Visst är man previligerad.

Trots krämpor både här och där måste man väl säga att Mumien och jag glider fram på en räkmacka med ett glas Alsacevin för det mesta. Årsmöte med Televeteranerna i Lundsbrunn i torsdags, barnkalas på söndag, RLF-möte tisdag, Årsmöte i Uddevalla Hembygdsförening med efterföljande berättarafton i går. I Lundsbrunn fick vi äta en superb lunch prata med ett antal gamla kollegor och lyssna på ett varierat musikprogram med Conny & Co.

Från ett tidigare årsmöte

RLF hade i vanlig ordning fått fram ett intressant tema och en rutinerad föredragshållare. Temat var vägar så bäva nu vägföreningsstyrelsen inför nästa veckas årsmöte. Stärkta av föreläsningen kommer vi att ha några frågor att ställa. Men det går säkert bra. Birger brukar ha svar på det mesta. Söndagen hos Ida bjöd på tårtor, kakor, gott humör och trevligt folk. Utflykterna blir längre och längre. Vi var inte hemma förrän 22.45 men det var det värt! Gunnars Berättaraftnar håller hög klass och alltid lika intressanta teman.

I går fick jag dessutom träffa en uppskattad Faceboksvän som jag aldrig sett i verkligheten. Jättekul! När jag nu har sträckt på mig efter skrivandet och kollat börstendensen skall Mumien och jag fortsätta med att vinterbona ett rum i lagårn så att jag kan flytta verkstaden och hon få en ateljé i den gamla. Hon hade en utställning innan jag flyttade in i verkstaden 2009. (Se bildspel under vinjetten till höger.)

Intresserade kan höra av sig så ordnar vi privatvisning.

På kalas!

I går hade vi förmånen att vara med på en jättetrevlig lunch där vi fick många nya bekantskaper och massor med god mat. Är det någon som kan gissa var vi var? Här följer några bilder som vägledning.

Mors dag och Elitlopp.

I dag har jag för trettiosjätte gången varit ute och plockat liljekonvaljer till Mumien. Det är ju som rubriken antyder Mors dag vilket är synonymt med Elitloppet då bägge evenemangen utspelar sig sista söndagen i maj. I år sätter jag en liten slant på Iceland som trots ett svårt spår måste ses med chans i det stjärnspäckade fältet. Här syns han häsa på sin tränare Stefan Melander på vars hemsida jag lånat kortet.
I fredags besiktade vi ombyggnaden och nu är det inte så mycket som återstår och vi har börjat bära ner en del grejor. Utemöblerna på Laes kommandobrygga är på plats så vid första ostanvindsvackertväder kan vi provdricka en Sort guld och se om myggen håller sig borta.
När vi kom hem på sen fredagskväll efter ett jättetrevligt kalas hos Hans-Olof var det ett meddelande på telefonsvararen. Tro mig eller ej men Forden hade färdigställts 20.03 så när festen gått ur kroppen var det bara att åka och hämta den. Nu får den hålla sig inom synhåll i fortsättningen.
Nytt mobilabonnemang är också på gång, jag återvänder till fadershuset(Telia) så nu har den beige färgen kanske gått ur för den här gången.

Sångarhyllning.

Pettersson och jag hade, i ett svagt ögonblick, vid det förra fyrtioårskalaset lovat att lära oss den polska hyllningssången Stola, Stola inom ett år.

Stola Stola Yeh Gia Gia Nom
Stola Stola Yeh Gia Gia Nom
Stola Stola Yeh Gia GIA NOM
YEH GIA NOM!

Vi klarade inte av alla verserna till Margaretas kalas i går utan har fått ytterligare några år till på oss. http://www.youtube.com/watch?v=jYTK9im4dyc&feature=related Men jag lovar att vi tog i med Ja, må hon leva och klarade ovanskrivna refräng ganska bra. Oj så mycket god mat och tårtor vi fick för att inte nämna hojtaroljorna av alla upptänkliga märken som det hela sköljdes ner med. Som vanligt ett storståndligt kalas. Idag har vårens ankomst avnjutits med utspruckna björkar och skön sol. I morgon är det nio månader sedan jag blev rökfri och fyra månader sedan senaste hjärtflimret. Förhoppningsvis blir det en bra dag..

Tillbaka i vardagen.

Oj, vad tyst det blev här. Alla har åkt hem och hustrun har gått till arbetet. Men det har verkligen varit en trevlig vecka. Matilda är sju månader redan och skrattar gott när hon ser farfar vilken dessutom fick tjänstgöra som förstekusk på promenaderna med vagnen.

Hustrun fick presenter av alla de slag på högtidsdagen bl a rosor och björnbär som nu skall planteras. Lavendeln är sedan i går redan på plats i krukan på berget. Det passar bra att ha en växt som inte hänger ner för mycket, för långa rankor älskar sopgubben att köra över.

Trots att jag varit i Backabo och köpt skruv och i samband med det idkat samvaro med några grannar har jag ändå fått upp lås och trycken på ladugårdsdörren, vänt en kompost, kittat färdigt samt oljat en bänk. Det känns i kroppen, men det var bra "tajmat"med komposten för när hustrun kom hem ville hon sätta potatis. Nu är det klart och hela årets färdigkompost gick åt vid sättningen.

Fortsätter det vackra vädret och kroppen orkar (anden är villig) blir det kanske lite trädgårdsarbete i morgon också och förhoppningsvis även lite bättre ordning på skrivandet.

Ensamt.

Vi är fortfarande lite hängiga bägge två. Det var väl tur att vi ställde in kalaset på påskdagen. Det är väl också tveksamt om här blir någon påskeld heller, om så blir fallet skall vi nog hålla oss i stugvärmen i alla fall. Drivorna växer och växer i snöstormen. Det känns också lite ensamt när vi var inställda på att huset fullt med barn, barnbarn och andra trevliga människor. Trösten är väl att gästerna slapp ge sig ut i trafiken i snöovädret. Jag försöker att förtränga tankarna på vem som skall röja snön när den har yrt färdigt. Vissa drivor brukar bli meterhöga och på andra ställen är det helt bortblåst. Fördelen med uppskjutna kalas är att risken för värme och bra väder ökar. Man kanske till och med kan sitta ute.