Att leva som man lär.

Det är inte lätt. Ena dagen prata om att ta ansvar för miljön, nästa dag köra bil trettio mil. Det går inte ihop och trovärdigheten naggas i kanten. Men jag var ju ute i angeläget ärende. Först lämna Mumiens Kantele i Trollhättan för uppfräschning och sedan gå på berättarafton i Uddevalla. En kantele är ett finskt stränginstrument och Mumiens exemplar är tillverkat 1905 och är mycket vackert. Balkarna på insidan har släppt i limningen och det har i sin tur gett sprickor i locket. Visst kanske strängspänningen har medverkat i sprickbildningen. Det ser man ibland på gamla gitarrer som hänger på en vägg stenhårt strängade. Halsen blir böjd och locket spricker. Tänk på det och slacka av strängarna och låt dem stå istället för att hänga. Hur hittar man en reparatör? Ja här hade jag tur och fick via en avlägsen släkting namn och telefonnummer till en äldre gentleman som gärna åtog sig uppdraget. På köpet fick jag i flera timmar lyssna till denne intressante mans erfarenheter och kunskaper i de mest skilda ämnen. Han har en gedigen utbildning som slöjdlärare och har t o m studerat för Carl Malmsten. Tydligen är han mest känd för sina möbler och musikinstrument som han såväl bygger som renoverar och spelar på. Han är aktiv i psalmodikonförbundet och har även byggt egna kantelar. Båtar, konst och trädgårdsodling var andra ämnen vi hann avhandla. Jag hoppas på ett lika givande samtal när jag hämtar det renoverade instrumentet. Sedan blev det en som vanligt välbesökt och intressant berättarafton på Bohusläns museum i Uddevalla och det var en något trött yngling som vacklade in i Nordtorps trygga hamn vid 22-tiden. Kanske det är OK att förorena luften lite när man höjer sin egen livskvalité?