ny kontakt med receptionen som skyllde på att han endast hade blivit lovad en natt och nu var återbördad med sin packning till dubbelrummet där cirkusen hade börjat. Nu löste vi problemet ganska lätt. Revisorn och jag fick en svit med var sitt sovrum och gemensamt vardagsrum så alla blev nöjda. Behöver jag säga att jag aldrig på egen hand har tagit ansvaret för en konferensbokning senare. Inte heller har jag frekventerat detta eländiga Halländska hotell.

Ett mer påtagligt minne av dagen var lotterivinsten, en katt tillverkad av Ove Andersson, vilken förärades Nordtorps kattälskare No 1.