Nu är det bekräftat.

Häromdagen skrev jag om svenskamerikanen som ansåg att Nordorp var Edens lustgård. I går var jag på Irländsk afton i Åhaga lokstallar i Borås. Irländsk musik, rostbiff men ingen Guinness. Vi fick trösta mig med Murphys Red beer och ett par Tullamore. Vad jag ville komma fram till att huvudbandet var från grannbyn Göteborg och hette, ja just det, West of Eden.