Målarmästaren har slitit ut penseln.................

.......................Penseln har slitit ut målarmästaren

För mycket och för lite skämmer allt!

När jag plötsligt piggnade till före påsk fick jag mer energi än kroppen klarade att fördela. Att man aldrig lär sig att jobba lugnt och metodiskt. Vedhanteringen satte sina spår i de stackars muskler som inte varit använda på mer än ett halvår. Men å andra sidan är det lättare att acceptera träningsvärk då man i alla fall vet var den kommer ifrån. Man behöver inte vara orolig för att det kan vara något farligt. Nu har vi fått stensatt fram till ingången och dränerat bort två sjöar i gräsmattan. Jag har dessutom gjort rent balkongen med vidhängande räcken. Det var en historia för sig. Om man inköpte sex liter av en oljeliknande lasyr för trallar och dylikt medföljde fem liter rengöringsvätska i en väska. Denna antagligen omiljövänliga norska vätska skulle användas outspädd och efter ihärdigt gnuggande skjöljas bort. Det ni, det var lättare sagt än gjort. Jag skjölde i tre timmar men det löddrade lika bra för det. Till slut gav jag upp och packade ihop, då började det att regna och nu sjuttio millimeter senare är löddret slut. Torkar det sedan upp så kanske vi kan måla också. Det blev en andningspaus igår från fysiska ansträngningar då jag hade en massa ärenden i den stora hamn och sjöstaden Borås. Bland annat var det kallat till möte med Televeteranerna. Det är kul att se så mycket samlad kompetens med respekt för mänskliga rättigheter. Dem skulle Telia ha behövt idag så kanske ett antal färre hade blivit torterade i öststaterna. Eller så är det med Telia som med bankerna, de skulle ha näringsförbud utanför Norden. Möte i vägföreningen var det också. Även det en av årets höjdpunkter med tårta och trevliga samtal. Om vi nu får upp växthuset i helgen och min nya medicin blir en positiv bekantskap då kan vi gå mot vår och sommar med gott mod och höga förväntningar. Kanske lite tätare mellan blogginläggen trots att Blogger ändrat inläggningssidan så det ser ut som den värsta ansiktsboken. Nu när jag är så gammal och dum kan jag inte ta emot all information samtidigt. Lagom är bäst. Fast det har jag ju aldrig varit. Ja, det är väl aldrig försent att bättra sig!

Regnbåge från Azorerna vad nu den har med detta att göra?

Arbetslinjen gäller!

När man drabbats av askskottssjukan då finns det inget annat val än arbetslinjen. Som jag berättat tidigare försökte vi för några år sedan att med hjälp av arborister ta bort alla döda grenar och glesa ur träden. Då det inte hjälpte fick vi ta fram ett grövre artelleri och ändå löpa risken  att de dör ändå. Men nu har vi ju försökt i alla fall. Det är ju bättre att lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge. Mycket arbete blev det med att hamla kvista, kapa, dra ihop riset, kratta, köra fram ved, lägga i högar och så fort vårbruket är klart så skall det klyvas, sågas och läggas i nya högar för att orka. Sedan skall det in i vedboden för att så småningom hamna i brasan. Då får vi hoppas det är riktigt torrt så det inte ryker i skorstenen och grannarna säger "vad är det för sur ved de har nu, usch vad det ryker".

Innan hamlingen.

Under hamlingen

Under uppröjningen

Under uppröjningen

Under uppröjningen



Så mycket ved blev det

Nu skall det klyvas och sågas

Hipp Hurra för Mumien!!!!!!!!!!!

Till och med rådjuren har varit här och hurrat. Eller snarare skällt. Men hur som helst, äras den som äras bör även hon är lite krasslig för dagen.

Kraftigare teleobjektiv erfordras.

I dag har vi besök av sex Ljungpipare. De leker en bit ut på åkern och jag ser dem vädigt bra i kikaren. Däremot räcker inte teleobjektivet till för att föreviga dem. I avvaktan på ett nytt objektiv lånar jag en bild på nätet. Men när vi nu ser nya fågelarter mest varje dag så skulle det vara roligt att kunna ta ett och annat kort på dem. De bofasta tranorna har nu utökats till minst sex stycken.

Travkompaniet-Menhammar-Fayline.

Jaded vinner lätt. Foto Claes Kärrstrand.

 I morse blev Dream Fayline moder till ett stoföl efter Jaded. GRATTIS!!!  En guldklimp som naturligtvis kommer ha stora förväntningar på sig. Pappa Jaded som tjänat över sju miljoner med rekorden 1,09,7 ak, 1,11,7 am, tävlade framgångsrikt för Travkompaniet och ägs nu som avelshigst av sin uppfödare Menhammars stuteri. Kusk var nästan varje gång Örjan Kihlström. Farmors far är Mack Lobell och på farfar Express Ride´s sida är det guldkantat från Super Bowl till Stars Pride och Speedy Scott. Mamma Dream Fayline är fallen efter toppstoet Fay Topline som tjänade mer än två miljoner på tidigt nittiotal. Hon har förutom Dream Topline och åtta andra bra travare även lämnat Credit Fayline efter Credit Winner och den kanske ni skall passa på lördag(!) i V-75. Redan i morgon får ni se Incredible Fayline på Halmstad men det är nog ingen lågoddsare. Nu till nästa koppling till Menhammar och Travkompaniet. Dream Fayline skall i år betäckas med Maharajah.
Jag hoppas att ni inte missade gårdagens överlägsna vinst i V-75:s silverdivision av Famous Fayline och passar samtidigt på att göra reklam för hans ettårige helbror som säljs på Elitloppsauktionen i maj. (Kostar den nå´t och vad skall jag betala?) Skämt åsido så ryms den nog inte i Nordtorpsbugeten skulle jag tro.

Jaded tillsammans med sin tränare tillika sportchefen i Travkompaniet Stefan Hultman.
Vid tömmarna Örjan Kihlström.

Glad Påsk!

Glad Påsk önskar vi i Nordtorp.
Det slutar säkert att snöa snart.

Askskottssjukan sprider sig.

Vi har under många år förstått att våra askar inte mår riktigt bra. Redan 2007 hade vi två arborister här. De klättrade i träden och beskar skadade och döda partier. Tyvärr räckte det inte så nu har vi kallat in Tony och Magnus under fanorna för att göra en kraftigare beskärning, modell hamling. Hjälper inte det heller är det mer än hundraåriga vårdträd som får skatta åt förgängelsen. Men det går säkert bra och nästa år har vi gröna och fina askar igen. Självklart blir det grönt i år också men vi får nog vänta ett eller flera år på att se om operationen lyckades. Ett annat aber som återstår är- kommer jag att hinna med att få riset till påskelden och veden i en prydlig hög innan våra påskgäster dyker upp? Håller bara flimret sig borta och sågen startar kommer säkert även det att gå som en dans.

Bråda dagar.

Nu har det varit uppehållsväder ganska länge. Men kallt är det fortfarande. Brrrrrr!!! Men jag har hunnit med en hel del av vårsysslorna utan att svettas, så det får jag vara nöjd med. Jag hade länge pratat om att hälsa på kusinen som ligger på Uddevalla sjukhus men inte vågat ge mig ut på egen hand i bil. I onsdags överraskade Mumien mig med att hon tagit ledigt från arbetet för att jag skulle få se havet, besöka kusin och gå på föredrag i Bohusläns Muséum och dessutom få ett avbrott i allt vårbruk som fotfarande återstår. Omtänksamt måste jag säga och trevligt hade vi även om det var lika kallt på Orust och i Uddevalla som vi är vana vid i Nordtorp. Middag avnjöt vi på Christers Restaurang i Henån. Och där hade de en remouladsås som nog var den bästa jag ätit i hela mitt liv. När allt vi planerat var klart var det några timmar kvar till föredraget så då ringde vi Larssons som klagat på att vi aldrig hinner till dem när vi är i Uddevalla och det passade utmärkt att vi kom på kaffe. Egentligen störde vi mitt i maten och snart satt vi där och delade deras middag som satt perfekt vid denna tidpunkt. Tack för det!! Därefter for vi iväg i tankarna och diskuterade både gammalt och nytt så att föredraget glömdes bort. I och för sig tråkigt men så trevligt som vi hade så gjorde det inte något. Det kommer alltid nya tillfällen att gå på Berättaraftnar och liknande men att träffa goda vänner överträffar allt.

Vi klarade det igen!

Trots utpumpning, konvertering och andra småkrämpor lyckades vi ännu en gång få ut träggårdsmöblerna i tid till sommartiden. Tvättade dem gjorde jag i torsdags och igår oljade jag och målade. Torrt är det inte men ändå klart. Många år har det ju varit snö vid sommartidsinförandet och då har det ju inte blivit varken utemöbler eller grillning. Kan vi nu hoppas på lika vackert väder till påsk som det var förra året och man slipper flimmer och annat flum så kanske det kan grillas igen.

Utpumpad

På förekommen anledning har nu vårvinjetten inlagts. Sommartiden närmar sig med stor hast och enligt almanackan ska trädgårdsmöblerna ställas fram (i natt). Gårdagen tillbringades på SÄS för elkonvertering och dagen framför lagårn för att olja utemöblerna. Bäst att passa på mens´en´ lever.

Uppåt! Med Kronan på verket.



Jag är också en krona på verket.

Vissa dagar går allt snett. Idag är det tvärt om. Jag inledde med att hämta Forden hos Kjell. Reparationen blev trehundra SEK billigare än utlovat. Sedan åkte jag till ombesiktning med den och blev godkänd (Forden alltså). När jag därefter kom hem kastade jag mig full av optimism över uppsättningen av trädgårdspumpen. Tro mig eller ej men det gick som en dans och även om det kostade på den fete och lates rygg så är det klart för pumpning nu. Som bonus fick jag kaffe och semla när Mumien kom hem från arbetet. Håller det här i sig så vinner väl Travkompaniets Panne de Moteur på Valla i kväll och efter ytterligare några vinster kan jag gå och lägga mig nöjd och glad.



Ett runt hål.

Förr kunde man köpa ett  brunnslock med hål i mitten för att kunna montera en pump på. Idag kanske man bara sätter upp pumpen som prydnad och då behövs det ju inte något hål. Men har man en brunn i trädgården som ger hur mycket vatten som helst så vill man gärna kombinera skönhet med nytta. Så efter instruktion från Lennart har jag ägnat ett antal timmar åt att borra i en ring med 160 millimeters diameter. När jag fått bort allt i ringen upptäckte jag att det gick ihop fyra armeringsjärn i den klumpen som jag trodde skulle ramlat ut. Ny telefonkonsultation med Lennart och sedan sågade jag bort järnen med tigersåg. Lätt som en plätt och nu har mitten fallit ur. Montage av pump dröjer väl några dagar men jag lovar återkomma i ärendet när kroppen har rätat ut sig. Nu har jag i alla fall bôrt bôrt bôrt.

Att konvertera passar bra för dagen.

Att konvertera innebär ju att ändra. I måndags ändrade jag min hjärtrytm medelst elkonvertering vilket gjorde mig så pigg att jag förberedde trädgårdspumpens placering så länge igår att jag blev vårtrött. I dag måste det dessutom erkännas att vintern är på väg att konverteras till vår. Säkra tecken på det är att två tranor under kraftigt meningsutbyte passerade Nordtorp på sin väg mot Skara-Berts län. Strax efteråt tog Tofsviporna sitt revir, på vår åker, i besittning. Och blåsippornas antal har idag fastställts till nitton stycken i närområdet. Ett annat vårtecken fast av dystrare slag är att Forden måste fräschas upp för flera tusen för att gå igenom den obligatoriska besiktningen. Offert är även på ingång när det gäller deldemontering av de asksjuka träden.

Dumstrut på!

I lördags var jag övertygad om förträffligheten på mitt V-75-system. Men än en gång lärde man sig läxan "Trav är trav, alla lopp skall köras och bollen är rund. Nu pratar vi inte mer om det men dumstruten är på.

Hatten av för Ida.

Det vackra snöklädda berget heter Ida och Ligger på Kreta. Orsaken till att jag befann mig där var för att fira att Mumien nyss hade fyllt femtio år. Vi var på väg utför.

Detta firande ledde mig till Roslagsvår där det i populärversioner sjungs om Johansson. Och Ida Johansson såväl som hennes farfar var jubilarer i Söndags fast vi hurrade på lördag. Vem som vann den obligatiska Chicagorundan tänker jag inte tala om men jag kämpade väl.

Vad heter Berget?

Det här kortet är taget en tidig Aprilvecka 1998. Varför befann jag mig där? Vart är jag på väg? Och sist men inte minst vad heter det snöklädda berget. Jag vet inte om Roslagsvår kan vara en ledtråd.
Ett chanssystem på Dagens V-75 kan vi också lämna.

6
2-3-5-9-12
4 (Spik)    Den försiktige kan även ta med 9 Angie Boko. Men Nelly har aldrig förlorat.
1-2-4-5-7-9
6-7-9-13-14
1-3-6-7-8-12
9

Televärk nu igen. Eller vad var det jag sa.

Nisse Hallin lagar kabelfel. Bilden har jag fått av Bosse Larsson.

Knappt hade vågorna lagt sig efter modemproblemen förrän det verkade som det var kabelfel på vår telefon. Mumien ringde felanmälan och fick tala med en ung man som sa att allt var bra. Men, sa han, ni har ju bytt modem det kanske blev något fel där och det är för dyrt att skicka ut någon i fall det inte är något fel. Ta och sätt en telefon i samma jack som modemet så löser det sig säkert. Märkligt nog har datoranslutningen fungerat bra hela tiden men telefonin har bara blivit sämre och sämre. Koll med grannar gav vid handen att det inte bara var vi som hade problem. Jag är ju normalt en alldeles för snäll människa, men när jag ringde upp felanmälan igen och den dagens yngling behandlade mig som jag inte förstod något om telefoni, då rann sinnet över på mig och jag höll en längre föreläsning i ämnet. Efter detta stammade han fram att det var ett känt fel att det knastrade i den typ av modem som vi hade begåvats med. Då föreslog jag i min enfald att de skulle byta ut detta missfoster mot ett modem som fungerade tillsammans med telefonin. Du förstår väl att det kostar 1500 SEK om vi skickar ut någon och det inte finns något fel säger ynglingen samtidigt som han börjar förstå att det nog måste skickas ut någon reparatör i alla fall. Om inte för något annat så kunde han kanske hindra ett hjärtflimmeranfall på kunden. Redan idag kom det en trevlig kille från Relacom och mätte och provade. Det är ett rejält kabelfel på vägen härifrån till stationen sa han vänligt. Jag skall se till att det kommer en kabelreparatör och lagar det redan den här veckan. Det bekräftade mina misstankar och med mina gamla kunskaper kunde jag ännu en gång säga, VAD VAR DET JAG SA. Lika roligt är det att konstatera att det finns duktiga tekniker även idag.

Nu får vi gå utan strumpor och skor.

Vi var hos Hagaborna igår och som vanligt serverade Lena en högkulinarisk upplevelse. Där efter följande diskussioner och planläggning av Taorminaesan under tiden som vi avsmakade tillsammans med sällsynt Cubansk rom och Amerikansk Whiskey. Allt ackompanjerat av vår typ av musik som Tobias välvilligt sammanställt dagen till ära. I dag blev följaktligen tidningshämtningen något sen och jag spatserade ut i den halvgradiga naturen endast iklädd träskor och morgonrock. Vad tror ni jag får se? Jo, Blåsippan stod inte ute i backen, men invid en av askarna omgiven av nerfallna pinnar och fjolårsgräs. Jag var först att se den i år och då glömmer jag gärna strofen i visan"än är det vinter kvar säger mor".

Intensiv vecka.

Här har varit kallt snöigt och jag har varit allmänt dålig. Så plötsligt blir det varmare och kraven och motivationen ökar. Måndagens bilbesiktning av Forden kunde vi klarat oss bra utan men Uddevallaresan i onsdags var desto trevligare. Vad är trevligare än att sitta och prata med goda vänner om allt mellan himmel och jord och sedan avrunda med Berättarafton på Muséet. Torsdagen fortsatte med trevligheter tillsammans med gamla televerkare i PRO:s lokaler inne i Borås. Nu sitter jag här och känner att jag måste ut och plocka spik som snickarna spritt över stora arealer efter lagårdstakshaveriet. En himla massa pinnar från vårdträden pockar ocksåp på uppmärksamhet. Så inte hinner jag med så många böner. Men till skillnad från Willies text så är jag pigg som sjutton idag.

Gammalt lok.

Jag gick in i ibland de gamla DIA-bilderna som jag ärvt och skannat in. Då hittade jag detta vackra lok. Även om bilden inte är helt skarp så vet jag att det finns många som gärna vill se en sådan här bild så håll till godo.

Löneklyftan en tickande bomb.

Ett av våra största problem såväl på hemmaplan som internationellt är de snabbväxande löneklyftorna. Nu har detta faktum till och med gått upp för superkapitalisterna i konsultbolaget Mac Kinseys. VD:n Dominic Barton hyllar de nordeuropeiska socialdemokratiska partiernas politik och ser det som den enda framkomliga vägen i en framtida näringspolitik. http://www.e24.se/business/bank-och-finans/kapitalist-varnar-for-klyftor_3328323.e24 Risken för att vi skall trampa in i ett "Likalönförallatänkande" är väl inte så stor. Men det är viktigt att det finns värderingssystem för såväl yrken som dess svårighetsgrad för att kunna bygga lönesystem som upplevs som rättvisa av personalen samtidigt som de ger möjlighet att premiera goda insatser och kompensera miljöfaktorer etc.

Miss på den kungliga hemsidan.

HKH prinsessan ska heta Ulrika Marianne Annika David – hertiginna av Upplands Väsby.Den uppgiften förmedlades på fredagsförmiddagen på kungahusets hemsida.
– Det var ett misstag, säger David Löfvendahl vid hovets informationsavdelning till lae@nordtorp.pp.se.
En testbild hade av misstag lagts ut.
Strax därpå toppades sidan åter av riksmarskalkens kommuniké om att:
"H.K.H. Kronprinsessan Victoria torsdagen den 23 februari 2012 klockan 04.26 nedkom med en dotter."

Landet lagom?

I Sverige är allting så lagom. Det är ett påstående som man ofta hör men jag har i de flesta fall kunnat konstatera att det egentligen är tvärt om. Allt är överdrivet åt olika håll. Jag skall inte trötta er med långa teoretiska resonemang men ett exempel kan jag väl ta. I en TV-serie som handlar om brott får vi höra hur dålig polisen är på att utreda och lagföra brottslighet av såväl hög som låg dignitet. De personer som trots detta döms till olika straff behöver ofta inte avtjäna så stor del det. När jag idag satt med släktforskning, som inom parantes är min favoritgren, hittade jag en fattig stackare som dömdes till två års straffarbete och förlust av medborgerliga rättigheter under samma tidsrymd för andra resan stöld. Det var 14 år mellan de två brotten och värdet av det stulna var inte stort. Vill vi ha ett samhälle som behandlar människor på så sätt som något av de beskrivna exemplen eller skall vi försöka bli lite mer lagom?

Kostar det något?

Knalle från Kind

Efter många år i Knalledonien har jag lärt mig att hålla i tillgångarna. Det är inte på de små inkomsterna man blir rik på utan genom att inte ha några utgifter. En sann Boråsare frågar aldrig vad något kostar utan säger "Kôstar de nå´t ?" Om svaret blir att det gör det då kommer nästa fråga "och vad skall jag betala?" Nu har jag i ärlighetens namn inte lyckats så där jättebra med att bli rik men igår och idag har det klirrat till lite. I går klippte Mumien mig i både skägg och hår och lite i ena örat. Snyggt blev det, minimal blodutgjutelse och jag sparade säkert 500 SEK. Så idag när jag skulle åka in till Gubbdagiset och köpa en slipmaskin så lade höger vindrutetorkare ner verksamheten på Forden. Eftersom den skall besiktigas på måndag och jag misstänkte att den inte skulle godkännas med bara en torkare fram körde jag in på en verkstad vars tjänster vi brukar nyttja oss av till den något modernare bilen och frågade "vad behöver göras och kostar det nå`t ?" Du får byta hela listen som håller upp torkarna och annat krafs för det är ett paket, 1890 SEK plus arbetet går det på. Då säljer jag bilen istället sa jag och tänkte att det brukar Kjell, Mumiens kusin, kunna fixa med en användbar del på skroten och laga billigt. Men hans verkstad var semesterstängd ända fram till fjärde mars. Då tröt min energi och jag uträttade i stället övriga uppdrag och åkte hem. Väl där lyfte jag på motorhuven och tittade in. Jag hittade felet direkt och efter en enkel tångtryckning fungerade torkarna som om det aldrig hade varit något problem. Där tjänade jag ju en tretusen till så man kan ju säga att mitt stadsbesök gick med vinst idag. Och tänk så förvånad Mumien skall bli att jag kom ihåg att köpa en slipmaskin och dessutom har sparat pengar. Och en framtida ickeutgift blir det ju när jag slipar och lackar i trappan. Det blir väl inte skattepliktigt för jag får väl varken jobb- eller RUTavdrag heller.                       

Hans helighet fyller tio år.

I dag fyller Gandi tio år. Här är han dock inte mer än cirka tio veckor den andre maj 2002. I likhet med Husse bär han sina år med heder och blir stiligare för varje dag.

Bredband eller tangatrosa?

Hur långt är ett snöre brukar jag svara när jag får omöjliga frågor. Hur brett Telias bredband är får man kolla på bredbandskollen.se  Där ser du hur det ser ut i mätögonblicket men sekunden efteråt ballar det ut helt för att om ytterligare en stund vara helt perfekt. Det har stört mig länge så till slut tog jag mod till mig och ringde underdånigast upp det allsmäktiga bolaget. En mycket trevlig person svarade och kunde genast se att det var mitt modem som var den felaktiga länken. Jag skickar gratis ett nytt med två års bindningstid så blir det dessutom 25 pengar billigare varje månad. Det lät ju bra så jag slog till direkt. Jag skickar det direkt och så får du ett SMS när det anlänt till ditt postkontor. Du har det inom någon dag. Jag var så nöjd och allt stämde med beskrivningen förutom att gratis var 99 SEK i fraktkostnad och det krävdes en operatörsinsats för att kunna ansluta till nätet. Denna insats kunde inte göras före den 16 februari. Det var då jag slängde mig över telefonen och betydligt mindre underdånig ringde upp kundtjänsten, var god dröj. Där fick jag veta att de inte hade en aning om varför jag skulle vänta en vecka på att få inkopplat det jag redan hade kopplat in själv. Men så är det och tro inte att du kan få någon förtur. Då vill jag prata med din chef sa jag. Det har jag ingen sa han. Så bra sa jag då bestämmer du ju själv men det kan ju hända mer allvarliga saker än det här och vart ringer du då. Det gör det inte så det vet jag inte. Jag gav upp och tänkte, GUD FÖRBJUDE, det var bättre förr. Säg till din chef att hon ringer omgående resignerade jag efter att ha insett det inte var värt att riskera ett hjärtflimmer på en som var ännu dummare än vad han tyckte jag var. Två dagar senare ringde chefen som inte fanns, var vänlig och erbjöd ekonomisk kompensation men kunde fortfarande inte förklara varför det i nådens år 2012 skall ta en vecka att koppla in något som redan borde funnits i systemet. Nu fungerar det igen men enligt bredbandskollen så svajar fortfarande bandbredden betänkligt.

En sång på alla hjärtans dag.

En hälsning till er alla från den på senare tid skrivkrampande redaktören som också haft  ett ihållande fightande med Telias bredbandselände. Nu är han snart på
gång igen. Redan den 17:e skall alla problem vara lösta och ett nytt modem på plats. Visst skadestånd kommer dessutom att utbetalas till aktieägarnas stora förtret. Men så otrevlig som jag tvingades vara har jag inte behövt vara sedan jag slutade på Telia 1998. Men strunt i det och njut av Willie och hans sång till sonen Valentine.

Viken härlig dag!!

Kallt men klart och hög luft. Även som den mest inbitne vintermotståndare måste jag erkänna att Nordtorp är vackert även när det kyler på. Idag har vi fått installerat ytterbelysningarna som skulle varit klara i julas. Men den som väntar på något gott väntar gärna länge. Vad vi inte behöver vänta på så länge som vi trott är Famous Faylines nästa start. Den blir redan på lördag i Halmstads silverdivision. Det passar nog bra med en start till före finalen den 25:e. Spåret blev lika"bra" som vanligt, nummer 12 på kort distans! Varför har en del hästar alltid otur med spårlottningen?

På torsdag skall vi ha vernissage för en del av Mumiens kunder och arbetskamrater så här planeras ihärdigt för städning, dukning, hängning etc. Men det löser jag. Bara det inte blir en massa snö som skall flyttas för att de skall kunna parkera. Innan dess måste jag skicka ut ett brev om sommarens nostalgiföreställning, så jag återkommer

För gammal och för dum!

Nu är det melodifestivaltider igen och då skall faras runt i hela vårt avlånga land och lyssnas på mer eller mindre dåliga bidrag. Mumien och jag har sedan flera år hoppat över dessa aktiviteter och har egna små outlawsfestivaler på tu man hand uppe på vinden. Om det är för att vi har blivit så gamla att vi inte förstår dagens artisteri eller om vi enbart har dålig smak får andra bedömma. Men nog är Waylon Jennings roligare än Christer Björkman. Vi tittade på The Highwaymens uppträdande i Madison Square garden 1990. När vi sedan skulle rösta fram en vinnare bland Waylon, Willie, Johnny och Kris då blev det svårt så juryn enade sig om The Highwaymen.

Nu är gränsen nådd.

Kallt kan det få vara någon gång emellanåt men nu är gränsen definitivt nådd. I går hade jag tänkt att åka och panta burkar samt ta en tur till Bollebygd för att införskaffa lite smärtstillande. Tror ni Forden behagade starta? Icke, den hade varit ifred i två veckor och trodde väl den så skulle få vara intill besiktningen. Motorvärmare på i två timmar men den blev inte mer samarbetsvillig för det. Då tog jag fram mitt sista trumfkort, batteriladdaren. Det är ungefär vad jag kan om bilar, men som tur är har jag ju andra företräden! Om laddaren också var på två timmar kunde jag ta en stärkande promenad som har blivit en riktig (O)vana. Bra för kondition och rika tillfällen till social samvaro. Men igår kom jag inte längre än bort till skogen innan jag nästan hade frusit bort hela ansiktet. trots att det inte blåste i träden drog det på oskyddad hud så det var rent hemskt. Då flydde jag fältet och bäddade ner mig i sängen istället. Efter en stund tänkte jag att det är lika bra att ta in laddaren och stänga luckorna. När det var gjort försökte jag starta och tro mig eller ej då puttrade den igång och jag var tvungen att ta den tidigare bestämda turen för annars hade den väl aldrig startat igen om jag stängt av direkt. Det gick riktigt bra och jag kan rapportera till de skridskointresserade att Viaredssjön hade lagt på sig en fin skridskois. Men det blev en tidsödande resa för det var många kändisar som var ute i samma ärende så det blev mycket prat och skratt på torget i Bollebygd och vid Köpets burkinlämning. Där kom det dessutom en rolig överraskning en av tomburkarna var så tung så jag gjorde en närmare besiktning och kunde till min glädje konstatera att den var oöppnad så där tjänade jag ihop lite extra. Men när det gäller kylan är gränsen nådd.

Älgkalv på hal is.

När man bor ute i glesbygden tror jag man har större koll på det som händer i närområdet än vad man har i tätorten. I och för sig inte så konstigt då det inte händer så mycket. I dag kom det i alla fall en räddningstjänstbil med blåljus och därefter en brandbil som jag associerade till drunkningsolycka. Jag berättade om dagens händelse vid middagen och Mumien konstaterade att du får väl kolla i BT. Och mycket riktigt där besannades mina farhågor, en älgkalv hade gått genom isen i Hemsjön strax bortanför Nordtorp. http://www.bt.se/nyheter/boras/algkalv-gick-genom-is---fick-avlivas(3134042).gm

På en klippa i skärgården.

Här kommer en liten sång för att dämpa vinterkylan.

Intresseklubben antecknar dessutom att det varit 65 hetgrader i solvärmetanken i dag.

Nya satser, nya vinster?

Det var väl ingen som missade att Marre var fyra i Prix d´Amerique. Gallant och nu spänns bågen mot Prix du Paris och annat. Trägen vinner. Mumien och jag har firat med plankstek på Restaurant Renaissans och då blev vi påminda om vår näste hjälte (Famous Fayline) som kommer ut i silverfinalen tjugofemte februari på Solvalla. En något mer högljudd gäst än vi enkla Nordtorpare beställde nämligen drinkar. En Famous och en Fredriksson. Fredriksson var Whisky och Cider medan det lät som om det bara var Irisk Whiskey i Famous. Det gillar vi och sätter 100 spänn den 25:e. Vinsten Sväljes Ner med..... Ja, vad tror ni?

Ett av Mumiens senaste alster är Viking Kronos. Han är stolt fader till Maharajah som i morgon har möjlighet att vinna Prix d´Amerique i Paris. I så fall kammar han hem i runda slängar 4,5 miljoner SEK till Travkompaniet. Då blir det säkert extra festligt vid träffen ute på yttersta i maj. I morgon bänkar vi oss framför TV 4 15,15 och avnjuter världens största travlopp i direktsändning. Förutom Maharajah försvarar Iceland och Noras Bean de svenska färgerna. Trippelseger skulle vara bra för både handelsbalansen och totolirarna.

Austin, men inte Texas.

Jag hittade den här bilden i datorn. Då kom jag att tänka på när vi en höstdag för länge sedan skulle transporteras från Berga örlogsskolor ner till Karlskrona för att mönstra på båt. Det fanns inte plats för alla i bussarna så de som hade egen bil fick mot ersättning transportera sig själva. Trots att det inte var så vanligt med bil på den tiden så var det en hel del som hade egen och då kom nästa order. De som åkte med någon bilägare fick själva göra upp om ersättningen men även passagerarna fick bilersättning. På så sätt hamnade jag med tre andra snedseglare i en Austin A35, tror jag den hette. Vad ingen hade tänkt på var att vi hade en stor sjösäck var och det fick ju inte plats i den där lilla bilen. Men vi fann på råd. Vi skickade sjösäckarna som fraktgods på SJ och skepparkavajerna fick åka i säcken de också. Jag kan säga att fast det är minst fyrtiofem kilo sedan så var det trångt. När vi anlände till "Pinan" och hade mönstrat på jagaren Östergötland väntade nästa överraskning. Jo då skulle man gå vakt vid landgången och vinterkläder som innefattade skepparkavaj och svart Kalleankamössa var anbefallt. Återigen sattes fantasin på prov och jag lyckades låna kavaj och mössa av en som inte var i tjänst. det var bara ett problem som ingen av oss tänkte på och det var att han var motorman och jag matros. Men naturligtvis kom det en sådan där gubbe med mycket glitter på armarna och frågade mig varför jag gick vakt på kajen som motorman. Han hade sett propellern på min arm där det skulle suttit ett ankare. Den gången var det tur man var ny i gemet för det var visst snudd på bedrägeri att gå omkring i lånta fjädrar. 
Är det någon som vet vad det är för en kyrka förresten?

Premiären avklarad.

Nu klarade vi oss inte längre. Men när inte första snön kommer tidigare än 21 januari så skall väl inte säsongen bli så himla lång. Och de andra, de som inte behöver köra snöslunga eller andra hjärtförstörarredskap de kanske tycker det är riktigt roligt med nygjorda skidspår och blå himmel. Då är jag inte den som är den utan gläds med dem! Mumien drog ut på sparken men jag orkade inte följa med utan sitter hellre och kollar segelbåtar på datorn.

Glatt i Nordtorp.

Så här såg det ut 1970 men även tidigare i veckan

Fredagen har infunnit sig med blandad konfekt. Stundtals till och med sol vilket lockade ut mig på riktig promenad istället för springbandet. Oj så kallt och skönt det var med glatt både humör och under fötterna drog jag iväg i runda slängar tre kilometer. Men nu när man tillhör lårbenshalsbrottriskgruppen så gäller det att undvika för glada fläckar på vägen. Igår fick jag ut inbjudan till årets träff med Eriksbergsgänget även om matprisförhandlingarna inte är helt slutförda. Men jag borde ju få ett bättre pris än förra året när nu restaurangmomsen har sänkts. På lagårdstaket råder febril aktivitet och med lite tur är snart det värsta åtgärdat. Helt tak och bättre väder kommer säkert att göra mig gladare och mer aktiv. Kanske jag till och med kommer igång med lite skogsröjning. Men nu gör jag som Mumien brukar säga "Vi tar problemen i den takt de uppstår. Tänk så många katastrofer som aldrig har inträffat".

Uttrycket en fallen kvinna har fått ett ansikte.

Efter flera dagar med dimma frös det till i går kväll. Precis då skulle Mumien gå ut med komposten och lyckades med bedriften att slå en dubbel Mollbergare och därefter göra en luftfärd från verandan ut på infarten. Det gjorde ont kan ni förstå men det kunde ju gått riktigt illa. Det kunde ju slutat med brutna armar, ben eller något ännu värre. Nu får vi kanske vara glada för den lårkaka som bildas på den stötdämpande kroppsdelen. Jag hade varit ute en timme tidigare och då var det inte det minsta halt. Tänk så lite man vet om framtiden. Hårt virke är det dock i henne då hon efter gårdagens tavla redan ikväll är i Länghem och provapåsmider som den värsta Bert eller Therese. Själv har jag motionerat på springbandet i väntan på kvällens trav. Kanske återfinns någon av vinnarna på springband! T ex "Gigant Sånna", eller skall vi sätta hela degen på Travkompaniets stjärna "One Too Many"som startar efter bil i loppet efter. Den som lever får se.

Ny låda men ingen tidning.

Nu när vi ståtar med en ny brevlåda har vi förbisett några mycket viktiga detaljer. På den gamla lådan satt tre klisterlappar som berättar för tidningsbudet att vi har Borås Tidning, Land och Travronden. De gamla var illa medfarna så de gick inte att överföra i helt tillstånd som vid förra bytet. Det spelar säkert inte någon roll sa Mumien. Varken Ronden eller Land kommer ju på söndag och tidningsbudet vet att vi skall ha BT. Men icke, utan pluttar ingen tidning så hon ringde numret som var angivet till "ej erhållit dagens tidning". Då visade det sig att denna tjänst var utlokaliserad till Skåne och svarardamen hade inte en aning om var Nordtorp ligger. Dessutom hade vi olika adresser på tidningarna så det ifrågasattes om vi verkligen hade rent mjöl i lådan. Det kunde alltså inte köras ut någon tidning eller skickas nya pluttar innan adressändringarna har gjorts en gång till. Jag skulle inte vilja byta med den på BT som får besök av Mumien i morgon förmiddag. Men för Andersson blev det ännu värre. Han skulle rekvirera en servicebil som Falköpings kommun erbjuder där det saknas möjligheter till kollektivåkande. Då hamnade han hos en kundtjänst i Moldavien där de inte visste var Falköping ligger och han blev pga detta utan smärtstillande för sin arm. Vart är vi på väg? Min generation, hemska tanke, kanske hamnar på hemmet i något låglöneland. Men då blir ju skatten ännu lägre här samtidigt som arbetstillfällena ökar där så till lite nytta för andra är man väl alltid.

Nytt försök.

För drygt en vecka sedan var jag på gång när yrseln åter satte in. Det är väl någon nerv som kommer i kläm och ger detta irriterande tillstånd. Det känns som om hjärnan var inpackad i bomull tillsammans med ett svagt illamående. Det känns i alla fall bra att många hör av sig med uppmuntrande tillrop i både telefon och på nätet. Så helt plötsligt piggnade jag till igår kväll igen och idag har både jag och Mumien varit produktiva som bara den. Ny brevlåda uppsatt. Vi har tröttnat på att tidningarna levereras som pappersmassa bara för att locket på lådan ideligen blåser upp. Nu är det veckolåda som gäller och vi hoppas att regn och vind inte hittar någon smygingång här. Sedan åkte julen ut såväl inne som ute. Renar, sladdar, pallar och släde står på tork i ladugården. Granriset är flyttat till ett trädgårdsland. Och som om undrens tid inte är slut än kan meddelas att det bortblåsta lagårdstaket täcktes med en pressenning igår och idag har en ställning byggts för fortsatt arbete nästa vecka. Kan vi dessutom få en högtidsstund med Famous Fayline om några timmar så att får visa sig på samma styva lina som sist så är det ju en perfekt dag. Lika bra odds(28,80) som hans moster Incredibable Fayline gav i torsdags blir det ju inte. Men får vi 2-3 gånger insatsen är vi helt nöjda.

What can they do to me now?



Jag satt här igår och tyckte allmänt synd om mig själv då jag kom och tänka på min gamle husgud Willie Nelson. Allt hade gått fel för honom, bilen var kraschad, hustrun hade lämnat och huset brunnit upp. Det var då han skrev låten What can they do to me now? Sedan vände allt och på mindre än tre veckor skrev han sina tre största hits, Crazy, Night life och Funny how time slips away. Det vänder här också tänkte jag och kände mig lite mindre yr, loggade in på ATG och spelade Famous Fayline dels som vinnare, dels som ena delen i Dagens Dubbel tillsammans med Admiral Newport. Vad hände, jo bägge vann men oddsen var oförskämt låga. Kan det ha berott på att bägge hade nummer 10?  Av bara farten blev det sju rätt på V86 också och idag har försäkringsbolaget meddelat att det på söndag blir besiktning tillsammans med företaget som är ansvarigt för takläggningen. Än är inte undrens tid förbi och kan jag nu få fart på sjukvården också kanske det blir ett riktigt GOTT NYTT 2012. Men för säkerhets skull är det väl lika bra att fortsätta arbetet med memoarerna och få klart det Vita arkivet.



Willies Gitarr

Friden varar inte länge...

Idag åter inne på HIA Borås för årets första elkonvertering.
/Mumien

Nyårsafton på tu man hand.

Mumien och jag firade nyår på alldeles egen hand i går. Det har inte hänt så många gånger men var jättetrevligt. Vi inledde firandet redan vid adertonsnåret då Lae hade tillrett en gryta av Nordtorpsälg, Nordtorpsskogsmyror, Nordtorpskantareller och Nordtorpsenbär. Ett och annat barr hade väl också smugit sig ner bland övrig kryddning. Wismarsekten från 2009 och tillverkad enligt Champagnemetoden hade lägligt plockats fram ur vinkällaren mörkaste hörn där den förvarats vid den lämpligaste av temperaturer C+10 grader. Det fastnade under studiebesöket och denna Hanse Edition var den bästa vi fick provsmaka. Det spörs nog om jag inte skall ta en inköpstur för eget bruk. Gemensamt kläckte vi sedan idén att dricka Sekt till det vilda och spara ett glas till tolvslaget. Det kändes ju att det kunde bli för mycket med ett helrör Sekt mitt i natten. Jag är ju lite yr ändå. Det blev en formidabel succé med såväl mat som dryck. Och som inte det var nog fick vi titta på Grevinnan och Betjänten samt en slags filmbiografi över Loretta Lynn. Detta avnjöts med Irländsk Whiskey och Holländsk vodka medan Mumien slaskade Baileys. Jam Malmsjö läste sedan Tennysson med viss finess och hade det inte varit så dimmigt ute hade vi sett alla raketer som hördes från de rikare områdena i vår kommundel.