På spåret.

Under våren blev vi kontaktade av SOK 68:s eldsjälar Britt-Marie och Ulla. De ville fylla ut ett vattensjukt område i norra ändan av hemmanet för att kunna dra fram en ny vandringsled. Det tyckte vi var jättebra och när de även ville ha en massa spillsten som vi hade bakom ladugården så kändes det som en riktig Winwinsituation.





Lae efter tre km.

I dag hade vi för första gången möjlighet att gå det nya spåret och gissa om vi blev imponerade. Man hade verkligen lyckats utnyttja förutsättningarna med skogsvägar, gamla skidspår och stigar. Mycket information om såväl flora som fauna och kroppens behov av motion fanns det utefter spåret och till och med en gästbok som visade att många hade gått där trots att det varit i bruk mindre än en månad. Även om både Mumien och jag kände av att vårt motionerande tagit stryk av årets ihärdiga regnande och att knä och höftleder värkte efter målgång så var det en av årets höjdpunkter. Jag ger därför en eloge till de eldsjälar som drivit projektet och de frivilliga som lagt spångar, fyllt ut och allt annat som behövs för att det skall fungera och ge ett proffsigt intryck.

Man borde motionera mera.

Kom med,
nu ska vi gå ut på tramp,
gå ut på tramp, gå ut på tramp!
Ta korg och kniv,
vi ska plocka svamp,
ska plocka svamp
ska plocka svamp.
Det är så roligt i skogen gå,
i skogen gå,
i skogen gå,
och leta rätt på
de svampar små,
svampar små.

Karl Johan står där
så kort och tjock
med mörkbrun hatt
och snövit rock.
Grönkremla, smörsopp
och champinjon
och fjällskivling stolt
som en hög baron,
hög baron.
Där har vi taggsvamp
och kantarell,
och flugsvamp,
nej,
han är inte snäll.
Nu har vi korgarna fulla fått.
Nu lagar mumien oss något gott,
riktigt gott.

Snö, isgata, sand och Motion

Efter det senaste snöovädret har vi nu haft tö i flera dagar. På flera ställen syns gräset och det är ju skönt. Vad som är mindre bra är att de snöröjda partierna har blivit till blankis. Då har Borås Stad tagit ett lovvärt initiativ. Man kan åka och hämta gratis grus vid fotbollsplanen Sandevi för att sanda sina gångar. Får inte hämtas med släpkärra annars verkade inte kvantiteten spela roll. Jag tog på de broddade stövlarna och åkte ner och hämtade två stora hinkar grus. Men efter att ha sandat över den värsta isen var jag nöjd med dagen och gick in för att motionera. Mumien har nämligen investerat i ett springband så vi skall slippa halka omkring och riskera liv och lem på hala, skitiga vägar. Varmt och skönt är det också och efter tre kilometer på fyrtio minuter kan jag med gott samvete och värkande rygg sjunka ner bakom bloggen. Yambo var inte lika nöjd med springet så han tog mattan som hörselskydd.

Jag har gjort slut med ödlan.

Från och med i går har miitt hjärta bedömts kunna pumpa på utan att ge några strokelämpliga avfallsprodukter. Jag slipper alltså (Waran) ödletabletterna till nästa gång någon diffus orsak sätter i gång flimret igen. Mycket motion och ingen rökning är de två viktigaste beståndsdelarna i fortsatt rehabilitering och så skall åsikterna hållas på distans så jag inte blir upprörd på grund av dem. Men va sjutton får man inte vara med då kunde man ju blivit omslagspapper direkt så jag skippar åsiktsblundandet.
Den här stackarn hade inte tillgång till vare sig Waran eller frisk luft när Vesuvius kastade sin aska över Pompeiji 24 augusti 79 efter kristus.

Flexibilitet och skoflickare.

Gårdagens bloggförsök frös inne. Orsaken var inte enbart den svåra kylan utan kan också ha sin grund i att min flexibilitet blir mer kvinnlig. Jag kommer hela tiden på något annat som skall göras och snart är den första tanken utraderad. Vi tog en riktig långpromenad i går och bröt därefter av julmaten med en vanlig hederlig oxfilé som middag. När jag sedan sätter mig vid datorn har jag fått ett mail som jag tänker svara på. Men var det inte något i släktforskningen som jag skulle fråga honom. Över till Min Släkt och Arkiv Digital. Ny impuls och soldaten Johannes Borg dyker upp som Johan Berg. Det gav möjlighet att äntligen hitta fadern till Johannes. Och mycket riktigt, en skoflickare från Slängom var den lycklige(?) fadern. Vad var då en Skoflickare? Jag har tidigare hört om Kittelflickare men hade väl ingen exakt vetskap om vad det var heller. Hade det varit tvärt om kunde det ju varit någon pigtjusare som kittlat sin mö och därmed skällts för Flickkittlare. Nu har jag efter studium av Wikipedia och andra sanningssägare kommit fram till att flicka var att lappa alltså skomakare eller kittelmakare(gelbgjutare). Skoflickaren dog utfattig och begravdes i Restenäs socken. Fråga till den kunniga läsekretsen. Är Restenäs samma som Resteröd? Och om, var ligger då kyrkan? När jag kommit så här långt i mina utvikningar hörs Mumien bullra, skall du aldrig lägga dig i kväll? Därav följde ingen söndagsblogg och inga mailsvar. Kanske blir jag lite oregelbunden i skriverierna några dagar då 08:orna och ev. även Hagaborna skall fira nyår med oss. Och Frölunda bara vinner och vinner. Det kanske blir en ny T-shirt till våren.

Fastan

I dag är det första söndagen i fastan. Vad passar då bättre än att inleda projekt baddräkt 2008. Hustrun som är pragmatisk undrar om vi skall smygstarta med att låta bli och äta nötter. Det går ju inte, jag äter inte nötter ändå. Öl har jag inte druckit sedan början av januari, så det är nog endast motionspåret och flingor som återstår.
Men om Gud vill att vi skall vara lite rundare i dag än vad vi var på 60-talet så kanske vi tar dagens idé, utan att förkasta den helt, med en nypa salt ändå.
Det verkar i alla fall som det är lite vår i luften, men disigt och vått så det förslår är det också. Jag tror vi skjuter upp promenaden en stund.