Att välja vårdcentral.

I många år har jag varit trött på att upprepa mitt lidandes historia varje gång jag behöver läkarhjälp. Ty så gott som vid varje besök är det en ny stafettläkare som skall försöka lära känna mig och mina problem. Om man sedan har flera problem samtidigt blir förvirringen total då de bara greppar ett problem vid varje tillfälle. Resultatet blir för min del att jag känner att de upplever mig som en gnällspik och tar det mesta med en klackspark. Uppföljning av remisser - svar och undersökningar blir minst sagt ytliga. Då kommer kamraterna med glada tillrop "du måste byta vårdcentral", vi har ju valfrihet. Det låter ju bra men hur vet jag vad jag skall välja? Jag hittade en sida på nätet där alla vårdcentraler i Borås fanns uppräknade med några urvalskriterier.  Där hade alla hade fått i princip samma värdering som min nuvarande remisscentral. Men inte ord om det finns tillsvidareanställd (fast) läkare. Om jag byter så kanske den nya också har lokalerna bemannade med giriga stafettläkare. Än en gång tvingas jag konstatera att valfriheten inte är så stor. Mitt recept är att rensa ut bland politikerna, tillsätta en utredning med kvalificerade organisatörer och bygga en sjukvårdsorganisation som ger skattebetalarna utdelning på deras insatser. Men det kanske blir för intrigitetskränkande. Nu skall jag ju elkonverteras på Skene lasarett nästa vecka. Då blir det intressant att se vem som tar hand om medicineringen, vilken enligt läkaren på Södra Älvsborgs Sjukhus skall ändras efter åtgärden.
Om ni vill läsa om turerna inom sjukvården i vår regionen vill jag starkt rekommendera Uddevallabloggen som i flera år har haft en undersökande och avslöjande journalistik i ämnet.

Örnen har landat!

Mumien och jag har lyckligen återvänt från en vecka i levadornas förtrollande omgivningar på Madeira. Som sonen d y uttryckte det så var det smärtsamt kallt när vi åkte. Plus 23 vid framkomsten gjorde en skillnad på fyrtio grader från Nordtorps minus 17. Värmen höll i sig hela tiden men regnskurarna och stormvindarna ökade för varje dag. Både i kraft och antal. En himla massa trevliga människor träffade vi också, tro det eller ej, alla var från västra regionen av vårt lilla land. Och vi klarade både en rejäl vandring utmed en levada och en valsafari med en Katamaran. Dessemellan vilade vi ut med ett antal kortare men branta vandringar. Så visst är det som det sägs "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder". Det senaste påståendet tar jag genast tillbaka efter att ha kommit hem i snöstorm vilken verkar ha rasat vidare hela natten. Som ni förstår så har förmiddagen därför fått förslösas bakom snöslungan. Jag återkommer med bildspel senare då Picasa jäklas med mig för tillfället.

Folket har sagt sitt.

Jag fick inte som jag ville men gratulerar Alliansen till vinsten. Som tröst slipper vi se Wanja Lundby Wedin på någon ministerpost.

Rösta i Dag

Utnyttja din demokratiska rättighet och gå och rösta. Den som ligger hemma på sofflocket och avstår kan ju inte klaga på några politiska beslut de kommande åren.

Folk som har sånger kan inte dö.

Detsamma kan sägas om de som kan sin historia. De behöver inte vara rädda för framtiden. Jag hade inte tänkt göra några politiska inlägg på bloggen i valrörelsen. Men, när jag läser insändare och hör folks uttalande i nyhetsproram etc. kan jag inte låta bli. Detta 700:e inlägg blir därför färgat av min övertygelse. En moderat person som utgav sig för att vara klubbordförande i en IF metallavdelning var så irriterad över socialdemokratisk propaganda till de aktiva att han skulle motionera om ett opolitiskt fack vid nästa kongress. En sådan person utstrålar enligt mitt tycke en mycket stor okunnighet då det var LO-facken som en gång initierade det Socialdemokratiska partiet. Även Center- och Folkpartiet är sprungna ur folkrörelser och det gör mig ont att se hur Folkpartiet schabblar bort de socialliberala värderingarna. Att Alliansen har schabblat bort arbetsmarknadspolitiken så att vi i dag ställs inför en arbetskraftsbrist samtidigt som ungdomsarbetslösheten ökar tycker Anders Borg är helt naturligt. I stället för att justera vissa felaktiheter och svagheter i beprövad politik anser han och övriga i Alliansen att det är bättre att slopa den helt och på ideologiska grunder äventyra den framtida tillväxten. Åter till historielösheten. Att människor har olika uppfattningar och inställningar är ju själva demokratins kärna så jag välkomnar alla diskussioner i alla ämnen. Men när arbetslösa människor med dåliga bostäder och utbildning står och tvekar om de skall rösta på sossarna eller moderaterna då börjar jag undra om de över huvud taget har någon kunskap om de olika partiernas respektive ideologier.
Att Fp,C,S och V har förstört akutsjukvården i Västra Götaland komplicerar bilden. Men då flera av de ansvariga försvinner kanske jag skall ge S en chans till rehabilitering med Helen Eliasson i spetsen.
Och i riksdagsvalet gör jag inga chansningar. Jag röstar på Hans Olsson och hoppas på en stark S-regering. Och i nästa val vill jag i demokratins namn se varje parti driva sina egna valrörelser med klara ideologiska ställningstaganden och förhandla med varandra först efter valet.
Dessutom anser jag att de som saboterar valmöten för andra skulle åtalas för brott mot yttrandefriheten

Val ?

Nittonhundrasextiotre seglade en kompis och jag redan i slutet av april. Det var kallt, tomt i hamnarna och vi längtade efter högsäsong. Då fick vi se en annons i GP om att måla rör på de nya petrokemiska anläggningarna i Stenungsund. Där skulle vi kunna jobba några veckor och därmed utöka budgeten inför sommaren. Sagt och gjort, vi låg i Mollösund, så det behövdes inte många timmar att ta oss till Stenungsund. Väl där fick vi gå ett stycke till fots då kontoret låg en bra bit från hamnen. Det var många som kände sig kallade till uppgiften så det blev några timmars väntan i solgasset. Jobben blev våra och vi skulle börja om tio dagar. Ingen av oss hade någon större lust att stanna i Stenungsund under tiden, varför vi drog ner till båten och bestämde oss för nattsegling mot Uddevalla.

Fullständig bleke rådde så vid tiotiden hade vi knappt kommit någon vart. Vi drog lott om vem som fick sova och jag vann. På den tiden somnade jag omedelbart efter ögonstängning så jag var snart i drömmarnas värld. Någon gång strax efter midnatt väcktes jag av kamraten som ropade "Kom får du höra, det måste vara en val." Mycket riktigt, vi hörde blåsljud och såg konturen av ett stort föremål. Efter någon minut var det lugnt och tyst igen. Vi bestämde oss för att inte berätta denna historia i brådrasket då vi säkert hade betraktats som usla sanningsvittnen.

På åttiotalet var det ju många som såg ubåtar i parti och minut, men det kanke var valar de såg. Eller, var det vi som såg en ubåt? Frågan blir väl aldrig utredd, men själv lutar jag nog åt att det var en val


Den här kopian hänger i en galleria
i San Miguel, Azorerna