Tillbaka i glesbygden.

Det är inte klokt vad man hinner med på en helg i huvudstadens utmarker. Sollentuna och Jakobsberg det är mindre ångestladdat än Haninge och Farsta. Syftet med utflykten var självklart att träffa Matilda så hon inte växer ifrån oss. Webkamera i all ära men det är roligare att sjunga imse vimse spindel på plats. För att inte nämna Picaboo och att få gå med till lekplatsen. Nu hade ju Stockholmarna tur att vi for dit just det veckoslutet när de hade bra väder och det gick att åka skridskor och vandra på sjöisarna. Kent som är inbiten långfärdskridskoåkare satte mig på kort tid in i hur moderna klapp-klappskridskor fungerar. Men när jag fick provlyfta flytpackningen så gav jag upp. Hur sjutton kan man fara omkring 10-15 mil med 10 kg på ryggen. Nej, det blir till att hålla till i rehabbassängen ett tag till. Men nog var det vackert på Norrviken och jag bara måste visa Mumiens fina kort från skridskoåkningen. Trötta och lyckliga är vi nu tillbaka i våra egna snödrivor och iskanor. Där sitter vi nu och väntar på våren och nästa besök av Matilda med resten. Under tiden är väl Webkameran ett bra substitut.