EU-bidrag som kommer till nytta.

Ett av de trevligaste sätten att använda EU-pengar har man anammat på Azorerna. Här finns trädgårdsmästare som ansvarar för var sin sträcka av det allmänna vägnätet. Statens Järnvägar hade ett liknade system -banvakter-för banunderhållet på den tiden vi var i behov av transporter av andra orsaker än den heliga konkurrensen.

Vad får man nu ut av detta mer än att det tillfredsställer ögat. Jo, genom att rensa ut överblommade arter och tukta de snabbväxande tropiska, kan man främja artbestånden i harmoni med övrig natur. Det är så att all flora och fauna på Azorerna är inplanterad av människor. Och tack vare det perfekta klimatet trivs många arter som inte är så lämpliga för miljön i stort. Jag tror också att trädgårdsmästarna bidrag till trafiksäkerheten är betydande. Även om de naturligtvis inte rår på fartdårarna. En av de arter som gör nytta trots sin enorma utbredning är Kanonviskan. Den infördes så sent som på 1800-talet i från de lägre sluttningarna på Himalaya och dess rötter har förmågan att binda upp stenar och lös jord viket minskat rasrisken betydligt på senare tid. Vägarna är otroligt vackra och vid utsiktsplatser och planteringar går naturen över i vad man måste beskriva som parker eller trädgårdar.