Var är humlorna?

I april hade vi ett otroligt vackert väder här i trakterna. Humlorna surrade och fjärilarna prålade. Men så kom kölden tillbaka och dessa nyttiga djur är som bortblåsta. Vi skulle verkligen behöva dem nu när päronträdet står i en överdådig blomprakt. Utan humlor ingen pollinering och utan pollinering inga päron. Jag hade tänkt odla päron i flaskor i år och göra Obstler i dem. Än har vi väl några dagar på oss men vi behöver värme. Inte bara päronblommorna och humlorna utan även mitt humör. Men jag får väl ta en irisk Whiskey i väntan på Godot. För länge sedan hade jag en chef som ofta sade att man blir inte friskare för att man tar en sup när man är dålig men det blir lite roligare att vara sjuk. Så sant som det var sagt. Yterligare ett glädjeämne-första plåten är uppsatt på ladugården.

Åskan dånar.

Nu har åskperioden börjat. Det är inte roligt när man bor på landet och 236 m ö h. I går var inte datorn elektrifierad många minuter. Efter sju sönderslagna kanalväljare i olika TV-apparater och med resterna av ett par bärbara telefoner lär man sig. Datorn har klarat sig hitintills. Trots allt har det blivit bättre efter det att man byggde en stor kraftledning någon kilometer här i från. Vi har dessutom kopplat i hop telefonen med elnollan. Men att gå hemifrån utan att dra ur sladden det vågar vi inte under säsongen.
1964 på nyårsafton var det inte någon som berättat för Tor och Mjölner att det inte var säsong. Så de slog sönder ljudet till TV-sändningarna från Uddevallas TV-mast i Herrestad. På den tiden gick ljudet i kabel fram till TV-masten och jag var med och lagade under hela våren 1965.

Uppskjuten vernissage.

Som ni kanske redan förstått blir Mumiens vernissage uppskjuten då jag i mitt knappt ihophängande tillstånd ej förmår färdigställa lokalen. Men skam den som ger sig så nu satsar vi på den 5 september i stället och gläds åt de tavlor som hinner göras under tiden.

Spikpistolen har bytts mot kamera under de perioder jag orkat hålla mig upprätt och här vill jag nu presentera mina modeller som i sin tur presenterar sommarens kollektion vilken hittades på vinden i Gamla gården. Tänk så förutseende att sy upp 2009 års klänningar redan på 1930-talet. Den röda som så elegant bärs upp av Mumien är faktiskt Svärmoderns brudklänning i omfärgat skick.

Kulturinslag.

Efter att ha inspirerats av sonen d y kan jag inte undanhålla en Waylon i högform för er.
http://www.youtube.com/watch?v=Jtk7LsmpU1g

Hjältarna på akuten.

Genom åren har det givits många möjligheter att på TV, i dramatiserad form, följa arbetet med akutsjukvård på diverse sjukhus för mindre bemedlade i Bronx etc. Budskapet har varit enkelt. Hjältarna i personalen har uträttat stordåd i kamp med dålig arbetsmiljö, knappa ekonomiska resurser och ett alldeles för stort antal patienter. Efter det att jag under en vecka tvingats till olika möten med akutsjukvården på hemmaplan kan jag meddela att det enda som fungerar är personalen. Personalen på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås är följaktligen lika stora hjältar som sina fiktiva kollegor i Såpornas värld.
Uddevallabloggen hade en enkät för ett tag sedan om vårt förtroende för sjukvården. Jag svarade att det var lågt, men hade jag fått svara i dag hade svaret blivit mycket lågt. Politiker av alla de färger man kan tänka sig gastar i tid och otid om satsningar i skola, vård och omsorg. Men det blir inte mycket mer än en tummetott om vi undantar konstverk, pampiga entréer etc. Att personalen överhuvudtaget fungerar i denna villervalla är närmast otroligt. Heder till dem.
Personlig integritet är ett fullständigt okänt begrepp när undersökningsrummen inte räcker till. Botbänkarna som patienterna rullas omkring på står i dubbla led i korridorerna. Efter fem-sex timmar på ett av dessa fakirsubstitut har du garanterat ont i ryggen och är i sann jesuitisk anda beredd till vilka eftergifter som helst. Det är nu de verkliga prövningarna börjar för lider du av mer än en sjukdom blir flera olika specialiteter inblandade och berörda läkare har inte så stort intresse av de konstigheter som inte faller under deras specialutbildning. Och varje gång du passerar en gräns är det en ny ansvarig. Vem är ansvarig för vidare åtgärder nu när jag sitter här och är lika dålig som när jag blev sjuk fast utan värk?
Här kommer en sammanfattning av de olika turerna. Fredag 24 april får jag behandling på Vårdcentralen för akut njursten. Behandlingen är lyckosam och jag åker hem med gott humör. Om du får feber i helgen så måste du kontakta akuten sa min utmärkte läkare som avskedsord. På lördag kväll har jag 39,8 i feber men väntar till söndag morgon innan jag åker in. Dum som jag är talade jag om att jag haft ett njurstensanfall vilket innebar att alla ansträngningar sattes in på njure och mage trots att det som gjorde ont var halsen. Efter tio timmar konstaterades att jag hade en infektion men man kunde inte identifiera bakterien varför det inte gick att sätta in antibiotika. Vi kan ju inte bara chansa. I mitt omtöcknade tillstånd tyckte jag det var ett himla bra beslut. Inte chansar man med antibiotika så att bakterier blir resistenta. Men det hade ju varit bra om febern gått ner. Plötsligt kommer där en frälsare och konstaterar att jag lider av den icke helt okända streptocockbakterien och har halsfluss. Det var ju inte konstigt att jag hade ont i halsen då. Antibiotika intravenöst och tabletter att äta i bostaden fick jag då och uppmaning att infinna mig nästa dag på infektionskliniken. Där var det ordning och reda, raka besked och alla möjliga undersökningar. Jag hade fått ett nästan likadant åkband som barnen får på Liseberg. Det var bra att ha när jag skulle åka rullstol till röntgen flera gånger. Till slut kunde man konstatera att infektionen var på väg att ebba ut men att jag fått hjärtflimmer istället. Troligtvis orsakat av att jag haft för hög feber för länge. Då får du åka tillbaka till akuten igen sa de och åkbandet kom åter till nytta. Jag upptäckte dessutom att mitt personnummer var nertecknat på åkbandet. Det var ju bekvämt att ha det att stämma av mot för de frågade ideligen efter personnumret. Tillbaka till akuten kom jag in och fick lämna nya prov och EKG. Läkaren hade lite svårt med svenskan och kunde inte hålla isär medicinerna Kåvepenin och Plendil men hade säkert andra kvaliteter. Här behövs en specialist sa sköterskan, vi flyttar dig till Medicin. En larmanordning sattes på. Den löste ut vid några tillfällen men ingen hade tid att förhöra sig om orsaken. Efter nästan fem timmar kom specialisten och nu blev jag imponerad. Han förklarade vad som hänt och hur vi skall gå vidare så att till och med undertecknad förstod. Om nu allt går efter ritningarna så skall jag så småningom få en elchock i hjärtat och det skall förhoppningsvis börja slå på rätt sätt igen.
Så kan det gå till när man söker för njurstensanfall och kommer ut med förmaksflimmer i hjärtat. En annan erfarenhet är att Akuten i Borås har vissa likheter med fattigsjukhusen i USA.

Tjörnresa med komplikationer.

I torsdags anträdde Mumien och jag vår länge förväntade Tjörnresa. Vi skulle träffa Berth på Smedja Volund, hälsa på hos en av Mumiens kunder i Rönnäng. På kvällen Transatlantics bolagsstämma med eferföljande buffé. Vi genomförde detta ambitiösa program, men jag fick dessutom en övning i att hålla masken. Ty innan vi kom till Bollebygd fick jag fruktansvärt ont i magen. Redan innan vi kom till Göteborg var Mumien tvungen att ta över ratten och jag fick exprimentera med olika ställningar för att hålla smärtan på så låg nivå som möjligt. Jag hade som av en händelse ett rör Treo comp i reserv och i brist på annat intog jag två stycken som höll smärtan stången vid pastorsexpeditionsbesöket. Trevliga människor var det men det beror väl på det Bohuslanska påbrået. Sedan till Berth och jag tog två piller till och vi hade några fantastiska timmar med denne kompis som vi inte träffat sedan mitten av 70-talet. Vi fick bese smedjan och kolla produktionen innan vi drog oss tillbaka till kontoret för att frossa i gamla minnen. Tack för kaffet förresten! Två timmar bolagsstämma på en taskig stol blev bara för mycket sedan men en informativ och smårolig VD gjorde sitt bästa för att underlätta. Maten var också OK men hemresan blev en pina. Mumien ville köra mig till lasarettet men hade jag klarat hela dagen så väntade jag med doktor till morgonen då jag kunde ringa till vår egen lilla vårdcentral i Sandared. Det visade sig att jag hade njursten och Treo var väl inte det bästa hjälpmedlet även om jag klarade dagen på dem. Jag fick en smärtstillande spruta och recept på andra värktabletter. Smärtan försvann som i ett trollslag men fram på kvällen kom det tillbaka igen. Pärsen är alltså inte över. Jag har trettiåtta graders feber och dessutom ont i magen. Men snart är jag igång igen. Nu skall jag se på TV hur det går för Clear Sign i första V 75-loppet och om Jocose kan se till att hålla travkompaniets färger på en hög nivå i Guldbjörken som är tredje loppet på samma V75.

En bra dag.

Mumiens synförändring berodde på en glaskropp som hade lossnat i ögat. Låter allvarligt men enligt doktorn rättar det snart till sig. Det är tydligen den vanligaste orsaken till akutbesök på ögonkliniken. Det yttrar sig oftast i hennes ålder, +45 hette förresten vitaminerna vi köpte på hemvägen. Dessutom har jag haft besök av Echset med dotter och dotterdotter. Det var ett kärt återseende och kanelbullar hade de dessutom med sig. Snickaren har bytt ut de dåliga stockarna i lagårn så att nu humöret på topp. Men det jämnar säkert ut sig när jag isolerat och klådan sätter in.

Kall varmfront.

Varmfronten som utlovades av en av Per-meteorologerna i TV blev inte mycket att hurra för. Det bekommer som tur är inte snickarna som klänger på ställningen och spikar och skruvar. Jag dokumenterar ju arbetet fotografiskt så jag kände mig manad att gå ut och ta några kort. Fingrarna blev stelfrusna så nu kan jag skylla evenuella felstavningar på köldskakningar. Även inomhus framskrider arbetet med verkstaden på ett utmärkt sätt. Tak och två väggar av sex återstår. Därefter kan Mumiens vernissage hängas. Vet ni att hon ínte har ställt ut sedan tidigt sextiotal? Men då var utställningslokalen av högre dignitet, Liljenvalchs på Kungliga Djurgården i Stockholm. Men dagens tavlor är av högre klass. Och det som stort sker......

Hon skall förresten på ögonundersökning i dag så jag skall agera privatchaufför och samtidigt byta till sommardäck. Men fortsätter dagens varmfront blir det väl snart snö igen.

Sjömanskostymen.

När jag var liten bodde vi på landet. En dag stod fadern på en stege och putsade alla fönster på utsidan. Tuppen var väldigt intresserad av hans förehavanden och sprang omkring nedanför och skrockade förnöjt. Vi skojar lite med tuppen sa far och hällde en skvätt putsmedel på ett kaffefat och låtsades läppja på det medan han smackade. Därefter ställde han ner fatet till tuppen som efter ett par pickanden föll ihop helt livlös. Tuppen är död ropade far till mor och hon blev alldeles förskräckt, ack, ack, ack sa hon vad skall vi göra. Tillred honom direkt sa fadern och hon skred genast till verket och började plocka av fjädrarna. När hon fått bort de sista fjädrarna piggnade tuppen till och flaxade i väg. Oj, oj, oj, sa mor nu fryser väl den stackarn ihjäl. Men så kom hon på att jag hade en gammal sjömanskostym liggande som jag vuxit ur. Hon var aldrig rådlös utan sydde genast om den så att den passade tuppen. Denne i sin tur blev väldigt stolt när han fick se sin spegelbild i källarfönstret. Gradbeteckningar på vingarna och allt. Han sprang direkt in i hönshuset och skulle visa upp sig för haremet. Där uppstod fullständigt kaos då de aldrig hade sett en tuppsjöman tidigare. En höna smet i väg och tuppen efter. Varv efter varv runt huset gick det och till slut fick han tag i henne. Han höll fast henne med den ena klon medan han drog ner gylfen med den andra.. Nog med minnen för i dag, nu går jag ner till hönshuset, jag menar lagårn..

Tvättinstruktion.

Den 16 april hade en av mina favoritbloggare Annaa M ett fint inlägg om Ett annat Uddevalla. http://annaama.wordpress.com/ Visst kom jag också ihåg tvättstugor och manglar från barndomens stad.
Det gav mig inspiration att lägga ut en gammal tvättinstruktion så att alla får sin vittvätt lika ren som den blev förr.

1. Gör upp en eld på bakgårn och värm regnvatten i bykgrytan.
2. Ställ baljerna så, att röken inte kommer i ögona om det blåser.
3. Karva sönder en hel lutstång i kokande vatten.
4. Sära tvätten i 3 högar. 1 hög hvitt, 1 randigt, 1 blåklär och traser.
5. Rör ut mjöl i kallt vatten till en jämn smet och tunna ut me kokande te styfning.
6. Gnugga fläckarna mot tvättbrädan. Gni hårdt. Koka. Gnugga randtvätten men koka icke endast skölj och sterk.
7. Tag opp hvittvätten me ett kvastskaft, skölj, blåa och sterk.
8. Bre ut kökshanddukar på gräset.
9. Häng gamla traser på staketet.
10. Häll ut sköljvattnet på rabatten.
11. Skura förstugan me de varma vattnet.
12. Tag på en ny klädning o släta te håret med sidkammarna. Koka en kopp starkt kaffe, sitt ett slag i gungstolen o hvila o tänk på hur bra du har det.

Arbetat på egen hand.

I dag har jag verkligen lyckats med det omöjliga. Jag sköt med spikpistolen i yttersta regeln i mitt väggbygge. Träffade en skruv i regelverket varefter spiken gick ut vid sidan och in i mitt vänstra pekfinger, gjorde en sväng och gick ut på andra sidan. Där stod jag med handen i vädret och satt fast. Det var inte utan att jag tänkte på Jesus som korsfästes vid den här årstiden. Efter smärtan kom blodet och jag tog mig loss själv, förband fingern med en montörshandske, väntade på svimningsanfallet som inte kom och sprang hem. Och jag som har varit en arbetarskyddskämpe i hela mitt liv. Jag skäms.

Sol, vind och kallt.

Vi vaknade av ett slösande solljus men första förgiftningsbesöket på verandan gav vid handen att det var en isande kall vind som svepte över nejden. Säkert kommer morgonens tre hetgrader att bytas ut mot sex innan kvällen. En perfekt dag för inomhusterapi i ladugården. Snickaren syns redan röra sig där nere. Gandi och Jambo är i sin mest intensiva hårfällningsperiod. Dammsugning tre gånger per dag märks inte..

Det friskar upp med lite vått.

Efter den underbara påsken tvättade jag altanen och satte ut trädgårdsmöblerna. Det skulle jag inte gjort för enligt lagen om alltings jävlighet började det naturligtvis regna. Men vid närmare eftertanke inser jag att det behövdes lite väta för att få fart på grönskan. På några timmar blev det helt grönt och det är ju fortfarande varmt så vi jublar trots att det regnar nu igen. Nu skall jag försöka få bytt vinterdäcken innan eftermiddagens läkarbesök.

Ja, nu är den avverkad. Påsken alltså. Dagsrytmen lugnar ner sig, måltiderna blir torrare och vattnet återerövrar sin opsition som måltidsdryck. Just nu sitter jag och väntar på en målare som skall räkna på fasadmålning av huset. Det var vältajmat av alliansen att bistå med ROT-avdrag i samma tid som huset ändå skulle målas. Det fattas fortfarande en ställningssektion till lagårn men den kommer. Jag har lärt mig att inte bli uppstressad av småsaker. På pluskontot kan jag dessutom meddela att det varma vädret håller i sig. En påsklilja och ett antal vitsippor har spruckit ut. Fler kommer.

Påsken 2009

Även i år blev det en påskaftonsbrasa i Nordtorp liksom fyrverkeri av klass. Visst tänker vi på de stackars djuren men man måste unna sig lite vackert och spektakulärt i dessa dystra tider. En kväll i vårvärmen med trevliga släktingar, vänner och grannar, påskeld och vackert skådespel på himlen att förundras över är väl inte fel? (Skrev Mumien)

GLAD PÅSK.

Alla läsare önskas en GLAD PÅSK av oss i Nordtorp. Men tag det lugnt på Blåkullafärden.

Dåligt omdöme Vanja.

Jag läser på Text-TV att Vanja Lundby-Wedin avgår från några styrelser. Det gör jag inte för att Mona Sahlin tycker det säger hon. Då måste jag påpeka att här handlar det inte om vad partiet eller enskilda människor anser. Det är helt enkelt så att den som sitter i 24 styrelser, samtidigt som hon tror sig om att kunna sköta ett av Sveriges mest viktiga och svåra jobb, visar ett upprörande dåligt omdöme. Detta dåliga omdöme delar hon med de som utsett henne till alla dessa uppdrag och det innebär att LO måste se över hela sin organisation. Det har gått för långt med att det ena uppdraget medför ett annat, etc. Kanske det är dags att övergå till att bli en kamporganisation igen. Det är i alla fall dags att ta diskussionen, för att sitta på två stolar är inte lätt.
Att sedan tro att raset för sossarna enbart är Vanjas fel är att göra det enkelt för sig. När man lutar sig mot det borgerliga och dessutom politiskt opålitliga Miljöpartiet gräver man på sikt sin egen grav. Dessutom tror jag att en partisekreterare skall ha en annan utstrålning än den nyss tillsatte. Men det är väl ytterligare ett av Sahlins misstag.

Försämringskassan igen.

Efter att jag på nära håll sett hur Försäkringskassan godtyckligt hanterar sjukersättningsärenden uppmanade jag på bloggen den 20 februari de som känner sig förfördelade att överklaga till Länsrätten. http://nordtorp.blogspot.com/2009/02/forsamringskassan.html
Jag kan nu meddela att i det ärende jag åsyftade har personen fått rätt i Länsrätten. Det kanske innebär att FK överklagar till Kammarrätten och det hela får tas om igen, men det visar ju att den försäkrade har möjlighet att få rätt om de orkar strida.

Våren på väg?

Här har varit en underbar vecka. Värmen har kommit, blåsipporna har kommit, storspoven är här, snön är på väg att smälta, snickaren har kommit, elektrikern har kommit, veden är flyttad(inte häradet). Det påverkar humöret uppåt även om kroppen är i dåligt skick. Jag har inte haft på datorn sedan 1 april då ryggen blir ännu sämre när jag använder tangentbord och mus. Ändå tror jag att allt är ganska bra inställt ergonomiskt sett. OK, jag blir lite sporadisk på bloggen fram t o m påsk så blir det säkert bättre sedan. Tror ni förrestesten att bygget blir klart till Mumiens utställning?

Älghägnsdirektivet.

I dag kommer vi äntligen att starta det efterlängtade arbetet med älghägnen. För att inte älgarna skall fara illa av väder och vind har EU beslutat att alla markägare som har minst 30 hektar skog, skall låta uppföra ett skydd om Sex gånger fem gånger tre meter. Att det skall vara så stort beror på att de skall slippa vara ensamma, (jmfr. häst) För varje hägn utgår ett bidrag om 21638 kr. Vi har fått in ett anbud på 13659 varför en icke föraktlig vinst kommer att gå till det fattiga hushållet.