Vargen vandrar söderut.

På Bohusläningens nätupplaga kan vi idag läsa att sju tackor rivits av en varg i Dalsland. Sådana angrepp blir allt vanligare när vargen nu tillåts att breda ut sig söderut. Det är naturligtvis inte något stort samhällsproblem idag förutom för de som drabbas, bönder och jägare. Men om inte stammen hålls nere och spridningen söderut förhindras blir det kanske tvunget att införa gamla tiders ”skallelagh” och ha ett vargnät i varje gård. Ända in på 1800-talet skulle varje gård ha ett stycke grovmaskigt vargnät. Skallelaghen som bestod av ortsbefolkningen bildade drevkedjor efter rovdjuren. Näten bands ihop och hängdes i träd och på störar. När man sedan högljutt och med hjälp av påkar som slogs i mark och träd skrämt in bestarna i nätet dödades de. En ren självbevarelsedrift då rovdjuren tog för stor del av de för människornas nödtorft så viktiga djur som hare, rådjur och kanske även älg. Efter 1860 har ingen varg siktats i våra trakter, men de verkar närma sig så stäm i bäcken.

Till höger syns en del av ett vargnät från trakten.
Vissa faktauppgifter är hämtade ur A.O. Johanssons bok Sandhult Gammalt och Nytt.