I dag är det första söndagen i fastan. Vad passar då bättre än att inleda projekt baddräkt 2008. Hustrun som är pragmatisk undrar om vi skall smygstarta med att låta bli och äta nötter. Det går ju inte, jag äter inte nötter ändå. Öl har jag inte druckit sedan början av januari, så det är nog endast motionspåret och flingor som återstår.
Men om Gud vill att vi skall vara lite rundare i dag än vad vi var på 60-talet så kanske vi tar dagens idé, utan att förkasta den helt, med en nypa salt ändå.
Det verkar i alla fall som det är lite vår i luften, men disigt och vått så det förslår är det också. Jag tror vi skjuter upp promenaden en stund.
Mumien och jag var ute och gick på snöfria och nästan torra vägar. Då säger hon "sådana här dagar är bra, man behöver varken skotta snö eller klippa gräs."
Jag kunde ju inte annat än att hålla med och kom att tänka på Kamprads yttrande när IKEA:s resultat vida överträffade budget. "Jag föreslår en lycklig minut!" Och visst kan vi ta en lycklig minut som 
parentation till den förhoppningsvis avlidna vintern. Jag lyckades ta kort på våra skuggor och ett självporträtt. Var påskelden skall vara ser ni tydligt på ett kort för nu sticker det riset som jag hann köra dit i höstas upp ur snön. Skidspårens kondition är inte den bästa längre men min är på väg. Ändå är här en tapper skara som åker runt. 
De tränar säkert för nästa års Vasalopp medan vi ligger i träning för baddräkt 2010.
