Några Bilder

Matildas första Lisebergsbesök.

I dag är kroppen trött. Vi har nämligen gjort årets Lisebergsutflykt. Matilda som var med för första gången hade jättekul. Hon körde Farfars bilar med farmor och åkte Kaninresan med mig. Naturligtvis skedde det hela under målsmans överinseende. Om inte annat skulle han filma. Här skulle finnas en oredigerad version av Kaninresan, men det är för hög belastning på Blogger. Den kommer så snart tillfälle ges. De häftigare attraktionerna får jag numera avstå om jag skall kunna ta mig hem för egen maskin. Men att köra barnvagn och åka Pariserhjul klarades galant. På så sätt hade ju också mellangenerationen möjlighet att åka tillsammans i de attraktioner som portförbjuder småbarn. Så till någon nytta är man väl fortfarande. Mumien och jag smet i slutfasen iväg för att besöka Evert Taubes värld på egen hand. Det var en mycket välordnad utställning med vackra bildspel, intressanta berättelser, originalmanuskript och annan historik blandat med Everts teckningar och akvareller. Det var dock fruktansvärt varmt och dålig luft så nästa gång tar vi det som punkt ett. Då är man ju lite fräschare än efter en hel dags användande av apostlahästarna.

James Joyce och Maharajah.

James Joyce, en av de mest betydande författarna i modern tid har förutom statyer och andra komihåginstrument även tilldelats ett eget hörn i det berömda ölmuséet Guinness i Dublin. Men det finns väl ingen Irlandsbesökare som missat att stiga av bussen vid St. James Gate för ett besök vid det anrika bryggeriet.
I alla fall har man inte missat det goda ölet vilket smakar som Carlsberg lager silat genom en vörtlimpa. Mer om James Joyce hittar du på:
James Joyce - Wikipedia, den fria encyklopedin
I dag fick vi återigen se Travkompaniets nya stjärna Maharaja utklassa ett mycket meriterat motstånd i årets första E3 final. Det skålar vi för i en Guinness. Vad månde bliva av denne yngling som vid tre års ålder och endast sex starter redan tjänat in över en miljon.

Litet Jubileum.

På juldagen startade jag räknaren på bloggen och bestämde mig för att försöka skriva ett inlägg några gånger per vecka. Det har lyckats även om jag inte är jättestolt över alla de 195 inlägg som presterats. Avsikten med bloggen var att jag skulle skriva ner gamla händelser och skrönor för mitt eget välbefinnande samt dokumentera sådant som händer i dag nu när ÅNK:en mer och mer tar över. Därför kunde jag inte i min vildaste fantasi förutse att mer än 800 skulle läsa dem varje månad. Tack skall ni ha!! Det är jätteroligt.
För att försöka knyta ihop dagens inlägg går jag åter tillbaka till juldagen. Då skrev jag om en charterresa med tåg till Österrike 1968och damen som föll ner. En del av de höjdpunkter som inträffade under resan kanske jag får återkomma till men den här tänker jag inte undanhålla. På färjan mellan Gedser och Travemünde inköpte jag en butelj weinbrand och när jag ville smaka på den kände jag mig föranlåten att även bjuda medresenärerna i kupén. Damen halade genast upp ett antal glas ur matsäcksresväskan och vi skålade. Efter någon minut reste sig den gamle mannen och utbrister "Hej hopp i helvete nu är jag fuller, de va gött." Senare under kvällen visade det sig också att den gamla damen varit med i samma kyrkliga syförening som Mumiens farmor. Underliga äro herrens vägar men det var kanske därför hon inte slog ihjäl sig i fallet.
Som extra krydda till jubiéet väntas Matilda med familj anlända inom den närmaste timman.

Änglavakt?

Det var första dagen på Mumiens semester i dag. Vädergudarna hade inte uppmärksammat det utan vräkte ner regn i kopiösa mängder och träden låg dubbelvikta i blåsten. För att göra det bästa av dagen åkte vi på inköpsrunda i byggvaruhusen. Det tajmades inte bättre än att vi lyckades påbörja hemfärden i värsta rusningstrafiken. När vi kommer till rondellen vid Viaredsmotet var det en bil som tvärnitade framför oss och gav bilen efter oss möjlighet att köra in i vårt bakparti. Om vi fick några Whiplashskador får väl framtiden utvisa, men rejält omskakade blev vi. Damen som körde på oss fick sina krockkuddar utlösta och det var säkert ingen trevlig upplevelse det heller. Jag trodde det tagit eld i hennes bil, men det var väl utlösningsladdningen som skapade röken.
Nu frågar jag i känd Sverkeranda "får det vara så här?" I den här rondellen smäller det flera gånger i veckan och orsaken kan av oss amatörer härledas mycket enkelt. Sikten är skymd vid infarten till rondellen, dessutom har vägverket lyckats med konststycket att ytterligare försämra den genom att sätta upp ett avbärarräcke med avbländningsskydd så det inte syns om någon är inne i rondellen förrän man kommer in själv. Nu säger säkert vän av ordning att bilisterna kör för fort och det gör de också. Men sikten är likaväl skymd och det kanske de inte förväntar sig efter en motorvägsavfart.
Det positiva i olyckan var i alla fall att vi tre som var inblandade fick bekräftat att vår tid inte är ute än och att våra änglar är på alerten.

Fler mumier.

Vid en maskerad i Kongresshallen någon gång i mitten av sextiotalet hade en bekant klätt ut sig till mumie. Det möjliggjordes genom ett större inköp av gasbindor på apoteket. Hjälpsamma kamrater virade in honom i gasväven och det var endast öppningar för ögonen och en slang till munnen. Ordningsvakterna hade inte en aning om vad en mumie var så han nekades inträde med motiveringen att man inte skulle driva med olycksfall. Genom att kamraterna gjorde en rad vilseledande manövrar mot ordningsvakterna lyckades dock mumien smita in och bjuda upp en dansant dam på golvet. Det bar sig dock inte bättre än att gasbindorna började glida av och syntes snart som flaggor utefter ryggen. Dessvärre var han även lokaliserad av ordningsmakten och en lustiger dans började. En vakt fick tag i en bit gasbinda och mumien snurrade runt. Efter några varv på dansgolvet var han endast iklädd kalsonger och kastades bryskt ut. En kamrat fick tag i en taxi och gav chauffören adressen hem. Allt blev lugnt men efter en stund bad en röst i högtalaren att någon av mumiens kamrater skulle komma till utgången. Där väntade en något upprörd taxichaufför, som hade en passagerare vilken hade plånboken i de byxor han inte hade på sig, som nu krävde ersättning av kamraterna för två resor.

Mumien har ordet...

Vem f..n är Mumien?
Den frågan har dykt upp lite då och då och därför är det Mumien själv som spökskriver.
Det kommer en tid i alla föräldrars liv när man inte är värd någonting. Man är kass, gammal och mossig, oförstående etc etc, ja, ni som varit med om den vet vad jag talar om. Den kommer när barnen är i tonåren och plötsligt är det som om man är något som katten släpat in. I bästa fall går det över och så småningom återgår man till att vara något att räkna med igen. Det gäller att försöka minnas hur man själv var som tonåring under tiden.
I alla fall, under en av dessa perioder fick jag namnet Mum som på engelska naturligtvis betyder mamma. Det ledde till Mummy (även det mamma) och så var namnet där. Mummy är det amerikanska namnet för mumie och eftersom jag tydligen var så totalt gammaldags och mossig så passade namnet utmärkt väl. Och eftersom jag ibland fortfarande känner mig som ”griniga gamla gubbar”, ni vet den engelska serien som gick på TV för en tid sen så har jag behållit namnet. När man kommit upp i min ålder så tar man inte sig själv på samma allvar som i ungdomen så det bjuder jag på. Allt VAR inte bättre förr men en hel del. Det gäller bara att se på livet med humor mitt i allt elände. Vi är inte garanterade att från födseln lyckligt leva i alla våra dagar. Hur skulle vi då kunna lära oss medkänsla om vi aldrig fick prova på sorger?
Man kan i alla fall försöka tänka när man vaknar på morgonen: Åter en dag i Paradiset. Vad kommer att hända idag?
Mumien

Nu vänder det!

För en gångs skull inföll årets längsta dag samtidigt med midsommarafton. Men nu vänder det även om TV-meterologen försökte trösta mig med att det märks inte på över en vecka. Faktum kvarstår att det är mycket längre tid till midsommarafton än till nyårsafton.
Vi hade en fantastisk dag i går hos Johanssons i Viared. Som jag skrev i gårdagens blogg tog vi med oss det vackra vädret och bjöds på sedvanlig fantastisk sill med tillbehör. Dessutom de Halländska jordgubbarna. Ringlekar, midsommarstång, underhållning för alla åldrar hade stugägarföreningen ordnat med ackuratess och frampå kvällen kom den stora överraskningen, Brantevikssillen som Johansson slitit med hela veckan var verkligen något för oss läckergommar. Mellan kvällsmaten och groggen drog herrarna sig tillbaka för ett parti Yatzy. Vem som vann får ni fundera på men Viaredsmästerskapet i luftpistol tog Dennis hem i vanlig ordning.
Vi tog en del bilder och när jag lade in dem i datorn kom jag att tänka på de numera historiska midsommarfiranden vi haft här i Nordtorp. Ett av dem minns jag särskilt, nämligen 1973. Det är 35 år sedan och svärfar hade besök av sin bror från Amerika som inte hade varit i Sverige efter sin emigration på 1920-talet. För jämförelse lägger jag ut länkar till årets firande http://picasaweb.google.com/nordtorp.pp.se/Midsommarafton2008 och från 1973. http://picasaweb.google.com/nordtorp.pp.se/Midsommarafton1973 Helt olika men små grodorna är med i bägge.

Glad midsommar.

Det blev i Nordtorp som i Borås. Midsommarstången kommer i skymundan för Pinocchio. Vi tar därför det goda humöret och det vackra vädret med oss när vi nu åker över till andra sidan sjön och firar i Viareds sommarstad Där brukar vara trevligt program vid stången och gästfritt med god mat hos Johanssons. Kanske man till och med får tillfälle att prova Zorns idé med snaps på bricka i badet.

En trevlig helg önskar jag alla bloggens läsare och även alla andra.

Förr var det stort firande i Nordtorp varje midsommar både med stång och logdans. Men de gamla har fallit ifrån och den yngre generationen prioriterar annat så utan organisation inga aktiviteter. Här är i alla fall ett par kort från 1973.

Carpe Diem.

Harar i regnet.

Ingen vet var haren har sin gång sägs det i ett ordspråk. Men i dag var det i alla fall tre stycken som lekte på åkern utanför. Med jämna mellanrum jagades den ene bort men han kom hela tiden envist tillbaka.

Fågellivet i Nordtorp.

Fredagen den 13 juni ställde jag en fråga om artbestämning av en fågelunge. Det kanske var fel dag att ställa frågor. Fler än jag trodde kanske lider av paraskavedekatriafobi och inte vågade lämna någon kommentar den dagen. (För ordförståelse kolla in http://solnasnack.blogspot.com/ som även i övrigt är läsvärd).
Jag välkomnar fortfarande den som kan hjälpa mig på traven med fågeln. På telefon har jag fått höra teorin att det är en Storspov och det var jag ju inne på själv också.
I dag gjorde jag ett annat fynd i utkanten av trädgården. Det skulle ju kunna vara ett ägg från en långnäbbad fågel. Men det tror inte Mumien. Det ser du väl att det är en växtdel säger hon. Kanske någon läsare löser även detta problem. Då delar jag ut hederstiteln lösare.

Lumbagoischias, allergi, getingar och knott.

Rubriken kan sammanfattas som eländes elände. Brädorna till gaveln kom sent på måndag eftermiddag och snickaren skulle komma på tisdag morgon. Brädorna var grundmålade men jag ville ge dem en strykning med rött innan de kom upp för att slippa stå på ställningen mer än nödvändigt. Följaktligen stod jag och målade hela måndagskvällen livligt uppvaktad av knott. När jag vid niotiden fick ge mig hade ett av mina diskbråck gått upp och knotten hade väl tappat av mig en normal blodgivarranson. Följaktligen hade jag svårt att komma på benen i går och blev nästan glad när snickaren meddelade att han fått allergibesvär och ville skjuta på jobbet en dag. Jag lyckades inte ens ta mig upp till datorn och läsa mina favoritbloggare eller travresultaten. Mumien tog med bravur hand om middagslagandet på grillen och frampå kvällen var det tusentals knott som trodde att eftervärmen på grillen var en människa. Grillen syntes knappt bakom de illvilliga stickarna. I dag är snickaren på benen och jag rör mig hyfsat med hjälp av tyngdlyftarbälte. När han tog ner de gamla brädorna blev getingarna oroliga och på vinden kunde vi se resultatet av åratals bobyggande. Årets nybyggare fick en dos Radar så nu kan jobbet fortsätta.

Förresten observerade ni Maharajas seger i kvalet till E3-finalen i måndags. Där har Travkompaniet en blivande storstjärna om han får vara frisk.

Vivaldidagen.

Gårdagen utnämnes utan tvekan till Vivaldis dag då de fyra årstiderna hade fritt spelrum. Vad skall vi då kalla måndagen den 16 juni. Kanske kalla dagen eller regnvåta daggen.

Avtalet för tjänstemän inom verkstadsindustrin.

I dag för 25 år sedan tecknades ett avtal för 130 000 tjänstemän inom verkstadsindustrin. Resultatet blev 8% för 1983 och 4% för första hälften av 1984. Jag undrar vad dagens ledare hos sjuksköterskorna hade yrkat om de varit med i dessa inflationstider. Minst 50%?

Traktor, utombordare och korvar.

I går var vår gode vän Wolfgang här för att hjälpa mig få igång vår nu 51-årige trotjänare, traktorn Terriern. Wolfgang ställer alltid upp när det behövs och det gör det varje gång traktorn skall användas. Nu har den inte varit igång sedan påsk förra året. "Men den fungerade ju när jag körde in den" sa jag "och batteriet har jag laddat en vecka" . "Det är mycket som kan becka igen på ett år" svarade han tålmodigt. Det plockades isär förgasare och filter och naturligtvis var det tätt i ett munstycke. "Det är lika bra och titta på tändstiften också. Oj Oj Oj, har du en stålborste?"

När allt är på plats inträder Mumien på gödselstaden där vi håller till. "Fick du inga delar över" säger hon. "Det fick Laes kompis när han satt på en fotbollsplan och plockade isär en snurra, men den fungerade ändå." Associationerna var igång. Nämnde kompis fick en gång uppdraget att köra ett par med livsmedelskassar från livsmedelsaffären till ett stort svenskt företags semesteranläggning i Bohuslän. Som betalning för denna vänlighet skulle han ersättas med två kronor. Gubben var stor och tjock och madame om möjligt ännu större. Två stora bärkassar och en väska skulle också ner i den lilla aluminiumbåten med en 12-hästars Archimedes utombordare. När förtöjningen hade lossats blåstes full fart framåt och propellern vispade runt en bit ovanför vattenytan. Omstuvning av passagerare och gods följde samtidigt som en hel del publik samlades på ångbåtsbryggan. Vid försök två reste sig båten rakt upp vid gaspådraget och sjönk med aktern före en bit ifrån bryggan. Damen skrek och gubben svor medan de hjälptes i land av muntra åskådare. Matvarorna flöt omkring och jag minns särskilt ett band med prinskorv av försvarlig längd och kompisen som sa "Båten är väck och inte fick jag några pengar heller".

Åter till traktorn. "Prova och starta nu" säger Wolfgang och till allas stora förvåning drog den igång på första försöket. Nu var dock dagen så långt liden att vedkörningen fick bero till ett senare tillfälle men Wolfgang tyckte jag skulle köra några varv runt ladugården när den ändå fungerade. "Och sätt gärna på laddningen ett tag till, för vi har kört ur mycket ström idag, så kanske vi får i gång den till vedkörningen."

Hjälp mig ornitologer.

I går eftermiddag hittade vi den här lilla krabaten i Skogsbrynet. Han var omringad av katterna som förberedde kast med liten fågel. Mumien räddade den skräckslagne lille stackaren. Han fick vila ut i en tvättkorg och matades med döda flugor. Han piggnade till och placerades ut på samma plats som han hittades. Katterna låstes in och vi gick på födelsedagskalas. När vi kom hem var fågelungen försvunnen. Nu undrar jag om någon kan artbestämma den. I våra holkar bor det bara nötväckor och de har inte så lång näbb ens som fullvuxna. Han har också stora fötter i förhållande till kroppen. Kan det vara en trädkrypare eller tofsvipa?

Skärpning Telia

Nu har jag återigen haft stopp på Internet och mail i mer än 15 timmar. Om det hade varit en engångsföreteelse hade jag kunnat acceptera det. Men det är ju återkommande serverfel ständigt och jämt. En gång till och jag gör som jag gjort med mobilen. Tecknar avtal med Telenor.

Åldersbetingad Nedsättning av Korttidsminnet.

HAR DU ÅNK? Verkar det här bekant? Själv blev jag nyligen diagnostiserad med ÅNK. Så här visade sig symptomen: Jag bestämde mig för att tvätta bilen. När jag är på väg ut till garaget upptäcker jag posten i hallen. Bäst att kolla posten innan jag tvättar bilen, säger jag till mig själv. Jag lägger bilnycklarna på bordet, kastar reklamen i papperskorgen och märker att den behöver tömmas. Därför lägger jag räkningarna och ett brev med en svarsblankett på bordet och bestämmer mig för att tömma papperskorgen först. Eftersom jag trots allt går förbi en brevlåda när jag ska till pappersinsamlingen kan jag lika gärna posta svarsblanketten. Men då behöver jag en penna. Mina pennor ligger på skrivbordet i arbetsrummet, så jag går in dit och hittar en flaska juice som jag börjat dricka ifrån. Jag ska börja leta efter pennan, men först måste jag flytta juicen så jag inte råkar spilla på skrivbordet. Juicen håller på att bli varm och bör sättas in i kylen. På väg till köket med juicen får jag syn på en blomvas som står på bänken. Blommorna behöver vatten, så jag ställer ifrån mig juicen på bordet. Då ser jag mina glasögon som jag letat efter hela förmiddagen.Det är bäst att jag lägger dem på mitt skrivbord, men först ska jag vattna blommorna. Jag lägger glasögonen på köksbänken och fyller vattenkannan med vatten. Då får jag plötsligt syn på fjärrkontrollen till TV:n. Någon har lagt den på köksbordet. Ikväll när vi ska se på TV kommer vi att få leta efter kontrollen, men ingen kommer att tänka på att den ligger på köksbordet. Jag bör lägga den där den ska vara, men först ska jag vattna blommorna. Jag häller lite vatten i vasen, men det mesta hamnar på golvet. Jag lägger tillbaka kontrollen på bordet och går för att leta en trasa. Så går jag ut i hallen igen för att försöka komma på vad jag hade tänkt göra. Vid dagens slut är bilen fortfarande smutsig, svarsblanketten har inte blivit postad, det står en flaska med varm juice på bänken, blommorna är vissna, jag kan inte hitta någon penna, jag kan inte hitta fjärkontrollen till TV:n, jag kan inte hitta mina glasögon och jag har ingen aning om var jag lagt bilnycklarna. Jag försöker komma på varför det inte blev något gjort idag. Det är förbluffande för jag vet att jag har varit upptagen hela dagen och jag är helt FÄRDIG. Jag förstår att detta är ett allvarligt problem och jag ska söka hjälp för det, men först ska jag kolla min mail. Det här ett kedjebrev som jag tyckte var realistiskt. Jag vidarebefordrar aldrig kedjebrev på mail, så jag publicerar det här för att ge alla möjlighet att känna efter.

Fönsterna på plats.

Det hade befarats att det skulle gå Grus Grus i maskineriet efter tranornas gästspel i går. Men inte, knappt hann tranorna försvinna innan snickaren kom och bytte fyra fönster på övervåningen. Nu är samtliga på plats men finsnickeriet återstår. Delar av fasaden mot väster skall också bytas och byggnadsställningar är på plats. De verkar ganska stadiga så jag skall nog inte behöva "hålla ställningarna".

Torkan och vinden har ställt till det för blommorna. Vallmon blåste bort så fort de sprack ut. I ängarna har till och med hundkäxen vissnat. Men vad är några blommor mot vackert väder? Lite uppoffringar gör man gärna för värmen. Till och med rödlistade svampar!
En flismaskin hörs brumma både natt och dag i närheten. Jag hoppas det är den som skall tugga i sig de sista resterna av Gudrun hos oss. Kan det ha något kalorivärde när det fått ligga så länge? Skärpning Södra Skogsägarna.

Hygrometer och lod.

I fredags hade vi 23% luftfuktighet inne. Vad är det ute då tänkte jag och lyfte ut miniväderstationen. Den gick genast ner till 20 och några minuter senare var det endast ett streck. Den tål inte solen sa mumien så jag ställde tillbaka den på bokhyllan. Efter en halvtimme var det 23% igen.

Jag kom då att tänka på lodet i båten. Det visade 0 meter när det var djupare än 116 meter. Första gången jag upptäckte det, i kosterrännan, då trodde jag att jag navigerat fel och höll på att gå på grund. Innan den befarade smällen och mitt i min gir var det 112 meter djupt igen. Samma sak hände även i inre Gullmaren året därpå.

Nu tillbaka till luftfuktigheten. Den var ju extremt låg förra veckan men normalt är det 60-90% häromkring. När det går över hundra procent borde man ju drunkna för det är väl vattnet i luften som mäts. Eftersom man inte drunknar är troligen bättre för lungorna med 100 % vatten i luften än 100 % vatten i vattnet.

I morse hade vi tranor här igen men att komma tillräckligt nära är svårt.

Morötter till hästen.

Innan vi fick dagens registreringsnummer till våra bilar var jag "P-bonne", närmare bestämt PA 18435. Att jag kommer ihåg numret beror nog mest på att skylten hänger kvar över hyvelbänken i ladugården. Till historien, Jag hade varit med nämnda bil i Malmö på ett sammanträde. Efter mötet skjutsade jag en kollega till järnvägsstationen för vidare transport mot 08-området. På väg mot motorvägen kör en bil upp jämsides, chauffören tutar och gestikulerar. Jag trodde han ville uppmärksamma mig på något fel så jag stannade. Ut ur den andra bilen kom en, med min förutfattade mening, typisk skåning. Ursäkta jag stoppar dig sa han. Men är du möjligtvis från Borås? Det kunde jag ju inte neka till. Vet du var polishusets parkering i Borås ligger? Även här fick han ett jakande svar. Då kom följande harang. Jag har en dotter som jobbar på polishuset och hon har en häst, hästar gillar morötter och jag har ett grönsakslager. Kan du ta med en säck och ställa på parkeringsruta 17 vid polishuset får du 20 kr. Jag stod där som en fågelholk och undrade om han drev med mig. Hur får jag tag i dottern undrade jag. Det behöver du inte för hon ser säcken när hon parkerar i morgon. Artig som alltid tog jag med säcken fick tjugo kronor, körde till Borås och levererade på anvisad parkeringsplats. Huruvida morötterna kom hästen till del är jag inte informerad om, men på den tiden var det kanske ingen som vågade stjäla på Polisens parkeringsplats.
Hade det varit i dag hade jag säkert blivit gripen för utplacerande av bomb. Men numera ser man inte på registreringsskylten att jag är från Borås så situationen hade aldrig uppstått.

Svampsoppa.

Om du i Nordtorp hittat en Spindelrödhätting (Entoloma araneosum) en Korpnopping (Entoloma corvinum), en Backnopping (Entoloma atrocoeruleum), en Ögonnopping (Entoloma lividocyanulum) och en Blek Vinterskivling (Flammulina fennae) då har du gjort vad jag misslyckats med. Det påstås att de skall finnas i en igenväxt beteshage på vår mark. Men kan det bevisas eller är det bara ett rykte någon tagit till sig? Hur som helst, ingen av dem finns dokumenterade i vår svampbok så vi kan nog hitta bättre ingredienser till soppan. Varför inte en spik?

Slåttern klar hos oss.

Jag har försökt hänga med och dokumentera årets rekordtidiga slåtter. Här är länken. http://picasaweb.google.com/nordtorp.pp.se/SlTter
Trots att vi fick en regnskur under eftermiddagen är det nu färdigt på vår åker men jag hör att Hans-Olof i kvällsskymningen har satt igång att klippa nya. Man måste passa på när vädrets makter är på gott humör och kvalitén på gräset fortfarande är god. Tänk så många hästar som framåt hösten kommer att bli glada för hans arbetsinsatser idag. Regnet torkade genast upp som tur var, skam annars så torrt som det är. Finns det inte ett gammalt ordspråk förresten som säger att regnet är bra för mina potatis och grannens torra hö? Jag försökte fotografera humlor i en Spirea men det var inte lätt. Jag har nog kastat 20 foton men några är med på slåtterlänken. På vår datakammare är det nu över 30 grader så nu drar jag mig tillbaka till vardagsrummets trygga famn.

Nordtorps förskola.

Här i Nordtorp har vi verkligen en skön miljö för dagisbarnen. En bild tagen från kultplatsen vid källaren understryker det påståendet. Till vänster ligger gamla småskolan som numera är privatbostad och till höger bakom träden ligger "Storskolan"som inhyste 5:e och 6:e klass och nu varit nedlagd som skola i många år. Där bodde även lärarna. På den tiden var det sk B-skola där 2 årskurser gick tillsammans. Mellan skolorna lite längre ner höll 3:dje och 4:de till. Där fanns även pojkslöjden.

För några år sedan kläckte en intelligent person, från det politiska lägret, idén att använda skolan som dagis i stället för att bygga nytt någon kilometer härifrån. Det glädjer mig när det kommer bra initiativ från oväntat håll. Synd bara att de var något sent ute så därför fick våra barn aldrig förmånen att gå på det fina dagiset. Tänk så mycket restid som dessutom hade sparats. Men vi gläds med de familjer vars barn har förmånen att leka och lära i en lugn miljö med djur och natur in på knutarna.
Jag undrar om det finns fler sådana idyller i vårt avlånga land?

Slåtter och potatiskupning med knottattack.

I går kväll efter att Mumien och jag varit på studentfest lyste verkligen flitens lampa i Nordtorp. Hans-Olof slog gräs så det rök och Mumien kupade potatis. Som motvikt mot denna arbetslust satt katterna, jag och kameran på altanen och regisserade det hela. Det ligger nog någonting i uttrycket att man måste se andra arbeta för att riktigt kunna njuta av sysslolösheten.



On the Catwalk







Det märkligaste var dock att knotten gick till attack i torkan. Man brukar ju förknippa dem med regn och fukt. I traktorn kan man stänga dörrar och fönster men den gamla fick med expressfart springa in och ta på sig mumiedräkten för att kunna kupa färdigt. Så småningom var även jag
tvungen att ta på mask men då gick det inte att nå munnen med ölglaset så jag retirerade till vardagsrummet.

Uppe med tuppen.

För en utomstående betraktare kan det verka som att jag aldrig blir färdig med målningen av verandorna. Men så länge det är solen som sätter stopp är det mig helt främmande att klaga. I dag gick jag därför upp redan klockan 6.32 för att hinna med de partier som solen slösar sina strålar på redan vid niosnåret. Taktiken lyckades och nu kan jag fixa resten i lugn och ro när det passar mig.Verandan ovan är helt klar förutom fönsterputs. Det som stör nu är rhododendronbuskarna som inte friserats på länge. Efter blommningen skall de beskäras rejält. Men visst kan man njuta av de enskilda blommorna.

133/82

Äntligen verkar det ha blivit en stabilisering avseende blodtrycket. Äntligen har vi fått ordning på nya altandörren. När dessutom luftfuktigheten har ökat till 31% så har det har varit en kanonbra dag. De som känner mig vet att jag måste ha sommarväder för att må riktigt bra. Men jag har oroat mig för de 8250 granplantor som vi satt i vår. De behöver kanske lite fuktighet. Men när jag köpte ägg i samband med VC-besöket träffade jag en skogsexpert som sa att plantorna inte är så känsliga som man tror. Dom klarar sig alltid om dom är rätt satta. Det lät ju lovande men hur skall jag veta om de är rätt planterade när jag inte gjort det själv?

Snålblåst och gratulationer.

Frukosten inmundigades på altanen. Att det blåste kallt där var bara förnamnet. Men det är väl jag som blivit bortskämd med den fantastiska försommar vi haft hela maj. Väderstationen visade nämligen 21 grader och 20% luftfuktighet.

I dag bugar jag mig för Birgitta som i går sprang Vårruset för tjugonde gången. En riktig krutgumma skulle man kunna säga.

Jag är lite skröpligare så jag får ta bilen ner till vårdcentralen nu. Där skall de ta mitt blodtryck. Om jag får tillbaka det och det inte uppstår andra komplikationer återkommer jag i kväll.

Här är en bild på Dream Fayline och hennes hingstföl efter Muscle Memory

vilket föddes 31/5.

Dreams mamma Fay Topline har ju redan tidigare i år fått föl efter samma hingst.

Stekt lever.

Johansson och jag har som tradition att en gång om året avnjuta stekt lever med lök, rostat bacon, svampinjoner och kokt potatis på en restauration i Helsingör. Det är gudomligt. Årets resa gjordes i går i ett underbart vackert väder och var väl tajmad före semestrarna och veckoslutshandel. Måndag är en bra dag och att resa på och pensionärsbiljett var en trevlig upplevelse för plånboken. Rabatten åts dock genast upp när jag stoppade kontokortet i en parkeringsautomat utan att få giltlig biljett i gengäld. Som tur var hade Johansson några danska mynt som resulterade i P-biljett. Genom dubbelbetalningen har vi kanske hjälpt till att öppna P-bolagets telefon vilken var belagd med en ilsken hänvisningston. När vi ändå var på plats tittade vi naturligtvis till ett antal vinhandlare och gjorde fynd. Vi tjänade säkert ett par kronor på varje butelj. Pantfritt öl på färjan är nog inte heller den bästa affären.
På tal om lever minns jag hur en bekant åkte omkring med en dekal i bakrutan på bilen. Texten löd Jesus lever. En lustigkurre gjorde en hemmagjord dekal och fäste den ovanför med texten Dagens rätt.

Dessutom lyckades vi köpa glass och kattmat för rena vrakpriset i Skene på hemvägen. Då kändes det både skönt och välförtjänt att sitta en stund och filosofera på verandan tillsammans med Mumien och Captain Morgan.

Botten har gått ur bostadsmarknaden.

Den amerikanska finanskrisen har nu spritt sig ända till Nordtorp.
I går gick botten ur bostadsmarknaden. Detta vackra hus var på 40-talet brevlåda hos skolläraren i byn, byggdes sedan om till bostad och bör kunna repareras om finansiär kan uppbringas. Mumien har lovat tala med banken i morgon om det går att få ett BOTTENlån.


På växtlighetsfronten är förhållandet det motsatta, där formligen exploderar blommorna. Inte behöver vi åka till Botaniska vid den här årstiden. Jag läste på en annan blogg att innehavaren tyckte om lupiner. Här är några smakprov. Det kommer fler senare.

Oj, oj, oj, oj, Ego Boy.

Minns ni 1973 när Ego Boy i skiljeheat i elitloppet tvålade till Flower Child på Solvalla. Publiken skanderade oj, oj, oj etc. och han blev verkligen folkets häst Sverige. En position som han fortfarande intar. Året efter skadaes han tyvärr och avled. Han hedrades med att begravas under hemmabanan Rättviks vinnarcirkel. Årligen kör sedan ett minneslopp till hans ära. I går kördes årets upplaga som gulddivisionen inom V-75 och det slutade med att travkompanihästen Jaded vann på nytt banrekord i en stil som borde ha givit en god placering i det elitlopp som kördes förra söndagen när han inte fick vara med. Kompaniet hade också två hästar till start i Gävle i torsdags och det slutade med en seger och ett andrapris. Stallet är i form.