Jag har sammanställt ett Picasaalbum med några bilder som är tagna av Gösta Krantz under 1950-60-tal. Jag hoppas att alltid någon tycker det är kul att återuppliva visuella minnen.
Visst blir jag glad att det är fler som uppskattar en trip tillbaka till det förgångna. För första gången sedan jag började blogga har jag dessutom fått flera mail från borttappade vänner som varit nöjda med det de stt. Simone! Miljön vid Hällerstugan förr var ju fjällik och jag har alltid trott det var därför det hette Herrestadsfjället. Men det är inte bara vid Hällerstugan det är lite skog. Jag slås varje gång jag ser gamla bilder från Uddevallas berg att de är helt kala. Inte ens någon jord att växa i för de stackars träden.Är det miljöpåverkan som har gjort att man knappt ser några kala berg runt stan och att fjället byter biotop till skog.
Ansluter mig till skaran av entusiaster. T o m färgerna är som i min barndom! Särskilt några stadsmiljöer som var kära återseenden.
Vi får ju icke glömma att Bohuslän för 300 år sedan var relativt skogsbeklätt men att det sedan förekommit omfattande avskogningar, dels för att just använda råvaran, dels för att svedja och få mer jordbruksmark. 1850 anses väl som en kulmen på vågen av avskogningen, sedan började återplanteringen. Det är alltså fel som det stod i någon bloggläng för ett tag sedan att "det aldrig vuxit trän i Bohuslän". Det har det. Den karga naturen på Kynnefjäll t ex var till stor del skapad av människan.
En del av den granskog som planterades för så där 50 år sedan var förmodligen mer snabbväxande än man tänkt sig. (Man ser samma fenomen fast i ännu värre varianter på Irland där man dessutom planterat för tätt, inte gallrat och fått en tät dålig skog.) Ett minskat antal betande djur innebär att landskap växer igen, vi behöver frigående djur för att bevara det öppna landskapet.
Men jag tror som du att det också måste finnas någon biologisk förklaring till beskogningen av Uddevallas och andra bohuslänska berg. Ska kolla vidare i den saken!
Det här blev lite långt om skogen i Bohuslän, men jag tror det här är ett ämne som intresserar många. Så här svarar min gode vän biologen och skogsspecialisten Björn Möllersten. Som synes har han ett miljöantagande på slutet;
Jag tror att förklaringen har att göra med en långsam reaktion på upphört skogsbete. Skogsmarken i svenska kulturbygder var in på 1900-talet starkt påverkad av skogsbete, som höll tillbaka återväxt av träd. Särskilt stark var påverkan i sydvästra Sverige, där betesdjuren på grund av milda vintrar kunde gå ute året runt. Du talar om berg och kullar. Jag antar att det handlar om höjder med berg i dagen. Både Bohuslän och östra Svealand präglas av ett så kallat sprickdalslandskap, som är ännu mer utpräglat i Bohuslän än i östra Svealand. Den omfattande skogsplantering som genomfördes i Sydvästsverige för cirka hundra år sedan berörde i första hand de stora ljunghedarna, och där planterades gran. I hällmarksområden har man aldrig planterat någon skog. De träd som växer upp runt Uddevalla är sannolikt mest tall och olika lövträd. Särskilt tallen är som du vet bra på att fördra torra markförhållanden. Dessutom är tall och de flesta lövträd så kallade pionjärträd, anpassade till att etablera sig på öppen mark. De är frosttåliga men ljuskrävande. Granen däremot är frostkänslig men skuggtålig och etablerar sig i befintliga bestånd. Det som mest effektivt stoppar gran är skogsbrand. Granen är känslig för brand, eftersom den har ganska tunn bark och grenar ända nere vid marken. Kanske har det ganska stora kvävenedfallet i sydvästra Sverige underlättat för träden att återta förlorad mark.
Anna! Jag tror din gode vän Björn Möllersten har helt rätt. Trots att jag saknar kompetens, men inte intresse, i ämnet har jag kommit till samma slutsats. Det var roligt att få den bekräftad.
Nu vaknade en liten Boråsare i mig. Kommer man in gratis på bokmässan om man har gjort en bok som skall signeras? Nej, det blir nog att betala hyra för ett stånd.
13 kommentarer:
Tack för dom gamla roliga bilderna från Uddevalla .vilka minnen du väcker till liv.
Helt fantastiskt! Tack för att du delar med dig.
Slås av hur lite skog det är på bilderna från Hällerstugan....
Tack lae!
Bilderna är underbara att se. Ungdomsåren tränger sig fram i minnet. Så var det det såg ut....
Tack för ditt arbete med scanner m.m.
Tack Lae för att du bjöd på en fantastisk resa genom barn- och ungdomsårens Uddevalla!
Visst blir jag glad att det är fler som uppskattar en trip tillbaka till det förgångna. För första gången sedan jag började blogga har jag dessutom fått flera mail från borttappade vänner som varit nöjda med det de stt.
Simone!
Miljön vid Hällerstugan förr var ju fjällik och jag har alltid trott det var därför det hette Herrestadsfjället. Men det är inte bara vid Hällerstugan det är lite skog. Jag slås varje gång jag ser gamla bilder från Uddevallas berg att de är helt kala. Inte ens någon jord att växa i för de stackars träden.Är det miljöpåverkan som har gjort att man knappt ser några kala berg runt stan och att fjället byter biotop till skog.
Ansluter mig till skaran av entusiaster. T o m färgerna är som i min barndom! Särskilt några stadsmiljöer som var kära återseenden.
Vi får ju icke glömma att Bohuslän för 300 år sedan var relativt skogsbeklätt men att det sedan förekommit omfattande avskogningar, dels för att just använda råvaran, dels för att svedja och få mer jordbruksmark. 1850 anses väl som en kulmen på vågen av avskogningen, sedan började återplanteringen. Det är alltså fel som det stod i någon bloggläng för ett tag sedan att "det aldrig vuxit trän i Bohuslän". Det har det. Den karga naturen på Kynnefjäll t ex var till stor del skapad av människan.
En del av den granskog som planterades för så där 50 år sedan var förmodligen mer snabbväxande än man tänkt sig. (Man ser samma fenomen fast i ännu värre varianter på Irland där man dessutom planterat för tätt, inte gallrat och fått en tät dålig skog.) Ett minskat antal betande djur innebär att landskap växer igen, vi behöver frigående djur för att bevara det öppna landskapet.
Men jag tror som du att det också måste finnas någon biologisk förklaring till beskogningen av Uddevallas och andra bohuslänska berg. Ska kolla vidare i den saken!
Det här blev lite långt om skogen i Bohuslän, men jag tror det här är ett ämne som intresserar många. Så här svarar min gode vän biologen och skogsspecialisten Björn Möllersten. Som synes har han ett miljöantagande på slutet;
Jag tror att förklaringen har att göra med en långsam reaktion på upphört skogsbete. Skogsmarken i svenska kulturbygder var in på 1900-talet starkt påverkad av skogsbete, som höll tillbaka återväxt av träd. Särskilt stark var påverkan i sydvästra Sverige, där betesdjuren på grund av milda vintrar kunde gå ute året runt. Du talar om berg och kullar. Jag antar att det handlar om höjder med berg i dagen. Både Bohuslän och östra Svealand präglas av ett så kallat sprickdalslandskap, som är ännu mer utpräglat i Bohuslän än i östra Svealand. Den omfattande skogsplantering som genomfördes i Sydvästsverige för cirka hundra år sedan berörde i första hand de stora ljunghedarna, och där planterades gran. I hällmarksområden har man aldrig planterat någon skog. De träd som växer upp runt Uddevalla är sannolikt mest tall och olika lövträd. Särskilt tallen är som du vet bra på att fördra torra markförhållanden. Dessutom är tall och de flesta lövträd så kallade pionjärträd, anpassade till att etablera sig på öppen mark. De är frosttåliga men ljuskrävande. Granen däremot är frostkänslig men skuggtålig och etablerar sig i befintliga bestånd. Det som mest effektivt stoppar gran är skogsbrand. Granen är känslig för brand, eftersom den har ganska tunn bark och grenar ända nere vid marken. Kanske har det ganska stora kvävenedfallet i sydvästra Sverige underlättat för träden att återta förlorad mark.
Anna!
Jag tror din gode vän Björn Möllersten har helt rätt. Trots att jag saknar kompetens, men inte intresse, i ämnet har jag kommit till samma slutsats. Det var roligt att få den bekräftad.
Tack, än en gång, och Annaa, det var en toppenlektion!
Flertalet av dessa bilder är så bra att de skulle passa i en fotobok. Roligt att se hur det såg ut då
Tobias!
Kanske det kan bli ett framtida projekt. Men då får jag rengöra dem bättre.
Vet du förresten att ditt inlägg kom 10-10 kl.10.10.10
Nu vaknade en liten Boråsare i mig. Kommer man in gratis på bokmässan om man har gjort en bok som skall signeras? Nej, det blir nog att betala hyra för ett stånd.
Fina bilder,bara minnen.
Skicka en kommentar