Vinterns budbärare.

Förra året hade vi en diskussion här på bloggen huruvida många rönnbär innbär mycket snö eller om det förebådar en mildvinter. Jag tror som de gamle här i trakten att det innebär mycket snö. Har jag rätt får vi redan nu köpa biljett till varmare nejder. För även om rönnbären ännu inte fått sin mogna färg så är de rejält många i antal och risken för vargavinter avskräcker. Men ännu är det sommar och några vackra blommor klarade sig undan Mumiens attacker med lie och röjsåg. Hon får slita för oss bägge under tiden jag flimrar omkring och inte orkar med annat än att leda arbetet och instruera i användande och startande av röjsåg. Men vänta bara till nästa konvertering, då kommer jag igen!

Sova under stjärntäcke.

I går kväll såg jag på TV. Reseprogrammet "Packad och glad" hade ett reportage från sultanatet Oman. Det väckte minnen. På min 60-årsdag deltog vi i den första charterresa som avgått från ett västland med sultanatet som mål. Det var en av de häftigaste upplevelser vi haft, arkeologiska utgrävningar, marknader utan envisa försäljare, vänliga, människor, havsbad, grönska och inte minst öken. Att få uppleva en historieberättarkväll med god mat mitt i the Empty Quarter och sedan få sova under bar himmel med stjärnorna som täcke går utanpå det mesta.
Att det är grönt i ökenlandet beror på att det är det enda landet på Arabiska halvön som har monsunregn under juni, juli och augusti. Det ger grönska under de tre följande månaderna. Men sedan torkar det upp och vissnar. Så åk senast i november.

På regntunga gator.

När jag nu återvänder till datorn är det inte utan att man minns Gunnar Wiklund och hans gamla slagdänga, "Nu tändas åter ljusen i min lilla stad".

Den börjar ju precis som dagens rubrik. Även om vi inte har några gator i Nordtorp kan jag ändå konstatera att när Mumien är i tredje veckans semester har det inte varit uppehåll en hel dag under denna tid. Under tiden vi var på Jannes festliga kalas i torsdags hade det runnit ner 23 mm i vår regnmätare. Totalt har det hitills kommit 147 mm/cm2. Och nog ser det ut att komma några mm även i dag. Vi hade annars tänkt oss en turné till Smögen och Väjern i dag, men vi chansar inte. Trevliga dagar har det i alla fall varit. Vi har haft besök från både Göteborg och Stockholm och tjänstgjort i barnvaktsbranschen mer än ett dygn. Takterna sitter i men att det finns så mycket energi i så små kroppar hade vi nog förträngt. Som vanligt på kalasen ute i Palmås träffade jag nya trevliga bekantskaper och jag lärde mig att välja rätt sorts vodka med tanke på huvudets reaktioner dagen därpå. Så tänk på det när ni dricker vodka med grässtrå i, Bols eller Smirnoff är mildare och bättre för hälsan. Spikat och isolerat i verkstaden har vi också gjort och nu börjar den närma sig sin fullbordan som utställningslokal. Dessutom var vi övervakare när Petterssons lastade det gamla vitrinskåpet i en skåpbil för vidare transport till Jakobsberg. Skåpet har av våra barn aldrig nämnts på annat sätt än som Indianskåpet då det har utsmyckningar som ger associationer till indianfjädrar. Nu är det på plats i femte våningen i Jakobsberg och vi är imponerade av Kent och Staffan som bar upp det i svängda trappor på en kvart. Hissen var för liten!Dessutom har vi hunnit med en inspektion av Kareby kyrka och ett besök hos en kusin som jag inte sett på mer än 45 år. Men tiden hade stått stilla och vi trivdes lika bra tillsammans som förr. Ni förstår att jag inte legat på latsidan trots att bloggen har fått vila. Men i dag vilar jag för Mumien var inte riktigt nöjd med mina hjärtslag och jag vill inte ha mer flimmer.

Grattis Jan!

1969 var året när många viktiga händelser timade. Att Jan föddes den 23 juli vet ju alla och instämmer i vårt grattis. Men vad hände mer? Här följer några händelser men det fanns många, många fler.
* Den 9 januari bytte det svenska Högerpartiet namn till Moderata samlingspartiet.

* Den 11 januari flyttade Lae från Uddevalla teleområde till Borås.

* Den 17 januari utgav Led Zeppelins sitt debutalbum Led Zeppelin.

* Den 30 januari gjorde The Beatles sitt sista offentliga framträdande, den berömda takkonserten.

* Den 8 februari var det premiär för tv- serien Pippi Långstrump.

* Den 9 februari gjorde flygplanet Boeing 747 sin första flygning.

* Den 1 mars vann Tommy Körberg den svenska Melodifestivalen med sången "Judy min vän".
* Den 14 maj beslutade Sveriges Riksdag att myndighetsåldern i Sverige skulle sänkas från 21 till 20 år. (Här blev Mumien blåst på ett år!)

* Den 21 maj beslutade samma Riksdag att Sveriges då 800 kommuner skulle slås ihop till 282

* Den 20 juli genomförde Apollo 11 den första bemannade månlandningen . Neil Armstrong lämnade månlandaren The Eagle den 21 juli (20 juli am. tid) och klättrade ned på månens yta. Han yttrade de bevingade orden That's one small step for man, but a giant leap for mankind (Det är ett litet steg för människan, men ett stort språng för mänskligheten.). Man använde en kamera av det svenska märket Hasselblad för att dokumentera det hela. Efter ytterligare 19 minuter stod även hans kollega Edwin "Buzz" Aldrin på månen.

* Den 15-17 Augusti hölls Woodstock festivalen.

* Den 1 Oktober valdes Olof Palme till ordförande för Sveriges socialdemokratiska arbetarparti.

* Den 14 oktober efterträdde Olof Palme Tage Erlander som Sveriges statsminister.

* Den 29 november hade Tipsextra premiär i TV.

* Den 5 december gick vi från en tv-kanal till två! Vet någon hur många vi har idag? 1969 slapp vi i alla fall reklam.

Vykort.

Visst var det roligare förr när brevlådan under sommartiden fylldes med hälsningar från olika håll. Alla skickade vykort och när man reste bort hade man en lång lista med sig på människor som skulle uppmärksammas. Det är tydligen ute i dag. Har vi blivit så bekväma att vi inte ens orkar tänka på våra vänner när vi själva njuter vid något vattenhål? Men i år är trenden bruten och vi har förstått att det stora resmålet i sommar är Indalsbanan och Hurtigrutten. Här om dagen ramlade det ner identiska vykort två dagar i sträck och med nästan exakt likadant innehåll och handstil. Det visade sig vara bekanta som träffats på en av Brunossons förträffliga resor och efter gemensamma muntrationer bestämt sig för att skoja lite med oss. Det var både roligt och uppskattat. Dessutom är det ju så att den som reser alltid har något att berätta och vad skall morgondagens vykortsamlare få i sina album om vi inte skickar vykort idag?

Sandareds järnvägsstation ligger ej utmed Indalsbanan men mellan Kalmar och Göteborg.

Avstängd och påsatt.

Så var det då äntligen överstökat. Konverteringen alltså. Redan vid första försöket lyckades man få i gång hjärtat i en normal rytm. Ni kan inte ana hur skönt det är att få i sig ordentligt med syre när jag ansträngt mig och flåsar. Konditionen är nämligen helt i botten så nu skall här promeneras, spikas och lekas med Matilda. Ett antal goda kamrater har skrämt upp mig med att en konvertering inte håller så länge och jag har fått höra att den och den har gjort det flera gånger. Men som den optimist jag, trots allt gnäll, är så utgår jag ifrån att min konvertering håller i sig till dess jag blir dålig nästa gång och att det dröjer. Här i Nordtorp tar vi problemen i den ordning som de uppstår!

Paus

Som den uppmärksamme läsaren redan har upptäckt är jag mitt inne i en bloggpaus. Orsaken är att mitt hjärtflimmer givit större trötthet för varje dag samt att även Mumien varit lite krasslig. En dag när jag var lite piggare skulle vi ner till Backabo och hämta bräder. När vi står där lutade över släpkärran fick hon en störtblödning i näsan så det blev att stuva in Mumien i bilen, lasta av de få brädor som lastats och därefter koppla bort kärran och köra hem. Då jag inte tycker det är riktigt juste att semesterstänga den avdelning som har hand om hjärtkonventeringarna har jag legat i fejd med AK-kliniken en längre tid med ökat flimmer som följd. Men trägen vinner och i veckan fick jag prata med den läkare som skrev remiss till elkonvertering. Han var, om man säger, något missnöjd med att den inte redan var utförd, tittade i sin agenda och sa: Jag har en tid på onsdag så då gör jag det själv. Onsdag av alla dagar, då skulle vi åkt till Bokenäs på ladjazz och det hade jag sett fram emot ett helt år. Men hjärtat är viktigare och får de ordning på det kan jag ju åka på ladjazz nästa år om det blir någon då. I går var vi i stället på Vänga Kvarncafé och lyssnade på Corona Jazz Band från Göteborg och det var ingen dålig ersättning. Sämre blev det på hemvägen när Mumien, tillika chauffören, återigen började blöda näsblod och en yr fick ta över tömmarna. Det är inget farligt med henne men det är ju himla otrevligt när det börjar blöda helt plötsligt. Följande association dyker upp: Jag var i Örebro för att ha ett anförande på ett möte en onsdagskväll och skulle vidare till Stockholm med tåg vid sextiden nästa dag. Vid Örebrobesöken bodde jag alltid på Stora Hotellet och var följaktligen lite bekant med portieren. Nu skall det bli skönt att sova några timmar sa jag vid hemkomsten, du kan väl väcka mig klockan fem. Jag hoppas du kan sova sa han för det bor ett spelledigt teatersällskap på din våning och de har varit lite högljudda i kväll. Ingen fara sa jag lite skämtsamt, blir jag störd går jag in och rensar upp. Efter en stund på rummet behövde jag snyta mig och fick en näsblödning som inte var av denna världen. Efter en halvtimma fick jag ringa ner till portieren och be om hjälp. Han kom upp på mitt rum, tittade på mig och säger allvarligt: Du skulle inte bråkat med dom ensam. Det slutade i alla fall med att jag fick bränna i näsan på Örebro lasarett och hann precis med tåget till Stockholm där jag naturligtvis inte gjorde någon nytta i alla fall. Ingen sömn, ont i näsan och varför åkte jag inte hem direkt? Jo, min sämsta egenskap (och även den bästa)är att jag är så envis och då blir konsekvenserna ibland oövertänkta.
Om konverteringen går bra återkommer jag snart.

Inget ont som inte har något gott med sig.

Nu när det är så kallt är det ju idealväder att färdigställa min verkstad. Jag åker nu och införskaffar en ny såg och femhundra meter spontat virke. Om sedan de olika komponenterna i kroppastôllen håller ihop så kommer Mumiens vernissage att gå av stapeln som planerat den 5 september. Jag hoppas ni har datumet antecknat i era planeringskalendrar. Färdkarta kommer att presenteras i god tid före nämnda datum.

Dessutom kan jag ju inte undanhålla er detta tidningsomslag som damp ner i mailen.

Brrr! 17 grader!

Vi har haft besök från Haga. Trevligt, trevligt i dagarna två och snudd på en tropisk natt. De yngre hann dessutom med att bada i Viaredssjön två gånger. Sonen d y berättade om sina äventyr på Cuba, visade bilder samt bjöd på Habanacigarrer och sjuårig rom. Som grädde på moset förärades fadren en T-shirt med Che Guevara på bild. Vi lyckades också samsas med veganmat och kött i samma grill om än med ett visst respektavstånd. Ett ekologiskt rosévin från Chile muntrade upp smaklökarna ytterligare. Vad vi inte lyckades reda ut var om det varit bättre eller sämre på Cuba utan Fidels revolution.

Problemet är att de tog med sig det vackra vädret när de åkte hem. I dag är det 17 grader, nordanvind och åska. Det känns som höst när vi inte haft så kallt ens på nätterna och runt trettio på dagtid. Men vet ni vad? Då tröstar vi oss med vår schersmin, eller hur den nu stavas, för den är i sin fulla prakt idag.

Äntligen!

Tre sidor lagård klar. Nu återstår att rätta till taket. Jag hoppas inte grannarna får kraftigt höjda taxeringsvärden nu när de får så fin utsikt. Vår egen utsikt störs fortfarande av den fula fjärde sidan så det lockar säkert inte den mest nitiske fastighetstaxerare.

Finns det någon kunnig ornitolog som kan berätta vad det är för fågel jag lyckades plåta i dag?

Värmen söker!

I tisdags var jag ute på en liten dagstrip. Bland annat var ett kort besök hos Simone som skriver bloggen Fritt ur Hjärtat inplanerat. Hon var en av dem som via mail och telefon hjälpte mig att komma igång med min blogg men annars hade vi aldrig träffats förut. Det hade ingen kunnat tro för det var den naturligaste sak i världen att prata om allt mellan himmel och jord så där satt jag och uppehöll henne hela eftermiddagen. En god lunch fick jag också (tack för det)och jag hoppas hon hade lika trevligt som jag. Övriga ärenden slarvades över och sedan for jag in i världens åskväder på hemvägen. Det var så mycket vatten på vägen att det var planingsrisk redan i sextio kilometers fart. När jag sedan skulle skriva detta i går var det så varmt i min skrivarlya att jag fick fly fältet. Jag gjorde väl felet att läsa de bloggar jag följer och skriva några kommentarer innan jag började med min egen blogg. I dag gör jag tvärt om för det är minst lika varmt i dag. Jag älskar värme men det går lika bra med 20 grader som 31 som var gårdagens toppnotering. Jag hade en kompis vars favorituttryck var "När man kan gå anständigt klädd utan att svettas, då är det härligt." Nu kastar jag mig över gräsklipperiet för åskskurarna fick fart på både gräs och ogräs. Om jag efter det stolleprovet fortfarande är i uprätt läge skall jag gå en sväng och se om det kan ha kommit några kantareller efter all värme, vind och vatten.

Det är för varmt att passa ungar i dag. Jag tror jag tar mig en tupplur. Men det var hyggligt av Lae att komma med vatten.

Nya innevånare på rännet.

Här har Mumien lyckats föreviga immigranterna. Det var i stort sett omöjligt att få dem att vända framsidan mot kameran.

Här strängas det.

När det är vackert väder och vi kan njuta av livet.då har bonden sin mest stressande tid. Klippa, sprida, stränga, bala och köra in hö i ladan. Allt för att hästarna skall ha mat i vinter. Har man otur går något sönder eller så kommer det en skur. Det är tur inte jag skall planera och ansvara för dessa aktiviteter. Jag skulle bli så stressad att jag inte visste vilken åker jag höll på med. Det är i alla fall tur att någon orkar hålla på så att vi andra kan njuta av det öppna landskapet med kor, hästar och får på nära håll. Inspiration får man också. När Gösta strängade hö för balmaskinen passade jag på att stränga om en gitarr. Och vilken luktsensation när jag sent på kvällen gick ut för att få en nikotinranson. Fläkten på skulltorken var igång och den spred den ljuvliga doften av färskt torrt hö med cirka 3 meter per sekund. Behöver jag tillägga att cigaretten aldrig tändes, man kände sig påtänd ändå. Sådana här dagar är man verkligen previligerad som får bo i Nordtorp.

Här har det inte grillats på länge och nu är det eldningsförbud så det får växa en stund till.

Vädur i motljus.

Den lille havfrue.

Härliga dagar.

I dag kan man inte kalla dagen kall. Den borde heta het. Under alla omständigheter måste vi fånga den och njuta av den. Vi återvänder till blogg och andra nödvändigheter när knotten blir för besvärlig fram på aftonen. Ha en bra dag.

Lae övar som gök.

Midsommar i ost.

Nu har jag lagt ytterligare en ort till midsommarfirandena. SOLlentuna! Det får illustreras med fotbeklädnaden till vänster. Fram till dess dansen runt stången skulle börja var det sol och vackert. Men sedan ville vädergudarna annat. Regnet det bara öste ner om man säger så och barnen fick inte vare sig dansa små grodorna eller hoppa säcklöpning.

Det gällde istället att snabbast möjligt ta sig hem till de väntande sillarna för att inte bli våt. Andreas hade bett oss ta med Mor Brittas matjessill från Fristad då sådana läckerheter tydligen inte kan uppbringas i Stockholmsområdet. Maria hade införskaffat övriga sillsorter som skall

finnas på varje välsorterat midsommarmiddagsbord och tillsammans med såväl varmrökt som gravad lax, grönsaker och övriga nödvändiga attribut blev det en festmåltid av oanade propotioner. En trevlig kväll följde och vi förberedde oss för nästa aktivitet. Midsommardag hos Bengt och Agneta på Djurö.

Nu hade vi vädergudarna på vår sida och efter att ha kört genom ett helgtomt Stockholm och njutit av utsikten från bilfönstren under färden över Värmdö, Strömma kanal och Djurösundet var vi framme vid deras oas högt uppe i berget. Sjöutsikt åt alla håll och många vackra båtar som gick förbi. Då kan till och med en

Bohusläning erkänna att Stockholms skärgård är vacker. Men vindarna kan vara märkliga. Jag har t o m sett båtar som varit på väg åt olika håll men bägge kryssar. Men grönt är det och en himla massa sjöfågel. Tyvärr uppblandat med vårt gissel, Kanadagåsen. Nöjet blev fulländat för Mumien när hon efter en utsökt treättersmiddag fick en roddtur med sonen d ä. Men var hade de flytvästarna? Underbart är kort sa Povel och även en dag som denna tar slut. Men vi glömmer inte kaffekakan, pajen och jordgubbstårtan. Matilda åt av jordgubbstårtan så hon blev nästan fyrkantig. Tack för en underbar dag. Nu är vi tillbaka i Nordtorp och väntar på att sommaren skall visa sig även här.

Forskningsminister.

På förekommen anledning vill jag meddela att vår Tobias just nu besöker Cuba och inte är den som övertagit Leijonborgs portfölj.

Gräset är inte grönare på andra sidan.

Här har man genom åren åkt kors och tvärs på i vår vackra värld för att uppleva olika saker, samla intryck och minnesbilder. Men många sevärdheter i den närmaste omgivningen har man inte ens kännedom om. När nu gubben inte är så pigg för tillfället har vi försökt råda bot på hembygdskunskapsluckorna. På en dryg vecka har vi varit på nationaldagsfirande i Sandhults hembygdsförening vid Hembygdsgården i Götsered, besökt Unos djur i Bredared samt besiktigat Bengt-Olof Palmqvists museum och handelsbod. Det senare beläget mindre än två kilometer från Nordtorp och där det förutom en autentisk handelsbod från förr finns samlingar med allt mellan himmel och jord, från gamla redskap till porslin. Speciellt porslinsamlingen kommer jag att minnas länge. Att dessutom få information om de gamla tillverkarna, tillverkningstekniker och annat från en mycket påläst Bengt-Olof var toppen. Ett utsökt kaffe med dopp bjöd han dessutom på innan samtalet gled över på pekare. Mumien och jag har ju i många år använt oss av dessa redskap för att avstöra jordstrålning och även för att söka efter vatten, ledningar eller borthittade föremål. Nu fick vi en lektion i den högre skolan så i sommar blir det att öva på mineral- och fornminnesletning. Tack för det. Mumien förärades dessutom ett par nya pekare av mer avancerat utförande än vi tidigare haft. Så vore det inte för vädret så måste man säga att Sverige är fantastiskt!

Handsome Fayline.

Handsome som verkligen gör skäl för sitt namn har flyttat till Norrland. På Bullerbackens hemsida http://www.bullerbacken.com/ hittade jag en film med honom. Ni kan själva konstatera att han rör sig som en blivande stjärntravare som om några år förhoppningsvis är mogen att axla mormor Fay Toplines mantel. http://www.youtube.com/watch?v=k8S9SkWK5Q4

PPM.

För de flesta har ju förkortningen PPM betydelse för pensionen. Här har ju storleken verkligen en betydelse. Innan Premiepensionen var uppfunnen och vi förväntades spela med våra pensionspengarna på börsen stod förkortningen PPM för Parts Per Million. Det är ett mått för att ange halten av gaser och lösningsmedelsångor i luften. Med hjälp av ett förvandlingstal, olika för olika ämnen, fås halten i milligram per kubikmeter. Om man ser finanskrisen som ett lösningsmedel då undrar jag hur många milligram det finns kvar av en kubikmeter aktier?

Skolavslutning.

Vädret ser ut att sätta krokben för skolavslutningarnas alla trevliga utomhusfester. Men vi får då i stället glädjas åt den blomstertid som kommer och att den ljusnande framtid är vår.
Den nya mangeln är på plats och traktorbatteriet på laddning. Strax kommer husritaren som skall ta itu med våning två i gamla huset. På lagårn är det bara dörrar till ränne och vagnbod plus några passbitar kvar att sätta upp när när regnet upphör fram emot midsommar.
Om intresse för Terriern finnes kolla annonsen.
http://www.veterantraktor.se/

Mangeln får ålderskrämpor.

Mumien stod och manglade i förrgår. Helt plötsligt bestämde sig automatiken för att det inte gick att stänga av mangeln. Motvilligt drog jag ur elsladden och plockade fram verktygsväskan för att som i gamla tider vara suppleant för en reparatör. Fumligare är jag nu för tiden och flera skruvar fick sökas bland mattor och damm. Men takterna satt i, felet hittades och jag kunde snabbt konstatera att en plastbit i strömbrytaren gått av. Jag vet inte om det finns sådana antikviteter att köpa och finns det så måste jag ändå dra slutsatsen att den klarade jag inte att byta. En snabbanalys gav vid handen att en proffsinsats skulle gå på cirka 1000 spänn och vi skulle ändå ha en gammal mangel som kanske pajar direkt igen. En sökning på nätet visade att SIBA hade en ny för 2290 kronor som fanns på lager i Borås och jag begav mig dit för inspektion och inköp. Om du ansöker om ett SIBA-kort idag kan du komma tillbaka på torsdag och köpa mangeln med 20% rabatt sa den entusiastiske försäljaren. Jag gick på tricket och hämtar den undanlagda prylen i morgon för 1832 SEK. Nu var jag riktigt laddad och åkte hem och klippte gräs. Rätt vad det är upptäckte jag att det såg ut som jag plöjt i stället för att klippa. Då min kropp efter alla dessa stolleprov inte gick att fälla ihop så jag kunde titta under maskinen fick jag den lysande idén att åka ner till lagårn och fråga snickaren om han kunde se något. Sagt och gjort, jag transporterade mig och tillhörande fåra dit ner och han kunde direkt konstatera att ett stag släppt. Han hjälpte mig dessutom att reparera felet så att jag kunde fortsätta mitt värv och sedan lämna över till Mumien som klippte gårdens gräsmatta under tiden som jag lagade till en helt underbar Falukorv i ugn, med äpple lök och senap.

2009-Sälgens år.

För ett tag sedan hade Uddevallabloggaren en fråga om vad det var för frömjöl som såg ut att ligga som snödrivor på marken. Den kunniga läsekretsen löste genast problemet och alla fick veta att det var sälg. I Världsnaturfondens utmärkta publikation eko kan vi läsa följande: "För att uppmärksamma betydelsen av sälg som nyckelart i naturen och att antalet träd blir allt färre i den svenska naturen har Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen utlyst 2009 som sälgens år. Målet är att lantbrukare, skogsägare, vedhuggare, skogsentreprenörer samt park- och trädgårdförvaltare skall informeras om sälgens betydelse så att de kan göra ett för naturen bra val när de med yxa, såg eller processor närmar sig sälg och videarter." Ett enligt min uppfattning vällovligt initiativ för att bl a göra ett bättre urval vid uppfyllande av EU-direktivet från 2007, vilket innebar att betesmark bara får ha 50 träd per hektar. Spara då fler sälgar som kan förse nykläckta och uppvaknande bin och humlor med nektar och pollen. Vi vårdar med glädje de två stora sälgar vi har. Ett han- och ett honträd på ömse sidor om stigen från vår tomt ut i skogen. Visst skräpar de ner men det väger lätt i förhållande till den nytta de gör.

Unos djur.

Vi har länge pratat om att åka till Bredared och se utställningen Unos djur. http://www.unosdjur.com/index.htmlI går blev det äntligen av och det var en begivenhet som jag gärna rekommenderar alla att uppleva. Uno Axelsson var en bonde som kom att ägna sig åt konstnärlig verksamhet i stället. Han hade en otrolig förmåga att se hur knotiga och missväxta träd kunde ge stommen till hans konstverk. Ur dessa träbitar snidade han allt möjligt men mestadels djur och han lyckades att forma exakta avbilder såväl som mer karikatyrliknande djur.

http://picasaweb.google.com/nordtorp.pp.se/UnosDjur?feat=directlink

Varför inte en dagsutflykt och när du ändå är i närheten titta in i Nordtorp för en pratstund.

Här är sex av mina favoriter. Mumien, Matilda, Brygghuset, Huset, ladugården och källaren.

Man skall vara positiv men inte naiv.

De senaste veckorna har jag varit en värre gnällspik än vanligt och har av omsorg om mina flitiga läsare avstått från att blogga en stund. Sjukvården har inte lyckats dosera blodförtunningsmedlet Varan på önskvärt sätt. Det innebär att konverteringen av hjärtrytmen får vänta och i dag fick jag besked att de inte ägnar sig åt sådana oväsentligheter under semestertider. Då skall narkosläkarna hitta på andra lustigheter än att söva mig. Men jag har bestämt mig för att leva som vanligt även om det innebär många vilopauser.
Att jag tittat på valdebatter på TV har inte heller hjälpt till att höja humöret. Det låter som kackel i en hönsgård och högst kacklar programledarna. Förr hade de som uppgift att hålla deltagarna i herrans tukt och förmaning så att lyssnarna hade en chans att höra vad som säges och bilda sig en egen uppfattning. En av de positiva damerna är centerkvinnan Lena Ek som gjort till sin livsuppgift att förändra avtalen på den svenska arbetsmarknaden till östeuropeiska nivåer med motiveringen att det är viktigare med fri konkurrens än att värna gällande avtal. Hon sade dessutom att de balter och andra östeuropér som är här och arbetar bor på hotell eller i lägenheter av svensk standard. De har en bra arbetsmiljö och gällande försäkringar. Om hon ljuger eller är naiv, kanske är det ännu värre, undandrar sig min bedömning men jag har med egna ögon sett hur slavarbetarna hanteras och det är långt ifrån den positiva bild som Södra skogsägarstyrelseledamoten Ek tecknar. Själv skäms jag i dag över att vi anlitade en svensk byggmästare som i sin tur hyrde in billig arbetskraft från Litauen. Inte nog med att det var synd om arbetarna, arbetet blev dessutom undermåligt utfört. Men allt var lagligt och det visade sig att den svenske byggmästaren dessutom hade betalt in såväl moms som annan skatt. Men han har inte åtgärdat felen.
Reinfeldt sade här om dagen att vi måste utse de bästa politikerna till EU-parlamentet. Då undrar jag vilken kvalité de två största partierna har på sina riksdagsmän om de bästa är Gunnar Hökmark och Marita Ulvskog. Jag tror snarare det är mer bekvämt för partiledarna att ha dem på avstånd. Mona Sahlin har ju dessutom kunnat skaffa sig en osynlig partisekreterare som inte lägger sig i det dagliga arbetet.

Jaded är fantastisk.

Vilken prestation Jaded gjorde. Trots att han bjöds in till Elitloppet med armbågen som näst sista häst visade han sitt kunnande genom att vinna försöket på ny svensk rekordtid 1.09,7 och var knappt slagen som tvåa i finalen. Belöningen blev totalt 1 450 000 SEK vilket måste anses som en hyfsad dagslön. Tränare Hultman lyckades också få in Triton Sund som två i försöket och femma i finalen och det är också en fantastisk prestation. En ros till skötarna, tränaren och kuskarna. Om det här resultatet skvallrar om stallets dagsform kan vi med tillförsikt se fram mot Maharajas comeback i Rättvik till midsommar.

Grattis!

Grattis alla morsor på Elitloppssöndagen i hänryckningens tid. Utan er hade världen stannat för länge sedan.
En viss hänryckning kan man också känna över gårdagens sexa och nitton femmor. Ungefär 3,5 gånger degen. Hoppas flytet håller i sig även i dag.
Eftersom det är pingst vinns väl elitloppet av en hingst.

Det går långsamt fram, men det går ändå fram. Vi hurrar för vårt bygge om vi kommer till Köbenhavn. Nu är en gavel helt klar och den största delen av plåtarna i övrigt på plats. Då återstår det tålamodsprövande arbetet med finplåtslageriet runt fönster och dörrar. Dessutom skall fyra dörrar tillverkas och sättas på plats. Men vi hjärtpatienter har ett oändligt tålamod och optimism. Jag utgår alltså från att alla bitar är på plats när jag är klar med verkstaden. Vi har dessutom lyckats fylla en container (15 kbm!) med den gamla panelen och diverse annat skräp. Gissa om via var ledbrutna i går kväll? Skollärarens brevlåda, som jag tidigare använt som illustration till bostadsbristen, klarade sig än en gång från att skatta åt förgängligheten. Tänk vad lite nostalgi kan göra.

Nu är det klart att sommaren är här. I dag släpptes hästarna ut i hagen på andra sidan vägen. Även om det inte var något hingstsläpp precis gick det inte att ta miste på glädjen att få springa fritt hos de vackra djuren. För att spara bildutrymme hänvisar jag till förra årets bilder. På tal om vackra djur så kommer Lie Detector ut på Solvalla i Stoeliten i dag. Hade det inte varit för ett bakspår hade oddset varit ganska tilltalande. Vi chansar! Ingen dålig uppvärmning inför morgondagens Elitlopp där väl Jaded åtminstone skall ta sig till final.

Jag har gjort min plikt.

Som motståndare till EU tyckte mitt sämre jag att jag skulle låta bli att rösta. Men det skulle vara mig helt främmande så jag bestämde mig för att rösta på Unionens sämst betalda ledamot. Hon har skött sig bra i TV-debatterna jag sett även om det blir en del prataimunnenpåvarandra. Som kuriosa kan nämnas att när jag gjorde ett nättest av mina åsikter kom sossarna först på fjärde plats. Det säger kanske mer om frågorna än mina åsikter och i sanningens namn skall nämnas att det endast skilde fyra procent mellan ettan och fyran. Nu är det fritt fram för gissningar och spekulationer.

Vilken härlig dag.

I dag var jag medbjuden på personalutflykt med Mumien, hennes chef och arbetskamrat med make. En utflykt till de vackra trakterna runt Kinnekulle stod på programmet. Dagen inleddes med fika hos Echset på Hantverksgården i Husaby. Ett gammalt åldedomshem som hon rustat upp och där hon bedriver såväl Café och Bed and Breakfast som försäljning och utställning av egna och andras arbeten. Gården inrymmer dessutom en konstsmedja där hennes dotter Therese arbetar. Nu fick jag se hennes egensmidda brudklänning som Mumien tidigare hade sett i TV-programmet Landet runt. Många andra alster kunde beskådas i hennes utställning och jag rekommenderar varmt ett besök. Dessutom blev jag kompis med Olof Skötkonung som satt i mitt knä under hela fikapausen. Efter detta stopp åkte vi en rundtur över berget, kollade utsikten över grodhavet samt njöt av grönskan. Ett besök vi Lasses grotta hann vi också med. Det var inte i går jag for omkring på kullen men nog stämde det mesta med tidigare minnesbilder.

Därefter föjde en inspirerande guidning i Forshems kyrka av kyrkoherden Carl Henrich Falkenberg. Det är bl a från denna kyrkas inskriptioner som Jan Guillou inspirerats till böckerna om Arn. När vi satt på plats i kyrkan stämde vår lilla grupp upp psalm 246 som har sitt ursprung i Kullens environger. Predikstolen var enligt min åsikt en av de vackraste jag sett.

Att sedan få avsluta dagen med en superb middag på Forshems Värdshus kändes som en nåd att stilla bedja om. Värdshuset skall vara Sveriges äldsta men maten var otroligt fräsch, snyggt upplagd och god. Sällskapet inmundigade abborre men min religion förespråkade anka med ramslök och andra vegetabilier. Mums och tack för maten. Mätta och kulturstinna kunde vi ändra riktning och resa tillbaka mot sjuhäradsbygdens stolthet Elfsborgs fästning där vi parkerat våra egna bilar. Det blev alltså en riktigt trevlig dag med så väl kultur, vyer som gamla och nya bekantskaper.

Vi ser redan fram mot nästa begivenhet.

Är Euro vad vi önskar oss?

Varje dag konstaterar något nytt opinionsinstitut att svenska folket vill ha euro. Men hur ställs frågorna? När jag ser inslag i nyhetsprogrammen i TV får i alla fall jag känslan av att man bara pratar om bekvämligheten i att kunna använda samma pengar hemma och borta. Vad det innebär för Sveriges möjligheter att driva en självständig finanspolitik nämns inte ens med en utandning. Om man skall ta ställning måste det väl finnas tydliga alternativ som redovisar för- och nackdelar. Vi behöver ju inte gå många år tillbaka i tiden för att se hur den Irländska ekonomin var hopplöst överhettad och i behov av en rejäl räntehöjning. Samtidigt på andra sidan kanalen var Tyskarna på väg åt motsatt håll och alltså i behov av en rejäl räntesänkning. Eftersom övriga ekonomisamarbetande länder inom EU gick hyfsat fick inte tyskar och irer göra vad som behövdes och spädde följaktligen på sina problem. Är det så vi vill ha det eller är svenskarna inte ordentligt informerade om villkoren för Eurosamarbete. Jorå, jag tror det är den sista frågan som är svaret.

Jaded i Elitloppet.

Så fick då i sista minuten Travkompaniet äntligen en inbjudan att starta Jaded i Elitloppet. Visst kommer han med fina spår 2 i försöket att förvalta sitt pund och gå till final. Dubbelt grattis till tränaren Stefan Hultman som även fick med Triton Sund och fick spår 1 i det andra försöket och även han tror jag går till final. Det är verkligen en prestation att få med två hästar i försöken till Sveriges mest prestigefulla lopp, utanför årgångsloppen. Men inte kommer jag att åka till Solvalla. Det blir för mycket ståhej för en blygsam person som jag. Nej, jag får försöka stå ut med TV4:s usla kommentatorer och följa det hela i vardagsrummet, med spelkontot inloggat på datorn.

Tärnungar.

Vid några tillfällen har jag haft tärnungar med på bloggen. Nu kommer det en länk som är upplagd av Anders Wiss och berättar historien om de flesta.

http://www.wiss.se/varv/bild/tu/00/tu_reg.html

Anders är en riktig entusiast och har för tillfället två renoveringsprojekt på gång. Dessa är TU 9 "Clipper" och Tu 25 "Mia". Vi gratulerar de boende runt Frykensjön som får se dessa vackra minidrakar så långt in i landet.

Torr och tråkig men ändå bäst.

Trots kylan i går kväll uppebarade sig för första gången i år världens mest kända klockfågel. Redan Evert Taube satte ju olika epitet på göken beroende på vilket väderstreck han hördes i. Nu började han i norr och då är det enligt Evert en torr och tråkig gök. Men sedan drog han sig sakta västerut och då blev det ju helt plötsligt en bästergök. Det var tur han inte hördes i söder för med en ny njurgrusattack i natt hade det inte varit så lustigt med en dödergök. Hade kanske känts som ett dåligt omen.
Jag skickade länken till mitt blogginlägg om äventyren på sjukhuset till Regionordföranden Roland Andersson. Det uppfattades som att jag sänt en skrivelse så nu är vi mitt uppe i en diskussion om kvalité och skatter. Jag sammanfattar den här på bloggen när den är slutförd.

Krustång.

Mumien och jag har med nöje följt flera andra bloggar som skrivit om tvätt och mangling förr i tiden. När vi nu vid husröjningen i gamla gården hittade en tång för krusning av örngottsband vill jag självklart visa upp den även om den inte är i bästa skick.

Facklig konferens eller filminspelning.

På sjuttiotalet var jag på konferens med Statsanställdas Förbund (SF) i Fredrikshamn i Danmark. På kvällen var Andersson och jag på en musikklubb där det spelades allt från modern jazz till country. Under en paus var det någon som kom med den lysande idén att vi skulle riva av några låtar. Om det var det goda ölets fel eller om vi var speciellt inspirerade skall jag låta vara osagt, men publiken var riktigt nöjd med vår version av The Wabash canonball. På morgonen när vi åkte hiss till frukosten på hotellet var det ett par för oss okända svenskar som ville ha våra autografer och undrade vad det var för en film vi spelade in. Vi såg antagligen ut som fågelholkar så den ene försökte förtydliga att vi hade ju Svensk Filmindustris (SF) märke på kavajslaget. Så lätt är det att bli kändis!

Var är humlorna?

I april hade vi ett otroligt vackert väder här i trakterna. Humlorna surrade och fjärilarna prålade. Men så kom kölden tillbaka och dessa nyttiga djur är som bortblåsta. Vi skulle verkligen behöva dem nu när päronträdet står i en överdådig blomprakt. Utan humlor ingen pollinering och utan pollinering inga päron. Jag hade tänkt odla päron i flaskor i år och göra Obstler i dem. Än har vi väl några dagar på oss men vi behöver värme. Inte bara päronblommorna och humlorna utan även mitt humör. Men jag får väl ta en irisk Whiskey i väntan på Godot. För länge sedan hade jag en chef som ofta sade att man blir inte friskare för att man tar en sup när man är dålig men det blir lite roligare att vara sjuk. Så sant som det var sagt. Yterligare ett glädjeämne-första plåten är uppsatt på ladugården.

Åskan dånar.

Nu har åskperioden börjat. Det är inte roligt när man bor på landet och 236 m ö h. I går var inte datorn elektrifierad många minuter. Efter sju sönderslagna kanalväljare i olika TV-apparater och med resterna av ett par bärbara telefoner lär man sig. Datorn har klarat sig hitintills. Trots allt har det blivit bättre efter det att man byggde en stor kraftledning någon kilometer här i från. Vi har dessutom kopplat i hop telefonen med elnollan. Men att gå hemifrån utan att dra ur sladden det vågar vi inte under säsongen.
1964 på nyårsafton var det inte någon som berättat för Tor och Mjölner att det inte var säsong. Så de slog sönder ljudet till TV-sändningarna från Uddevallas TV-mast i Herrestad. På den tiden gick ljudet i kabel fram till TV-masten och jag var med och lagade under hela våren 1965.

Uppskjuten vernissage.

Som ni kanske redan förstått blir Mumiens vernissage uppskjuten då jag i mitt knappt ihophängande tillstånd ej förmår färdigställa lokalen. Men skam den som ger sig så nu satsar vi på den 5 september i stället och gläds åt de tavlor som hinner göras under tiden.

Spikpistolen har bytts mot kamera under de perioder jag orkat hålla mig upprätt och här vill jag nu presentera mina modeller som i sin tur presenterar sommarens kollektion vilken hittades på vinden i Gamla gården. Tänk så förutseende att sy upp 2009 års klänningar redan på 1930-talet. Den röda som så elegant bärs upp av Mumien är faktiskt Svärmoderns brudklänning i omfärgat skick.

Kulturinslag.

Efter att ha inspirerats av sonen d y kan jag inte undanhålla en Waylon i högform för er.
http://www.youtube.com/watch?v=Jtk7LsmpU1g

Hjältarna på akuten.

Genom åren har det givits många möjligheter att på TV, i dramatiserad form, följa arbetet med akutsjukvård på diverse sjukhus för mindre bemedlade i Bronx etc. Budskapet har varit enkelt. Hjältarna i personalen har uträttat stordåd i kamp med dålig arbetsmiljö, knappa ekonomiska resurser och ett alldeles för stort antal patienter. Efter det att jag under en vecka tvingats till olika möten med akutsjukvården på hemmaplan kan jag meddela att det enda som fungerar är personalen. Personalen på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås är följaktligen lika stora hjältar som sina fiktiva kollegor i Såpornas värld.
Uddevallabloggen hade en enkät för ett tag sedan om vårt förtroende för sjukvården. Jag svarade att det var lågt, men hade jag fått svara i dag hade svaret blivit mycket lågt. Politiker av alla de färger man kan tänka sig gastar i tid och otid om satsningar i skola, vård och omsorg. Men det blir inte mycket mer än en tummetott om vi undantar konstverk, pampiga entréer etc. Att personalen överhuvudtaget fungerar i denna villervalla är närmast otroligt. Heder till dem.
Personlig integritet är ett fullständigt okänt begrepp när undersökningsrummen inte räcker till. Botbänkarna som patienterna rullas omkring på står i dubbla led i korridorerna. Efter fem-sex timmar på ett av dessa fakirsubstitut har du garanterat ont i ryggen och är i sann jesuitisk anda beredd till vilka eftergifter som helst. Det är nu de verkliga prövningarna börjar för lider du av mer än en sjukdom blir flera olika specialiteter inblandade och berörda läkare har inte så stort intresse av de konstigheter som inte faller under deras specialutbildning. Och varje gång du passerar en gräns är det en ny ansvarig. Vem är ansvarig för vidare åtgärder nu när jag sitter här och är lika dålig som när jag blev sjuk fast utan värk?
Här kommer en sammanfattning av de olika turerna. Fredag 24 april får jag behandling på Vårdcentralen för akut njursten. Behandlingen är lyckosam och jag åker hem med gott humör. Om du får feber i helgen så måste du kontakta akuten sa min utmärkte läkare som avskedsord. På lördag kväll har jag 39,8 i feber men väntar till söndag morgon innan jag åker in. Dum som jag är talade jag om att jag haft ett njurstensanfall vilket innebar att alla ansträngningar sattes in på njure och mage trots att det som gjorde ont var halsen. Efter tio timmar konstaterades att jag hade en infektion men man kunde inte identifiera bakterien varför det inte gick att sätta in antibiotika. Vi kan ju inte bara chansa. I mitt omtöcknade tillstånd tyckte jag det var ett himla bra beslut. Inte chansar man med antibiotika så att bakterier blir resistenta. Men det hade ju varit bra om febern gått ner. Plötsligt kommer där en frälsare och konstaterar att jag lider av den icke helt okända streptocockbakterien och har halsfluss. Det var ju inte konstigt att jag hade ont i halsen då. Antibiotika intravenöst och tabletter att äta i bostaden fick jag då och uppmaning att infinna mig nästa dag på infektionskliniken. Där var det ordning och reda, raka besked och alla möjliga undersökningar. Jag hade fått ett nästan likadant åkband som barnen får på Liseberg. Det var bra att ha när jag skulle åka rullstol till röntgen flera gånger. Till slut kunde man konstatera att infektionen var på väg att ebba ut men att jag fått hjärtflimmer istället. Troligtvis orsakat av att jag haft för hög feber för länge. Då får du åka tillbaka till akuten igen sa de och åkbandet kom åter till nytta. Jag upptäckte dessutom att mitt personnummer var nertecknat på åkbandet. Det var ju bekvämt att ha det att stämma av mot för de frågade ideligen efter personnumret. Tillbaka till akuten kom jag in och fick lämna nya prov och EKG. Läkaren hade lite svårt med svenskan och kunde inte hålla isär medicinerna Kåvepenin och Plendil men hade säkert andra kvaliteter. Här behövs en specialist sa sköterskan, vi flyttar dig till Medicin. En larmanordning sattes på. Den löste ut vid några tillfällen men ingen hade tid att förhöra sig om orsaken. Efter nästan fem timmar kom specialisten och nu blev jag imponerad. Han förklarade vad som hänt och hur vi skall gå vidare så att till och med undertecknad förstod. Om nu allt går efter ritningarna så skall jag så småningom få en elchock i hjärtat och det skall förhoppningsvis börja slå på rätt sätt igen.
Så kan det gå till när man söker för njurstensanfall och kommer ut med förmaksflimmer i hjärtat. En annan erfarenhet är att Akuten i Borås har vissa likheter med fattigsjukhusen i USA.