Vem f..n är Mumien?
Den frågan har dykt upp lite då och då och därför är det Mumien själv som spökskriver.
Det kommer en tid i alla föräldrars liv när man inte är värd någonting. Man är kass, gammal och mossig, oförstående etc etc, ja, ni som varit med om den vet vad jag talar om. Den kommer när barnen är i tonåren och plötsligt är det som om man är något som katten släpat in. I bästa fall går det över och så småningom återgår man till att vara något att räkna med igen. Det gäller att försöka minnas hur man själv var som tonåring under tiden.
I alla fall, under en av dessa perioder fick jag namnet Mum som på engelska naturligtvis betyder mamma. Det ledde till Mummy (även det mamma) och så var namnet där. Mummy är det amerikanska namnet för mumie och eftersom jag tydligen var så totalt gammaldags och mossig så passade namnet utmärkt väl. Och eftersom jag ibland fortfarande känner mig som ”griniga gamla gubbar”, ni vet den engelska serien som gick på TV för en tid sen så har jag behållit namnet. När man kommit upp i min ålder så tar man inte sig själv på samma allvar som i ungdomen så det bjuder jag på. Allt VAR inte bättre förr men en hel del. Det gäller bara att se på livet med humor mitt i allt elände. Vi är inte garanterade att från födseln lyckligt leva i alla våra dagar. Hur skulle vi då kunna lära oss medkänsla om vi aldrig fick prova på sorger?
Man kan i alla fall försöka tänka när man vaknar på morgonen: Åter en dag i Paradiset. Vad kommer att hända idag?
Mumien
5 kommentarer:
Sådant här känner man igen. I de nedre tonåren tyckte gossarna att man var "bränd, rökt, flängd, bombad osv. och ingenting kunde eller begrep. När de närmade sig körkortsåldern och skulle övningsköra medgav de motvilligt
och ibland beundrande att farsan (och morsan givetvis) faktiskt hade lärt sig lite på några få år. Att de själva utvecklats föll dem aldrig in.
I dag är de själva fäder och är världens bästa "gossar" som ömt värnar om sina gamla föräldrar.
Särskilt namn fick även en annan (som har norskt påbrå). Namnet används än idag, (men ej här).
Har med "däääooo" att göra om man uttrycker sig kryptiskt.
Verkar lite lyxigt at få meveka till sitt smek/ök namn... Mej kallar maken Draken. Det har jag ngen förståelse för;-) Eller vraket. När vi sulle döpa båten sa han direkt vraket 2, jag har ju redan ettan. SÅ kul han tycker han är. Svågern kallar frugan Tigern så antingen är det något med de bröderna eller så är de vi ingifta
kvinns;-))
Nu vaknar folk!
Min tanke var långsökt , som vanligt.
När kortet togs använde man inte den benämningen på denna person.
Hej Anonym
Om Du syftar på bilden med det lilla barnet så skulle det dröja flera år innan man blev tonårsförälder. Men åren går fort, nu är man farmor och innan man vet ordet av så är man väl ännu mer Mumie!
Jo det vet man alltför väl!
Men vi tappar väl inte sugen?!
Skicka en kommentar