Krattat och klart eller vad är en Skônke?

Gårdsplanen blev större

Vednärbild

 Så var då äntligen alla spår av askhamlingen bortröjda. Det känns i kroppen på oss båda två att vi har passerat 50+och borde hålla oss till kortare promenader i omgivningen istället för att såga ved. Men klart blev de och det är kul att se lagår´n från köksfönstret igen. Jag tror det har stått pallar lastade med olika saker hela tiden vi bott här. Nästa vecka är det två år sedan inflyttningen. För den oinvigde kan meddelas att vi bodde 35 år i ett hus som skyms av lagår´n. Men att Mumien har bott här i 350 år innan hon flyttade med mig till Borås 1971. I går lovades dåligt väder på TV:n och tro mig eller ej, det är ännu sämre. Om det inte snart kommer sol och värme blir ju inte höet slaget och utan slagna ytor fryser Midsommarstången och även stångklädare och dansare inne. Traditionen med Midsommarstång har vi haft sedan 1973 med uppehåll några år. Nu är vi inne på tredje året efter timouten. Den som vet vad en Skônke är berättar det för oss andra under kommentarer.

Även den färdiga resen vill ha tork.

Vedens Härad igen.

Den ena högen har ökat i omfång när den andra har minskat.

Vad månde bliva?

Årets första Vallmo har slagit ut och jag vilar mig från Veden. Det är tur man slipper gå ut då det blåser ishavsvindar. Brrrrrrrrrrrr.

Kort Rapport från Vedens Härad.

Veden

Ett av de sju häradena heter Veden och det är där Nordtorp ligger. Hade det haft ett annat namn hade det säkert varit Stenens Härad. Det på grund av all sten som finns här. Det går nästan inte att stöta ner en spade eller spett utan att stöta på en sten av mindre eller större modell. Däremellan är det så god matjord att till och med Karl-Oskar hade varit nöjd. Men nu är Häradet som sagt Vedens och ved det är vi vana att hantera. I måndags kastade jag mig över högarna som låg utefter ladugårdsväggen sedan Askarna hamlades (viket verkar att ha fått önskad effekt) i mars. De minsta grenarna är sågade och upplagda i en trave tillsammans med en hel del sågat och kluvet. Men det är några dagsverk kvar om någon vill lära sig att trava eller klyva. Sågen är numera ett enmansverktyg då jag efter många bekymmer och flera konsultationer lyckats byta klinga. Den hoppas jag skall hålla min tid ut! Den gamla klingan har varit i tjänst sedan mitten av 80-talet och all härdning var borta. Det såg ut som man hade bränt sig genom stockarna efter varje färdig kubb. Det luktade bränt också.

Klyvobjekt

Fasanfullt i Nordtorp.

Det är många år sedan en Fasan flyttade in i Nordtorp. Inte bara en utan en hel liten familj faktiskt. Vi har sett modern med tre telningar vara ute på promenad. Tuppen sitter mest på stenmuren och skriker. Nästan som en Råbock. Kanske försöker han locka till sig fler hönor. Ja, Ja, vi får hoppas att varken Lodjuret eller räven har upptäck dem. Eller alla måsar som har kommit från Västerhavet för att stjäla våra maskar. Det är sådana här dagar som jag saknar ett 400 mm:s teleobjektiv. Undrar om tomten kommer före midsommar? Än så länge får ni hålla till godo  med denna bild som är tagen med en brännvidd på 200 mm. En exponeringstid av 1/200 och en bländare om 5,31.

Fasan på stengärsgård i Nordtorp.

Växtligheten 6 juni 2012.

I dag blir det endast några bilder av hur växtligheten framskrider.



Potatisen



Rabarberna



Vinbären



Björnbären

Vinrankan

Temperaturen i växthuset

Porslinsveronikan

Vallmo

Bowlingklot med sten

Marscallstenarna och plommonträdet

Violer till mor, eller är det penséer

Pinnved

Slut för idag, Tack för idag.

Nationaldagsfirandet i Götsered.

Som jag antydde i dagens tidigare blogg firade vi Nationaldagen i sällskap med mer än femtio personer vid Sandhults Hembygdsförenings stugor. Underhållningen sköttes med bravur av Backabogänget vilket Mumien påpassligt förevigade med sin fantastiska mobiltelefon. Här följer hennes kortfilm över en av firandets passager och se upp så kanske ni även ser bloggredaktören i den keps som han förärades som gåva av samma Mumie vid Tallinnbesöket förra veckan.

För att det inte skall bli för Svenskt så avslutar jag med Bohusläns flagga och funderar över hur det hade sett ut om inte Karl X Gustav hade förvärvat ovan nämnda landskap vid Freden i Roskilde 1658, eller om P-G Gyllenhammar lyckats med Norgeaffären på 90-talet.

Sten, Venus och Nationaldag.



Knappa 5 meter/sekund

Det gäller att vara om sig och kring sig för att få något i sig och på sig. Häromdagen träffade jag en av Eldsjälarna för våra fina vandringsleder runt om Nordtorp, Götebacka och Bäckabo. Under samtalet framkom att de behövde sten för att fylla ut en surhåla. Jag har några bakom lagårn sa jag och vi gick dit och inspekterade. Precis vad vi behöver sa hon. Jag återkommer med traktorn sa hon när jag fick en snilleblixt. Kan ni inte bottna med lite plåt. Nej det går inte, men sådan plåt kan vi behöva ändå. På så sätt skapas ett win-winprojekt. Klubben fick sten och plåt och jag slapp att hyra en kärra och åka till skroten. Passa förresten på att ta en tur på de härliga spåren när du har tid och kom gärna in på en kopp och för inspektion av Mumiens konstverk samtidigt.

Ordföranden invigningstalar

I dag är det Nationaldag och nestorn på vår härliga stjärnhimmel, Venus, hade lovat att hon skulle skymma en liten del av solen under tidiga morgontimmar. Pettersson hade lärt oss ett behändigt sätt att se det hela utan att riskera synen. Jag tog en kikare och lät solen titta in och så höll Mumien upp en kartong där det hela projicerades. Allt fungerade utom Venus för hon hade redan ångat förbi. Nåväl, vi fick upp flaggan först i Nordtorp vid denna tidiga timme.
Nationaldagen i övrigt skall firas tillsammans med andra fornminnen i Hembygdsföreningens stuga i Götsered. Alla är välkomna säger jag som reklammakare. Jag skickar med en bild över förra årets firande och hoppas vara flitigare med bloggen under kommande dagar. Kanske inte i morgon för då får jag storfrämmande från Eriksberg på Bokenäs.

Backabogänget underhåller

Semester i lång gästgivaregård.

Båten skuggar ön.

Ryska kyrkan

Ringmurstorn

Stövelmakaren

Som alla förstår har vi varit i Tallinn och skaffat oss lite större historisk bildning än den vi hade tidigare. Liksom för två år sedan åkte vi med Postveteranerna vilket var mycket trevligt. Många trevliga kontakter och många skratt. Det enda som är tråkigt är ju själva bussresan mellan Borås och Stockholm dit jag har veckopendlat med bil i alltför många år. Nåväl, vi lämnade ett soligt Borås och kom i god tid till ett kallt och blåsigt Stockholm. Vi hann med en rundtur i Gamla stan vilken även inrymde en hälsning på Evert Taube och fika på ett café innan det bar iväg till Värtahamnen och M/s Victoria. Så fort båten lade ut kom solen och det blev en underbar färd genom Stockholms skärgård som aldrig verkade ta slut. Det visade sig då att vi först skulle anlöpa Mariehamn på Åland för att rederiet Tallink kunde få legitimera sin Tax Freeförsäljning ombord. Många fina bilder blev det under kvällen och Mumien lyckades fånga båtens skugga mot en ö strax före solnedgången. Vem som vann på rouletten förbjuder min blygsamhet mig att berätta men ni kan väl gissa.

Här avnjöts medeltidsmiddagen

Deltagare i kulturfestivalen

Vy över Tallinn

Direkt från båten åkte vi till Hotellet för incheckning för att sedan under tre timmar vandra runt i Tallinns gamla stadsdelar med svensktalande guide. Mycket intressant och lärorikt. Beskrivningen av inrikespolitiken stämde dock inte riktigt överens med rapporteringen i SVT. Kvällen avslutades med en medeltidsmiddag på en gammal krog. Betydligt bättre än motsvarande upplevelse i London där vi fick lämna så gott som all mat till de fattiga. Men här var vi både mätta och upprymda vid tillställningens slut. Vackert väder bestods vi med hela dagen även om inte värmen var överdriven.

Vy över Tallinn

Ilon Viklandsmuséet

Borgen i Haapsalu

Onsdagen inleddes med skurar under vår färd mot en annan gammal stad Haapsalu där vi gick bland gamla hus och vandrade på en underbar strandpromenad utefter Finska viken. Dessutom hann vi med både Ilon Viklandsmuséet och ett hantverkshus. I det senare fanns ett sjalmuseum, mattutställning och olika konstutställningar. Regnet upphörde och vi vandrade runt i borgen, vilken precis som Torpa stenhus härhemma har en jungfru inmurad i ett torn. I Haapsalu spökar hon som "Vita damen" men vi märkte inget av några spökerier. Tillbaka till Tallinn där det skulle köpas brända och destillerade drycker för ungefär samma pris som på båten. Fördelen var att allt kunde lastas direkt i bussen och inte behövde dras runt i de oändliga korridorerna vid landstigningen. Efter en god buffet blev det samma ritualer på utresan. Även nu var vädret vackert och roulettkulan rullade rätt väg. Sömnen inann sig snart och efter det obligatoriska Mariehamnsbesöket, som jag inte märkte av, var det en ny vacker upplevelse att segla genom Stockholms skärgård. Efter tilläggning och två fikaraster var vi snart hemma igen. Vi var naturligtvis tvungna att hämta Gandi och Yambo på Stockabäcks kattpensionat så det blev några mil extra innan man kom tillbaka till hemmanet igen.

Stockholms skärgård

Ett fyrfaldigt leve för brudparet.

I dag får Staffan sin Jennie i Spaniens sköna land. I Alicante äger vigseln rum inför de närmaste anhöriga och alla vänner. Vi önskar lycka till och välkomna till Nordtorp i sommar!

Det är fullbordat!

I dag har syrenerna slagit ut och jag avnjuter en Guinness på altanen. Det gäller att avhålla sig från kroppsarbete så att flimret håller sig borta i den underbara värmen. Humlen växer något långsamare än förra året men är ändå mer än en och en halv meter hög vilket borgar för nästa års öl. Dessutom tror jag att askarna är på gång. Det vore väl för väl om de överlever såväl asksjukan som den hårda hamlingen. Nu skall jag titta på ASVT:s direktsändning från Elitloppsauktionen och se vad som bjuds för Nr. 90 Moonlight Fayline som är helbror med Famous Fayline. Skall vi tippa 250 000 eller mer?

Nu har jag landat på fötterna igen.

Efter det att Mumien och jag slitit som djur med växthus, gräsmatta och annat grovarbete så blev det flimmer som vanligt. Efter många timmar på akutens bristfälliga britsar där man har EKG-sladdar på ena sidan och dropp på den andra är det inte lätt att stiga upp och sträcka på sig och det uppskattas inte av min dåliga rygg och andra eländiga kroppsdelar. Men efter att som vanligt ha fått god omvårdnad och konvertering både med elektricitet och medicin på hjärtintensiven är jag nu tillbaka och njuter den underbara våren här i Nordtorp. Varken syrener eller liljekonvaljer har spruckit ut här i växtzon fem men de kommer till Elitloppet tror jag, men däremot växer vinrankan så det knakar och har redan skjutit blad. Jag har lovat hålla mig lugn ett tag och har därför bara vattnat de ny gräsmattebitarna idag under tiden som Mumien fortsatte med att skyffla bort jord och grästorvor. Ett jobb som säkert känns i kroppen imorgon. Jag invigde den nya grillen med vitlöksmarinerad fläskfilé och när den sedan avnjöts på altanen såg vi de första Tornseglarna, ett par Svalor och flera Tofsvipor (Icke att förväxla med Tovsipporna i rabatten).

Syttende Maj

Vi hyllar brodernationen på deras nationaldag. Samtidigt ger vi en eloge till det norska ishockeylandslaget som gjort bra ifrån sig i årets VM. Ge ryssarna en match idag.
För fyrtiofem år sedan besökte vi Huvudstaden Oslo och hemresan var tänkt till 17 maj. Vi kastade inte en tanke åt att det var nationaldag och hur stort det är. När vi trängt oss fram till vår bil med resväskor och annat visade det sig att på den jättestora parkeringsplatsen hade jag lyckats parkera framför en lyktstolpe och en rad bilar bakom oss. Men på stället fanns en parkeringsvakt som på en halv minut, utan nyckel öppnade och körde undan Volvon som stod bakom oss. Pust!!!!!

Växthuset på plats och vi återanvänder.

Trots storm och hällande regn lyckades vår hovleverantör Ckatör med Joakim i spetsen montera ihop växthuset. Senaste veckan har det kommit 51 mm regn vilket, tillsammans med de 34 mm som jag redan hällt ut, ger 85 mm regn efter påskhelgen. ”Di gamle” sa att det aldrig kan komma för mycket regn före midsommar. Jag tycker gott att solen kan få lysa för det mesta, (kommer ni ihåg 50-talet? Då regnade det bara nattetid om jag inte minns fel), men blåst klarar vi oss bra utan. Här har det blåst så gott som oavbrutet sedan i oktober och jag lovar det har inte varit några varma vindar. Men idag har det vänt! Jag har varit ute och gjort rent sexton stycken ”dansksjöstensplattor” med högtryckstvätten och det blev riktigt svettigt trots blåst och regn. Dessa plattor låg framför trappan innan vi stensatte gången och nu skall de efter rengöring få ligga framför växthuset och några skall även bli mittgång i detsamma. Visst kan man kalla det för återanvändning. Nu hoppas jag bara att detaljer och inredning i växthuset blir klara innan det blåser bort för att växterna i de drivhus som Mumien etablerat i gästrum och -stuga kan få flytta in i sin rätta miljö.
 Regnmätaren ser ut som ett stort snapsglas och på nästa bild ser snappsen nästan lite immig ut.

Bättre resurser till sjukvården.

Jag har bestämt mig för att inte göra några politiska inlägg på bloggen och speciellt inte på fredagar. Men efter veckans upplevelser kan jag inte låta bli. Först gogglade jag på begreppet sjukvård och fann på Wikipedia en artikel som inleddes med, Sjukvård är verksamheten att professionellt omhänderta sjuka och skadade. Det lyckas personalen på våra vårdenheter mycket bra med trots den katastrofala brist på ekonomiska resurser som råder. De politiker som skapat allt större upptagningsområden för sjukhusen utan att samtidigt skjuta till resurser för verksamheten måste snarast tas i örat och få förklarat för sig att man inte får leka med personalens arbetsmiljö och patienternas säkerhet. I mer än trettio år har jag haft klart för mig att Regioner/Landsting är ett onödigt byråkratiskt steg mellan stat och kommun. Men vad hjälper det att jag vet, det är ju politikerna som skall förstå och röja upp i den byråkratiska djungeln samtidigt som de skapar lika villkor för de vårdsökande i hela landet. Vi står här med en åldrande och därmed mer vårdkrävande befolkning och då duger det inte att skapa en massa chefsbefattningar med fallskärmar som vid utfall ger mer än vad en vanlig undersköterska tjänar på många år. Nu inser även jag att dessa fantasiskärmar är en "piss i Mississippi" i den stora budgeten men de sänder signaler som inte skall föraktas. Eller är det de skall? Väljarna/vårdtagarna bör sätta sig ner och titta efter vilka partier som har ansvaret för "rationaliseringarna" på resp. Landsting/region och fundera lite på hur det stämmer in på partiernas centrala uttalanden och löften. Det innebär för oss här i Väst att det inte finns många lokala partier att välja på. Förtroendet är så att säga förbrukat.
Men varför ilsknade jag till just nu undrar ni? Jo, det här var inte något nytt men jag har ännu en gång drabbats av hjärtflimmer och tvingats ligga på akutens hårda bänkar i många timmar för att sedan komma upp på Hjärtintensiven så är det så fullt att patienterna får ligga i korridorer, undersökningsrum och andra utrymmen. Det är helt oacceptabelt för både personal och patienter. Jag beundrar personalen som lyckas sprida lugn och värme kring sig och ge en fantastiskt bra vård under rådande förhållanden. Tack för det!

Timingen är väl inte den allra bästa.

Efter att vi planterat häck, Plommon och Amerikanska blåbär började jag känna mig lite vissen igen. Lite flimmer tänkte vi och sådan tur att jag ändå skulle till doktorn i dag. Frisk som en nötkärna är jag enligt proverna men visst skall det småjäklas med ett nytt flimmer i vårsolens glans. In till SÄS for jag och där var överbeläggningen så stor att jag får komma tillbaka i morgon. Bara elkonverteringen görs inom 36 timmar skall det vara OK men jag oroar mig mest för de otäcka kanylerna man får i armarna. Men i morgon kväll är jag förhoppningsvis pigg och glad igen. Men jag fick inte deltaga i Växthusbyggnationen. Kanske bidrar mina elkonverteringar i stället till växthuseffekten. Det vill jag ju inte men jag kan väl inte hjälpa att jag är för gammal och för dum. Bilder på resultatet kommer dock att levereras på denna blogg så småningom.