Vad månde bliva?

Årets första Vallmo har slagit ut och jag vilar mig från Veden. Det är tur man slipper gå ut då det blåser ishavsvindar. Brrrrrrrrrrrr.

Är det så här växthuseffekten yttrar sig?

Man skall inte skämta om allvarliga saker, men nog är det deprimerande när uppvärmningen stannar av och jag fryser in i märg och ben. Var det månne en effekt av Köpenhamnsoöverkommelsen? Vackert som en arrangerad bild är det ute, men en snål ostanvind drar fram över Nordtorpsprärien så det vill till att ha ett redigt kroppsarbete att syssla med om man skall hålla värmen. Men Vasaloppsåkarkandidaterna är lyckliga. De guppar omkring på åkrarna långt in på nätterna utrustade med pannlampor och gott humör. Och så är väl det med det mesta. Det den ene tycker är kul tycker den andre är pest. Så jag tar det lugnt, väl medveten om att min tid kommer. Under tiden kan man alltid träna inför kommande travloppshöjdare 2010.

Umkraut vergeht nicht so leicht!

Återigen kom det gamla ordspråket till användning när jag överlevde ytterligare en konvertering av hjärtat. Av någon anledning blev ogräset till ont krut vid översättningen från tyskan. Men det spelar väl ingen roll. I och för sig har jag klarat mig utan hjärtflimmer ända sedan den 7 september men jag kände igen symtomen direkt när det började på natten mellan lördag och söndag. Och om man vet när det startar har man några dygn på sig och göra en konvertering direkt. I annat fall blir det till att äta ödlemedicin (Varan) en längre tid och det är inte trevligt. Nu hade jag tur och var konverterad redan klockan 16 i går. Men under rådande kyla vågade jag mig inte ut i dag och har följaktligen inte följt upp varken bygge eller snöröjning. Jag fick även använda mig av en okänd fotograf. Det är i alla fall skönt att man kan glädjas åt alla människor som tycker det är kul med vinter och innan jag vet ordet av är det vår med jämning och flyttning. Då finns det ingen anledning att klaga utan man kan utbrista i ett annat ordspråk. Hej flickor, vi har vår i luften! Var har ni er?

Älgkött har hittat hem.

Onsdagen var en sådan där dag när elementen inte förstår om de skall arbeta eller vila. När jag dessutom skulle infinna mig hos tandläkaren klockan åtta för att byta ut surt förvärvade slantar mot ilningar och provisorisk lagning så steg ju inte temperaturen mot några hisnanade höjder precis. Om fjorton dagar skall en krona sättas in till mer än dubbla priset. Min fråga om det inte gick att sätta in en femtioöring istället avvisades och de tandvårdspersonalen tittade menande på varandra. Sådana här dagar behöver glädjeämnen så när Mumien föreslog ett besök på Restaurant Oliven i Borås köpte jag det rakt av. Problemet var att det kanske skulle komma en traktorspekulant före mörkrets inbrott, så vi fick avvakta detsamma. Inte kom det någon spekulant men vi var både mer hungriga och frusna när vi till slut satt bakom det dukade bordet och frossade på grekiska rätter. I bland har Mumien en förmåga att ytterligare höja stämningen genom att föreslå att hon kunde köra hem. Det gjorde min kropps värmeåtervinning snabbare och hon fick äta dessert hemma. När vi så småningom återvände till hemmets trygga sköte står vår viltvårdararrendator där med sin bil och en tung bärkasse med älgkött med hela skalan, från färs till stek. Vi tackar och gläds åt att älgstammen har växt till sig igen. Tre vuxna och två kalvar hade nedlagts och vår leverantör hade skjutit en av dem. Grattis.

Ett grattis skickar vi också till Ullviksbónn och Lennart som skjutit tre på egen hand. Nu skall jag gå ner och försöka få liv i traktorn så att spekulanterna kan strömma in i eftermiddag och bjuda över varandra. Tre stycken har aviserat sin ankomst.

Förkylt.

Bacillerna håller oss i ett järngrepp. Gårdagen var den värsta på 10 dygn, men febern verkar ha släppt. Vädret ute ser underbart ut. Mycket sol men lite värme. Faktum är att det är bättre att vara inne och tro att det är skönt ute än att gå ut och upptäcka hur otäckt det är. Det är nästan som att det är bättre och tiga och låta folk tro att man är idiot än att öppna munnen och bevisa det.